Kompetenskillnader mellan akutsjukhusen

Akutsjukhusen behöver en bred kompetens för att ta hand om de nära två miljoner besök som årligen sker på landets akutmottagningar. Ändå skiljer sig både behandlingsmöjligheterna och kompetensen åt mellan akutsjukhusen och det är otydligt vilka krav landstingen ställer på de olika sjukhusen. Det visar en ny rapport från Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (Vårdanalys).

Det finns knappt 70 akutsjukhus i Sverige, men behandlingsmöjligheterna varierar stort mellan akutsjukhusen. Nära ett av fem akutsjukhus utför till exempel inte akuta kirurgiska operationer. På grund av skillnader i behandlingsmöjligheter förekommer det att patienter redan i ambulansen styrs till särskilda akutsjukhus, även om det innebär längre transporttid. Även kompetensen och erfarenheten hos läkarna som bemannar akutmottagningarna och de beredskapsresurser som finns varierar mellan akutsjukhusen. Till exempel har två av fem akutmottagningar den senaste månaden bemannats med läkare utan legitimation som saknat tillgång till handledning på plats.

– Landstingen behöver säkerställa kompetensnivån på akutmottagningarna. Befolkningen ska känna sig trygg i att det finns erfarna läkare på plats om man blir akut sjuk eller skadad, säger Simon Jehrlander, utredare, Vårdanalys.

Samtidigt har landstingen olika förutsättningar för det akuta omhändertagandet. Skillnaderna i befolkningsmängd och avstånd till akutsjukhusen mellan olika delar av Sverige är stora. Cirka 85 procent av Sveriges befolkning har 30 minuter eller kortare resväg till närmaste akutmottagning, men på vissa håll är restiden lång. Cirka 16 000 personer har längre än 120 minuters resväg till närmaste akutmottagning.

– Skillnaden mellan de olika sjukhusens uppdrag och roll i dagens akutsjukvårdssystem är inte tillräckligt tydlig. Det är därför viktigt att landstingen tydliggör hur det akuta omhändertagandet ska säkerställas för befolkningen, säger Jean-Luc Af Geijerstam, generaldirektör, Vårdanalys.  

Med större tydlighet ökar också förutsättningarna för en god planering. Det underlättar bland annat analysen av förändringar av hälso- och sjukvårdsystemet, som till exempel en förstärkning av primärvården, kan få för det akuta omhändertagandet.

– En ökad tydlighet kan stärka befolkningens trygghet genom bättre förståelse för att det finns en plan om man blir akut sjuk, oavsett om vården sker på ett akutsjukhus eller i andra delar av vården, säger Simon Jehrlander, utredare, Vårdanalys.  

Rapporten En akut bild av Sverige. Kartläggning av akutsjukvårdens organisation och arbetsfördelning finns att läsa och ladda ner på www.vardanalys.se.

För mer information: Therese Östh, presskontakt
08-690 41 02, therese.osth@vardanalys.se

Dela sidan