Några av rapportens slutsatser

Nationella riktlinjer bidrar i viss mån till en mer kunskapsbaserad vård
Våra resultat pekar mot att de nationella riktlinjerna i viss mån har lett till en mer kunskapsbaserad vård. Ett brett genomslag saknas dock. För knappt en tredjedel av de studerade rekommendationerna visar analyserna en förbättring åren efter att en riktlinje publicerats, som inte kan förklaras av den underliggande trenden. Vi kan även konstatera förekomst av bristande följsamhet till rekommendationer om att helt avstå från en viss behandling.

De geografiska skillnaderna i vården minskar men riktlinjerna har en begränsad påverkan på utvecklingen
Patienterna får inte tillgång till kunskapsbaserad vård och omsorg i samma utsträckning i hela landet. För knappt en femtedel av rekommendationerna minskade skillnaderna mellan landstingen snabbare åren efter att en riktlinje publicerats än innan. Skillnaderna i följsamhet är alltjämt betydande mellan landstingen.

Det behövs olika typer av kunskapsstöd och en mer utvecklad struktur
Nationella riktlinjer har ett högt förtroende hos berörda aktörer. Ändå brister landstingens och kommunernas arbete med att införa de rekommendationer som ges. Rekommendationerna i de nationella riktlinjerna når inte vårdpersonalen och patienterna i tillräcklig utsträckning eftersom processen tenderar att avstanna i en kedja där många olika aktörer ansvarar för olika delar av genomförandet.

Vården behöver ett kunskapsstöd som understödjer en patientcentrerad vård
Ett kunskapsstöd som ska stärka patienternas och patientorganisationernas möjlighet till delaktighet och inflytande behöver utvecklas för att stödja en samordnad och mer individualiserad vård anpassad efter patientens behov och förutsättningar. Dessutom bör patienterna och deras organisationer involveras på ett ändamålsenligt sätt i arbetet med att ta fram, sprida, implementera och följa upp kunskapsstödets rekommendationer.

Rekommendation till regeringen

Regeringen bör tillsammans med huvudmännen utveckla en strategi för ett ändamålsenligt kunskapsstöd till hälso- och sjukvården.

Vår sammanvägda bedömning är att det i första hand behövs en sammanhållen och långsiktig strategi för att etablera ett mer välfungerande system för kunskapsstöd. I stället för att ge specifika rekommendationer till olika aktörer väljer vi därför att rikta en mer övergripande rekommendation till regeringen. Regeringen har redan tagit flera initiativ till att stärka den nationella kunskapsstyrningen, med initialt fokus på att förbättra samordningen mellan de statliga myndigheterna och utveckla dialogen med huvudmännen. Vi menar att det arbetet behöver tas vidare och fokusera på att kunskapen i ökad utsträckning ska nå ut till vårdpersonalen och patienterna.

Utgångspunkterna för en kunskapsstödsstrategi för vården bör vara följande:

  • Arbetet på nationell, regional och lokal nivå måste hänga ihop.
  • Ett kunskapsstöd som är ändamålsenligt för vårdens professioner och patienterna måste prioriteras.
  • Uppföljning på lokal, regional och nationell nivå samt stöd till förbättringsarbete bör utgöra en naturlig del i ett utvecklat kunskapsstödssystem.
  • Kunskapsstöd behöver finnas på fler områden än i dag och processerna för att ta fram och uppdatera kunskapsstödet behöver utvecklas.