Analysplan-2022

Analysplan 2022
3
Innehåll
Förord

5
Beslut

7
1
Om analysplanen

9
1.1Vård- och omsorgsanalys arbetar med både egeninitierade projekt och

regeringsuppdrag
…………………………………………………………………………………
9
1.2 Viarbetarmot&#x0066006C;eramålAgenda2030
………………………………………………..
1.3Så här har vi lagt upp analysplanen
……………………………………………………..
12
2
Vår strategiska plattform

15
2.1Vi verkar för en god vård och omsorg som patienter, brukare och

medborgare känner förtroende för
……………………………………………………….
16
2.2Vi tar fram policyrelevanta kunskapsunderlag och rekommendationer
…..
16
2.3Vårt arbete bygger på tre kompletterande delar
…………………………………….
16
2.4Verksamheten vägleds av fem bärande principer
……………………………………
17
3
Samhällsförändringar och utvecklingsområden för vården

och omsorgen

21
3.1Utgångspunkt för vår omvärldsanalys
………………………………………………….
21
3.2Övergripande fynd från vår omvärldsanalys
…………………………………………
23
3.3 Omställningpågårvårdenochomsorgenstårinför&#x0066006C;erautmaningar

och globala trender
……………………………………………………………………………..
25
3.4Folkhälsan generellt god men ojämlikheten ökar
………………………………….
32
3.5 Behovave&#x00660066;ektiviseringarochprioriteringarmedpatientenoch

brukaren i fokus
………………………………………………………………………………..
35
4
Analysplan 2022
Innehåll
3.6 Deladbildavdentekniskautvecklingense&#x00660066;ekterpåvården

och omsorgen
……………………………………………………………………………………..
40
3.7Mer kunskap behövs inom en rad områden
………………………………………….
42
4
Vår egeninitierade verksamhet – analysområden och aktuell

respons under 2022

47
4.1Vi fortsätter arbetet med våra tre analysområden
………………………………….
48
4.2 Analysområde1:enpersoncentreradvårdochomsorg
………………………….
48
4.3 Analysområde2:enjämlikvårdochomsorg
………………………………………..
49
4.4 Analysområde3:e&#x00660066;ektivavård-ochomsorgssystem
…………………………….
51
4.5Vi analyserar aktuella och angelägna frågor inom aktuell respons
…………
52
5
Pågående regeringsuppdrag

55
5.1IHP – internationell undersökning om hälso- och sjukvården
………………..
55
5.2Kartläggning av regionala skillnader i vård och omsorg av patienter

med postcovid
…………………………………………………………………………………….
56
5.3Utvärdering av omställningen i hälso- och sjukvården till en god och

nära vård
……………………………………………………………………………………………
56
5.4Utvärdering av överenskommelse om digitalisering av äldreomsorg
………
57
5.5Uppföljning av satsningen på kvinnors hälsa och förlossningsvården
……..
57
5.6 Analysavmåluppfyllelseförutvecklingsmedelochkompetensstöd

för arbetet mot våld i nära relationer
……………………………………………………
57
5.7Uppdrag att genomföra en studie med fokus på

hedersrelaterat våld

och förtryck
……………………………………………………………………………………….
58
6
Referenser

61
Analysplan 2022
5
Förord
Globala trender och skeenden påverkar Sverige, där covid-19-pandemin
fortfarande är det mest påtagliga. Pandemin har försatt det svenska samhället,
ochsärskiltvårdenochomsorgen,enkrissituation.Det&#x00660069;nnsmycketattlära
från denna period, och vi ser fortsatt behov av analys och kunskap till stöd
för utveckling inom många områden. Många av dessa utvecklingsbehov fanns
redanförepandemin,menharnublivitsärskilttydliga.Aktualiseringen
av vård- och omsorgsfrågor i samhället och i politiken ökar betydelsen av
oberoende faktaunderlag och analys. Här ser vi att Myndigheten för vård- och
omsorgsanalys har en viktig roll.
analysplanenför2022presenterarvienomvärldsanalysochden
huvudsakliga inriktningen för vår verksamhet under det kommande året.
Sedan2018harviarbetatmedtreanalysområdeninomvåregeninitierade
analysverksamhet:
•
en personcentrerad vård och omsorg
•
en jämlik vård och omsorg
•
e&#x00660066;ektivavård-ochomsorgssystem.
Områdena speglar centrala långsiktiga mål inom hälso- och sjukvården,
tandvårdenochomsorgendärviserattdet&#x00660069;nnsettfortsattbehovavnationell
uppföljning, kunskapsutveckling och analys. Vi kommer också att arbeta med
ettantalregeringsuppdragunder2022.
Analysplanenhartagitsframnäradialogmedvårtpatient-ochbrukarråd.
ArbetetharlettsavanalyschefCarolineOlgartHöglundochutredareCaroline
VidigssonSchmölzer.UtredareKarinSandström,analytikernaCaroline
LarssonochFilippaKallesamtpraktikantChristianKoponenharingått
projektteamet.
6
Analysplan 2022
Förord
Vi ser fram emot att bidra med gedigna analyser och faktaunderlag som
vi hoppas kan ligga till grund för den fortsatta utvecklingen av hälso- och
sjukvården, tandvården och omsorgen.
Jean-Luc af Geijerstam
Generaldirektör
Analysplan 2022
7
Beslut
Myndighetenförvård-ochomsorgsanalysöverlämnarhärmed2022
årsanalysplantillregeringen.Analysplanenärframtagendialogmed
myndighetenspatient-ochbrukarråd.UtredarenCarolineVidigsson
SchmölzerochanalyschefenCarolineOlgartHöglundharvaritföredragande.
I den slutliga handläggningen har projektdirektörerna Joakim Ramsberg,
Nils Janlöv och Marianne Svensson deltagit.
Stockholmdendecember2021
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys
JohannaAdami AnnaDunér
StyrelseordförandeVice styrelseordförande
TittiMattsson CarolineHo&#x00660066;stedt
StyrelseledamotStyrelseledamot
Jean-Luc af GeijerstamPer Molander
Generaldirektör

Styrelseledamot
Analysplan 2022
9
1
Om analysplanen
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (Vård- och omsorgsanalys)
följer upp och analyserar hälso- och sjukvården, tandvården och omsorgen
ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv. Med omsorg avses alla
verksamhetsområden inom socialtjänsten. Vårt arbete ska bidra till att
förbättraoche&#x00660066;ektiviseravården,tandvårdenochomsorgensamtstärka
patienternas och brukarnas ställning. Målet är en vård och omsorg som
patienter, brukare och medborgare känner förtroende för.
Den 1 februari varje år lämnar vi över en analysplan till regeringen enligt
myndighetensinstruktion.Analysplanenbeskriverinriktningenförvår
egeninitierade verksamhet och utgår från en omvärldsanalys som tagits fram
i dialog med vårt patient- och brukarråd och vår styrelse. Årets analysplan
bygger vidare på tidigare års analysplaner och på den strategiska plattform
som vi beskriver närmare i kapitel 2.
VÅRD- OCH OMSORGSANALYS ARBETAR MED BÅDE

EGENINITIERADE PROJEKT OCH REGERINGSUPPDRAG
Vi arbetar med både egeninitierade projekt och regeringsuppdrag. Våra
egeninitierade analyser är antingen projekt inom våra analysområden
ellerprojektinomramenföraktuellrespons,ochde&#x00660069;nansierasgenom
myndighetens ramanslag. Vi arbetar också med regeringsuppdrag som
vanligenåtföljsavsärskild&#x00660069;nansiering.
Våra projekt är av strategisk karaktär och ska generera policyrelevanta
kunskapsunderlag och rekommendationer till beslutsfattare om vårdens och
omsorgens funktionssätt och styrning. Internationella jämförelser är ofta en
del i granskningarna. I vårt uppdrag ingår även att följa upp och utvärdera

Analysplan 2022
Om analysplanen
informationen som vården och omsorgen lämnar till den enskilda patienten,
brukaren och medborgaren, med fokus på innehåll, kvalitet, ändamålsenlighet
och tillgänglighet.
Vår egeninitierade verksamhet – analysområden och aktuell
respons
Utifrån omvärldsanalys och dialog med vårt patient- och brukarråd,
identi&#x00660069;erarviövergripandeanalysområdendärvivillbidralångsiktigt.Ett
analysområde kan prioriteras om det uppfattas som angeläget ur ett patient-,
brukar- och medborgarperspektiv och om vi bedömer att det kommer att vara
betydelsefulltförbeslutsfattarepåetttillfemårssikt.Analysområdenaanger
den övergripande inriktningen för vårt arbete.
Inriktningen på analysområdena lägger grunden för det fortsatta arbetet
med vår verksamhetsplan som beskriver de projekt som vi ska arbeta med
under året. När vi väljer projekt utgår vi från frågans angelägenhetsgrad och
relevans. Det kan handla om omotiverade skillnader, frågor som påverkar
mångamänniskor,situationenförutsattagrupperellerine&#x00660066;ektivtanvändande
avresurser.Detkanocksåvaraområdendärvivetattdet&#x00660069;nnsbetydande
kunskapsluckor.
Inom aktuell respons kan vi under året initiera och göra avgränsade
analyser av angelägna och högaktuella frågor som inte ingår i något av
våraanalysområden.Viidenti&#x00660069;erarfrågornagenomvårkontinuerliga
omvärldsbevakning, genom patient- och brukarrådet eller genom tips från
allmänheten.
Regeringsuppdrag
Vård- och omsorgsanalys får också särskilda uppdrag av regeringen, antingen
i regleringsbrevet eller löpande under året. Normalt har regeringsuppdragen
särskild&#x00660069;nansieringförattvärnastyrelsensmandatattstyrainriktningen
på den egeninitierade verksamheten. På regeringens uppdrag analyserar och
utvärderarvioftae&#x00660066;ekternaavstatligareformerochsatsningar.
VI ARBETAR MOT FLERA MÅL I AGENDA 2030
Vår analysverksamhet, både den egeninitierade och den vi utför på regeringens
uppdrag,bidrartill&#x0066006C;eraavmålenAgenda2030ochFN:s17globalamål
förenhållbarutveckling.2022årsregleringsbrevharvifåttuppdrag
Om analysplanen
Analysplan 2022
11
av regeringen att redovisa hur vår verksamhet bidrar till genomförandet
av de globala målen. Vår roll är att bidra med kunskap som ska underlätta
informeradebeslutpå&#x0066006C;eranivåersamhälletochförlängningenbidratill
att utveckla vård och omsorg. Vårt mål är att därigenom stödja en hållbar
utvecklingmedfokuspådensocialadimensionen.DemålAgenda2030som
våranalysverksamhetharstarkastkopplingtillärMål3,5,10och16.
Mål 3 Säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i
alla åldrar
Vi gör uppföljningar och analyser av vården och omsorgen och har i dessa
ett uttalat patient-, brukar- och medborgarperspektiv. Vårt mål är att våra
analyser och rekommendationer ska användas och därigenom leda till
förbättringaravvårdenochomsorgen,medmåletatthapositivae&#x00660066;ekterför
människorshälsaochvälbe&#x00660069;nnande.
Mål 5 Uppnå jämställdhet och alla kvinnors och flickors egenmakt
I våra analyser undersöker vi ojämlikheter och belyser då även omotiverade
skillnader mellan könen. Vårt mål är att analyserna och rekommendationerna
ska leda till såväl ökad jämlikhet i hälsoutfall, omhändertagande,
uppväxtvillkor och inkludering, som likabehandling och jämställdhet mellan
könen.
Mål 10 Minska ojämlikheten inom och mellan länder
I våra analyser belyser vi ojämlikheter inom Sverige, men gör även
internationella utblickar med jämförande ansats. Våra rekommendationer
riktar sig ofta mot styrning och arbetssätt som ska minska såväl
geogra&#x00660069;skasomsocioekonomiskaojämlikheter.Vårtmålärattanalyserna
och rekommendationerna ska leda till att åtgärder vidtas för att minska
ojämlikheter och omotiverade skillnader i Sverige.
Mål 16 Främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar

utveckling, tillhandahålla tillgång till rättvisa för alla samt bygga upp
effektiva och inkluderande institutioner med ansvarsutkrävande på alla
nivåer
Attviharetttydligtpatient-ochbrukarperspektivvåraanalyserinnebäratt
vi tänker på vad som behövs för att personer ska få den vård och omsorg som
de behöver. Medborgarperspektivet innebär att vi analyserar vad som krävs
för att systemet som helhet långsiktigt ska fungera, vara hållbart, pålitligt och
inkluderande, men även för att förebygga utanförskap.
GOD HÄLSA OCH VÄLBEFINNANDE
JÄMSTÄLLDHET
12

Analysplan 2022
Om analysplanen
Vårt mål är att våra analyser bidrar till att stärka den sociala dimensionen i
Agenda2030ochhållbarochinkluderandesamhällsutveckling.
SÅ HÄR HAR VI LAGT UPP ANALYSPLANEN
I kapitel 2 beskriver vi Vård- och omsorgsanalys strategiska plattform.
Plattformen visar våra utgångspunkter när vi tar oss an de uppgifter
somregeringengerinstruktionen(förordningen[2010:1385]med
instruktion för Myndigheten för vård- och omsorgsanalys). I kapitel 3 gör
vi genom en omvärldsanalys en utblick mot globala och nationella trender,
samhällsförändringar och utvecklingsbehov. Omvärldsanalysen lägger
en grund för de analysområden som vi väljer att särskilt fokusera vårt
egeninitieradearbetepåunder2022.Därefterbeskrivervikapitelvår
egeninitierade verksamhet och de tre analysområdena med tillhörande teman
somvikommerattarbetamedunder2022,samtvårtarbeteinomramenför
aktuellrespons.Analysplanenavslutaskapitelmedenbeskrivningavde
regeringsuppdrag som vi i dagsläget vet att vi kommer att arbeta med under
2022.
Om analysplanen
13

Analysplan 2022
Om analysplanen
16

Analysplan 2022
Vår strategiska plattform
VI VERKAR FÖR EN GOD VÅRD OCH OMSORG SOM PATIENTER,
BRUKARE OCH MEDBORGARE KÄNNER FÖRTROENDE FÖR
Vård- och omsorgsanalys verkar för ett vård- och omsorgssystem som
befolkningen har förtroende för. Vi verkar också för att systemet ska använda
resurserpåette&#x00660066;ektivtsättochförattvårdenochomsorgenskautgåfrån
patienternas och brukarnas behov, förutsättningar och önskemål.
VI TAR FRAM POLICYRELEVANTA KUNSKAPSUNDERLAG OCH

REKOMMENDATIONER
Vård- och omsorgsanalys tar fram kunskapsunderlag om vårdens och
omsorgens funktionssätt, det vill säga dess strukturer, processer och resultat.
Vi ger även rekommendationer för bättre styrning inom sektorn. Vård- och
omsorgsanalys bidrag ska vara policyrelevant. Det innebär att frågorna som
vi behandlar ska vara angelägna, nu eller ur ett framtidsperspektiv, och att
våra rapporter ska vara användbara för beslutsfattare på nationell, regional
och lokal nivå.
VÅRT ARBETE BYGGER PÅ TRE KOMPLETTERANDE DELAR
Vård-ochomsorgsanalysarbetebyggerpåtrekompletterandedelar:
•
utvärderingar av reformer och satsningar
•
problembaserad analys och granskning
•
strukturerade jämförelser.
Utvärderingar av reformer och satsningar
Viutvärderargenomförandetoche&#x00660066;ekternaavnationellareformeroch
satsningar för dem som de ytterst är till för, det vill säga patienter, brukare
och medborgare. Många utvärderingar rör statliga reformer eller insatser för
att förbättra en viss kvalitetsdimension eller situationen för en viss målgrupp.
Vi kan också utvärdera större nationella initiativ som drivs av kommuner och
regioner.
Problembaserad analys och granskning
Problembaserade analyser och granskningar utgår från vårdens och omsorgens
vardag där patienter, brukare, närstående, professioner och stödsystem möts.
Vår strategiska plattform
Analysplan 2022
17
Vi fokuserar på områden med brister och stor förbättringspotential. Områdena
kanidenti&#x00660069;erasgenomexempelvisförslagfrånvårtpatient-ochbrukarråd
eller från allmänheten, genom analyser av statistik och annat material eller
till följd av samhällshändelser och debatter.
Strukturerade jämförelser
Möjligheternatillstruktureradejämförelseravkvalitetenoche&#x00660066;ektiviteten
inomvårdenochomsorgenförbättraskontinuerligt.Syftetärattidenti&#x00660069;era
omotiverade skillnader samt förbättringsområden och framgångsfaktorer,
och det gör vi genom att jämföra resultaten för olika grupper i befolkningen,
mellan olika kommuner och regioner samt mellan länder.
VERKSAMHETEN VÄGLEDS AV FEM BÄRANDE PRINCIPER
Vård-ochomsorgsanalysverksamhetvägledsavfembärandeprinciper:
patientens, brukarens och medborgarens perspektiv, oberoende analyser, en
konstruktiv ansats, ett vetenskapligt förhållningssätt och ett kommunikativt
arbetssätt.
Patientens, brukarens och medborgarens perspektiv
EnligtVård-ochomsorgsanalysinstruktionskavibedrivaverksamheten
ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv. Patient- och brukar-
perspektivet innebär att vi i första hand betraktar hälso- och sjukvården
och omsorgen ur dessa perspektiv snarare än ur huvudmännens,
verksamheternas eller professionernas. Medborgarperspektivet innebär
att vi samtidigt värnar befolkningens intresse av ett långsiktigt hållbart
vård-ochomsorgssystem,därresursernaanvändspåette&#x00660066;ektivtsätt.
Det innebär att patient- och brukarperspektivet ibland behöver vägas mot
medborgarperspektivet. I analys- och granskningsverksamheten har vi även
anhörig- eller närståendeperspektivet. De närstående ger viktigt stöd i vård-
och omsorgssituationen och påverkas ofta av den närstående patientens
livssituation, men även av vård- och omsorgssystemens funktionssätt.
Oberoende analys
Vård- och omsorgsanalys är en statlig myndighet som lyder under regeringen.
Verksamheten&#x00660069;nansierasviadetanslagsomvifårfrånstatsbudgetenoch
18

Analysplan 2022
Vår strategiska plattform
via särskilda bidrag som är kopplade till vissa regeringsuppdrag. Samtidigt är
myndigheten inrättad som en oberoende och renodlad analysmyndighet där
vi har möjlighet att själva välja områden för analys och granskning, i samråd
med vårt patient- och brukarråd. Vi har inget uppdrag om att exempelvis
införa lagstiftning inom våra sektorer, och inte heller ansvar för tillsyn, och
därför kan vi göra oberoende utvärderingar och analyser av alla delar och
aktörer inom de sektorer som vi arbetar inom.
Konstruktiv ansats
Vård- och omsorgsanalys bedriver analysarbetet utifrån en konstruktiv
och lösningsorienterad ansats. Fakta presenteras alltid som de är, och våra
uppföljningar och utvärderingar syftar inte i första hand till att kontrollera
eller ställa någon till svars. I stället vill vi bidra till lärande och skapa
förutsättningar för utveckling. Det gör vi genom att analysera erfarenheter,
kunskap och statistik i förhållande till det aktuella sammanhanget.
Vetenskapligt förhållningssätt
Vård- och omsorgsanalys bidrag ska vara policyrelevant. För att kunna vara
det krävs att våra rapporter är tillförlitliga och håller hög kvalitet. Vi strävar
därför efter att tillämpa vetenskapliga principer och metoder. Samtidigt
måste vi kunna leverera analyser och utredningar inom snäva tidsramar, och
behöver därför kunna acceptera en viss osäkerhet. Vård- och omsorgsanalys
utredningsmetodik bygger därför på en medveten och ändamålsenlig
avvägningmellanvetenskaplignoggrannhet,e&#x00660066;ektivaprocesserochbehovet
av användbara kunskapsunderlag.
Kommunikativt arbetssätt
Vård- och omsorgsanalys eftersträvar ett arbetssätt som är kontaktskapande,
inlyssnande och relationsbyggande. Vi för dialog med, och sprider våra
resultat till, aktörer inom sektorn och är närvarande i olika sammanhang
för att förstå våra målgruppers behov och förutsättningar, och för att kunna
identi&#x00660069;eraangelägnafrågor.
19

Analysplan 2022
Vår strategiska plattform
22

Analysplan 2022
Samhällsförändringar och utvecklingsområden för vården och omsorgen
Figur 1
Fyra dimensioner som påverkar samhällsutvecklingen samt exempel på vad
dimensionerna kan innehålla
Styrning och
DemografiHälsaVärderingarSocialaaspekter
Ekonomisk utvecklingKompetens-försörjningResurser
Teknisk och Teknisk
Källa: Vård- och omsorgsanalys omarbetning av Genf & Laurent (2016).
Dessa dimensioner påverkar varandra i ett komplext samspel och
samhällsutvecklingenärsällanlinjär,se&#x00660069;gur2.Exempelvisharlagstiftning
bådedirektaochindirektae&#x00660066;ekterförekonominochvälfärdssystemen,som
i sin tur har betydelse för folkhälsan. I Sverige utövas också politisk styrning
på&#x0066006C;eranivåer:nationell,regionalochlokal.Ytterligareendimensionav
styrningenärdenöverstatliganivånformavEUochFN.Dessaolika
beslutsnivåerbehöverförhållasigtillochpåverkarvarandrapå&#x0066006C;erasätt,
exempelvisviaöverenskommelserochlagstiftning.Ytterligareexempelpå
hur de olika dimensionerna förhåller sig till varandra är att den tekniska
utvecklingenkandrivasocialabeteendeförändringarsomfåre&#x00660066;ekterpå
ekonomin eller ger upphov till behov av ny lagstiftning. Samtidigt kan
lagstiftning både hindra och möjliggöra den tekniska utvecklingen.
Samhällsförändringar och utvecklingsområden för vården och omsorgen
Analysplan 2022
23
Figur 2
Fyra dimensioner som påverkar vården och omsorgen i komplexa förhållanden
Styrning och Teknisk
Vården och omsorgen
Källa: Vård- och omsorgsanalys
omarbetning av Genf & Laurent (2016).
Dessa fyra övergripande dimensioner påverkar både samhällsutvecklingen i
stort och sektorerna vård och omsorg. I den omvärldsanalys som presenteras
dettakapitelharviutgåttfråndessadimensionerochsärskiltidenti&#x00660069;erat
förändringar och utmaningar inom varje dimension som påverkar vården och
omsorgen.
ÖVERGRIPANDE FYND FRÅN VÅR OMVÄRLDSANALYS
Utifrån våra fynd har vi sammanfattat årets omvärldsanalys i fyra
övergripande områden, som vart och ett har koppling till en av de fyra
dimensionerna:
•
Omställningpågårvårdenochomsorgenstårinför&#x0066006C;erautmaningaroch
globala trender.
•
Folkhälsan är generellt god men ojämlikheten ökar.
•
Behovave&#x00660066;ektiviseringarochprioriteringarmedpatientenochbrukaren
i fokus.
•
Deladbildavdentekniskautvecklingense&#x00660066;ekterpåvårdochomsorg.
24

Analysplan 2022
Samhällsförändringar och utvecklingsområden för vården och omsorgen
&#x00660069;gurvisasensammanfattningavvåromvärldsanalysutifrånvarje
dimension och övergripande område.
Figur 3
Sammanfattning av vår omvärldsanalys
Styrningeffektiviseringar och brukaren i fokus effekter på vården och Tekniskpåverkas av klimatförändringarnaMånga efterfrågar ökad statlig styrning
Under de senaste decennierna har folkhälsan
Förändringar i befolkningsstrukturen påverkar behoven
Snabb teknisk utveckling och digitalisering ger möjligheterDen tekniska utvecklingen utnyttjas intetill sin fulla potential idag Digitaliseringen kan bli mer inkluderande och säker

Som vi nämnt ovan påverkas vården och omsorgen av en rad faktorer. Några
som kommer att utmana vårdens och omsorgens omställningskapacitet
är klimatförändringar, ojämlikhet i folkhälsa, ansträngt ekonomiskt läge
och svårigheter med kompetensförsörjningen. Vi ser också att vården och
omsorgen omorganiseras genom koncentrationen av högspecialiserad vård
och omställningen till en god och nära vård, och samtidigt ställer om till en
högre grad av personcentrering och digitalisering samt förslag om en mer
förebyggande socialtjänst.
Samhällsförändringar och utvecklingsområden för vården och omsorgen
Analysplan 2022
25
OMSTÄLLNING PÅGÅR – VÅRDEN OCH OMSORGEN STÅR INFÖR
FLERA UTMANINGAR OCH GLOBALA TRENDER
Samhället,liksomvårdenochomsorgen,stårinför&#x0066006C;erastoraochdelvisnya
utmaningar. Klimatförändringarna och den pågående covid-19-pandemin är
exempel på globala händelser som i hög grad påverkar det svenska samhället
på lokal nivå. Samtidigt som den svenska vården och omsorgen behöver
rustas för att hantera dessa globala utmaningar pågår andra förändringar,
såsom omställningen till en god och nära vård, högspecialiserad vård och
personcentrerade arbetssätt. Vård- och omsorgsfrågor är högt prioriterade av
väljarnaochstyrningenavdessasektorerdiskuteras&#x0066006C;itigtolikasammanhang.
Politiken och styrningen behöver, på nationell, regional och lokal nivå,
möjliggöra och stödja vårdens och omsorgens omställningskapacitet för att
möta ovanstående utmaningar. För att veta hur det bör gå till behövs fortsatt
gedigna och relevanta analyser och kunskapsunderlag.
Vården och omsorgen kommer att påverkas av
klimatförändringarna
Klimatomställningen är en global förändring som i ökande grad kommer att
påverka vården och omsorgen. Pandemin har tydliggjort vikten av beredskap,
och i framtiden kommer beredskapen bli allt viktigare också för primära och
sekundärae&#x00660066;ekteravklimatförändringar,såsomextremväderhändelser,nya
infektioner, migration, socialt utanförskap och utsatthet.
Vården och omsorgen behöver minska sin klimatpåverkan men också
snabbt kunna anpassa sig till klimatförändringarnas följder. Det kan handla
om att klimatsäkra byggnader eller ställa om verksamheter för att skydda
äldre och olika riskgrupper vid värmeböljor. Vården och omsorgen behöver
också rustas för att omhänderta personer som blivit sjuka till följd av
klimatförändringarna. Högre temperaturer och ökad nederbörd kan leda till
mer bakterier, parasiter och mögelgifter i mat och dricksvatten, vilket i sin
turökarriskenförsjukdom(Livsmedelsverket2021).Ökadeutsläppochdålig
luftkvalitetkanledatillatt&#x0066006C;erdrabbasavastmaochallergier.Förändrade
temperaturer och ekosystem kan leda till att vissa sjukdomar sprids lättare
ochtillstörreområdenäntidigare(CDC2021;Romanellom.&#x0066006C;.2021).
Klimatförändringarnas följder skiljer sig åt i olika delar av världen, men
evidensen och de senaste årens extrema väderhändelser visar att Sverige
och vården och omsorgen behöver arbeta förebyggande för att undvika och
mildra de direkta konsekvenserna samt vara förberedda på och anpassade
26

Analysplan 2022
Samhällsförändringar och utvecklingsområden för vården och omsorgen
för de indirekta konsekvenserna. För att kunna arbeta förebyggande behövs
noggranna analyser, nya samarbeten och utvecklade kontinuitetsplaner.
Arbete pågår för att uppnå målen i Agenda 2030
SverigeharåtagitsigattarbetamotattuppfyllaFN:s17globalamålför
hållbarutveckling,Agenda2030.Målensyftarblandannattillattutrota
fattigdom och förverkliga de mänskliga rättigheterna. Sverige har generellt
godaförutsättningarförattuppnåmålenAgenda2030,samtidigtsom
det också kvarstår arbete för att uppfylla vissa av målen (Regeringskansliet
2021a).Somvivisaravsnitt3.4råderexempelvisojämlikaförutsättningar
förengodhälsaochgodalivsvillkormellangrupperSverige.Arbetepågårpå
&#x0066006C;eranivåerförattbidratillmåluppfyllelsenavAgenda2030,ochsamtidigt
förs diskussion om hur man ska kunna mäta och följa upp måluppfyllelsen.
Det behövs ett fortsatt praktiskt utvecklingsarbete, men också utveckling av
mätbara variabler på resultatet av det praktiska arbetet. Det kommer också bli
viktigtattföljahurarbetetförattuppnåmålenAgenda2030konkretiseras,
med nya samarbeten och omställning av verksamheter.
Omställning mot personcentrering pågår men mer kunskap
behövs
linjemedWHO:sglobalastrategiförintegreradpersoncentreradvård
(WHO2015)strävarhälso-ochsjukvårdenSverigeefterettpersoncentrerat
arbetssätt. Begrepp såsom personcentrering, samskapande, delaktighet och
patienten som medskapare är återkommande. Även omställningen mot en
god och nära vård har sin utgångspunkt i patientens individuella behov och
förutsättningar så att individens hela livssituation kan beaktas i vård- och
omsorgssituationen(SocialdepartementetochSKR2021a).
Vård-ochomsorgsanalyshartidigarepekatutdeför&#x0066006C;yttningarsombehövs
förattuppnåenmerpersoncentreradvård:attpatientenskagåfrånmottagare
till medskapare, att fragmentering bör övergå till helhetsperspektiv och att
färdiga lösningar bör övergå till individanpassning (Vård- och omsorgsanalys
2018a).
Ettsättattarbetamerpersoncentreratäratthanågotslagspatient-och

ellerbrukarrådknutettillverksamheten.dag&#x00660069;nnspatientrådpåbåde
nationell nivå, regional nivå och verksamhetsnivå, till exempel på myndigheter
ochsjukhus.Patientrådärettav&#x0066006C;eramöjligaverktygsomkananvändasför
attökapatientdelaktigheten(Vinnova2021).Ettannatexempelärdetarbete
Samhällsförändringar och utvecklingsområden för vården och omsorgen
Analysplan 2022
27
som pågår på sjukhus med patientrepresentanter i verksamhetsledningen
påmottagningsnivå.YtterligareettinitiativärrörelsenSpetspatienterdär
patientersjälvadriverprojektförattförändravården.Enspetspatientären
egenerfaren patient eller närstående som använder sin spetskompetens för
attförbättrahälso-ochsjukvårdssystemet(Spetspatienter2021).Detbehövs
dockmerkunskapomhure&#x00660066;ektivadessaarbetssättärförattutvecklavården.
Inom socialtjänsten har olika verksamheter kommit olika långt med
personcentreradearbetssätt,exempelvisomdet&#x00660069;nnsaktivabrukar-
organisationersomdriverin&#x0066006C;ytandefrågor.Endelkommuneranvänder
även tjänstedesign för att öka delaktigheten, exempelvis för placerade barn
(Skolverket2021).
Inom omsorgen har så kallade brukarrevisioner blivit vanligare. Det är en
kvalitativ undersökning av verksamheter som ansvarar för vård, stöd eller
service till personer med psykisk funktionsnedsättning eller psykisk ohälsa,
ochdestyrsochutförsavdengruppsomrevisionenärtillför(NSPH2021).
Det behövs mer kunskap om hur och ifall tandvården arbetar med
patientdelaktighet på organisationsnivå.
Vi har tidigare sett att vårdens aktörer efterfrågar kunskap om vilka
metoder och arbetssätt som kan bidra till en mer personcentrerad hälso- och
sjukvårdmenävenomsorg.Det&#x00660069;nnsvisskunskapomfungerandestrategier
för personcentrering i själva vårdmötet, men mer begränsat om hur man
skapar förutsättningar för en personcentrerad hälso- och sjukvård ur ett
styrningsperspektiv. Där behövs det ett mer systematiskt utvecklingsarbete för
attsevilkastrategiersomärmeste&#x00660066;ektiva(Vård-ochomsorgsanalys2018a).
ÄvenVinnovakonstateradehösten2021attdetbehövsmerkunskapomhur
manpåette&#x00660066;ektivtsättkanarbetamedpatientrådochpatientdelaktighetpå
olikanivåer(Vinnova2021).
Vården och omsorgen omorganiseras
Covid-19-pandeminharbidragittillmånganyaarbetssättförvården.
Både digitala besök och hembesök har ökat och teamarbetet har utvecklats
(Socialstyrelsen2021a).Bristandesamverkanmellanregionernashälso-
och sjukvård och äldreomsorgen har lett till en utredning om hur tillgången
tillmedicinskkompetensinomäldreomsorgenkanstärkas(dir.2020:142).
Samtidigt har vissa utvecklingsarbeten och utbildningsinsatser behövt skjutas
upp, till exempel i omställningen till en god och nära vård (Socialstyrelsen
2021b).Pandeminharalltsåbidragittillökadförändringstaktinomvissa
områden, men också fördröjt viktiga utvecklingsprojekt.
28

Analysplan 2022
Samhällsförändringar och utvecklingsområden för vården och omsorgen
Historiskt har det varit svårt att omfördela resurser inom hälso- och
sjukvårdssystemet till primärvården, trots att det länge har varit en ambition.
I vår egen uppföljning av omställningen till en god och nära vård visar vi att
en mängd aktiviteter pågår i regioner och kommuner, men att primärvårdens
förutsättningar hittills är i stort sett oförändrade (Vård- och omsorgsanalys
2021a).
Samtidigt har omställningen till en god och nära vård ökat medvetenheten
om kommunernas allt viktigare roll i hälso- och sjukvårdssystemet och vikten
av en fungerande samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård
(SOU2018:39).Kostnadenförkommunalhälso-ochsjukvårdtycksöka
snabbtochdet&#x00660069;nnsteckenpåattkommunernatarsiganpatientermedallt
tyngre vårdbehov. Men i dag saknas mycket kunskap om hur den kommunala
hälso- och sjukvården är organiserad och vilka utfall den har (Vård- och
omsorgsanalys2021a).
Arbetetmedattkoncentrerahögspecialiseradvårdfortgårpånationellnivå
underledningavSocialstyrelsen(2021c).Ävenregionaltkoncentrerasvård,
både inom de olika sjukvårdsregionerna och i de större regionerna såsom
Västra Götalandsregionen och Region Örebro (Västra Götalandsregionen
2021,RegionÖrebrolän2021).Nivåstruktureringenskaledatillattvårdsom
inte med bibehållen kvalitet kan erbjudas överallt kan koncentreras till ett
mindre antal vårdgivare.
Kunskapsstyrning är också en fortsatt mycket aktuell fråga inom både
hälso- och sjukvården och omsorgen. Den ses som central för att kunna
öka jämlikheten, i synnerhet i ett system med så långtgående kommunalt
självstyre som det svenska. Flera statliga utredningar (exempelvis SOU
2017:48)ochmyndigheterharbelystfrågan,liksomhuvudmännen.Vihar
en nyligen publicerad rapport konstaterat att vi ser ett behov av att följa upp de
förändringar i kunskapsstyrningens organisation som de personcentrerade
och sammanhållna vårdförloppen för med sig (Vård- och omsorgsanalys
2021b).
Även kommunernas och socialtjänstens roll i att motverka utanförskap och
arbeta för ökad kunskap om och tillit till socialtjänsten arbete diskuteras allt
&#x0066006C;itigare.Kommunernakommerattbehövautvecklaarbetssättföratthantera
dessa utmaningar tillsammans med olika aktörer, både lokala och nationella.
Förslaget till en ny socialtjänstlag betonar exempelvis att socialtjänsten ska
ha ett förebyggande perspektiv och föreslår att många insatser ska kunna
gesutanföregåendebehovsprövning(SOU2020:47).Påsåsättärdettänkt
att socialtjänsten lättare ska kunna nå enskilda som annars är svåra att få
kontakt med.
Samhällsförändringar och utvecklingsområden för vården och omsorgen
Analysplan 2022
29
I och med förslaget till en ny socialtjänstlag skärps dessutom kravet på
socialtjänsten att arbeta i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet
(SOU2020:47).Detärenpositivutvecklingsomrimmarvälmedatt
kommunernas viktiga roll inom vård och omsorg synliggörs mer. Samtidigt
visar vår utvärdering av det standardiserade arbetssättet Individens behov i
centrum(IBIC)fåteckenpåattdethittillsharbidragittillattökakvaliteten
och verksamhetsutvecklingen inom socialtjänsten på kommunal eller
nationellnivå.IBICärettarbetssättförattutreda,planera,följauppoch
dokumentera individers behov av stöd och hjälp enligt socialtjänstlagen och
lagenomstödochservicetillvissafunktionshindrade.Allt&#x0066006C;erkommuner
använderIBICochandrastandardiserademetoder,menvårutvärdering
avIBICvisarattarbetssättetärkomplextochdepositivae&#x00660066;ekternaverkar
hittillsvarabegränsade(Vård-ochomsorgsanalys2021c).
Tillgänglighet ett av flera områden som prioriteras i regeringens
styrning
Sett ur ett internationellt perspektiv är tillgängligheten i svensk hälso- och
sjukvård relativt låg, främst när det gäller väntetider (Vård- och omsorgsanalys
2021d).Regeringenhardärförgjortenradsatsningarförattutveckla
vården och öka tillgängligheten, bland annat genom överenskommelser.
De två överenskommelser inom vård och omsorg som omfattade mest
pengarunder2021ärgodochnäravård,ungefär6,8miljarderkronor
(SocialdepartementetochSKR2021a),ochökadtillgänglighethälso-och
sjukvården,ungefärmiljarderkronor(SocialdepartementetochSKR2020a).
Tillgänglighetsöverenskommelsen är till ungefär hälften prestationsbaserad,
med medel som bland annat ska användas till att korta väntetider.
Ytterligareöverenskommelsersomgälldemedelstilldelningunder2021
tog sikte mot andra utmaningar i vården, exempelvis psykisk ohälsa och
suicidprevention(cirka1,7miljarderkronor),teknik,kvalitetoche&#x00660066;ektivitet
äldreomsorgen(200miljonerkronor),enjämlikoche&#x00660066;ektivcancervård(500
miljoner kronor) och en sammanhållen, jämlik och säker vård (397 miljoner
kronor)(SocialdepartementetochSKR2021b,2021c,2021d,2021e).Därtill
tillkommer ett antal överenskommelser om covid-19 som uppgår till ungefär
800miljonerkronorutöverersättningenpervaccindosochcovid-19-test.
Flera statliga utredningar har beröringspunkter med satsningarna på
tillgänglighet och en god och nära vård. Utredningen om en sammanhållen god
ochnäravårdförbarnochungaslutredovisadeshösten2021ochföreslårbland
annatettnationellthälsovårdsprogramförbarnochunga(SOU2021:34).Ökad

Analysplan 2022
Samhällsförändringar och utvecklingsområden för vården och omsorgen
tillgänglighet med kortare väntetider är i fokus för tillgänglighetsdelegationen
(S2020:12)somskaslutredovisamaj2022.Delegationensuppdragäratt
stödja regionerna och kommunerna i tillgänglighetsarbetet, men också att
utreda en samordnad sjukvårdsrådgivning, en utökad vårdgaranti och en
vidareutveckladkömiljard.Samsjuklighetsutredningen(S2020:08)lämnade
november2021förslagpåsättattstärkasamordningenförpersonermed
samsjuklighet i form av missbruk och beroende och annan psykiatrisk
diagnos.Ettavförslagenärattregionernaskaansvaraförallbehandling
av missbruk och beroende. Utredningen om privata sjukvårdsförsäkringar
lämnadehösten2021ettbetänkandeomtillgänglighetgenomattföreslå
åtgärder som syftar till att patienter med privat sjukvårdsförsäkring inte ska
fåtillgångtillsnabbareellerbättrevårddeno&#x00660066;entligt&#x00660069;nansieradehälso-
ochsjukvårdenänpatienterutanförsäkring(SOU2021:80).
Utredningenomjämliktandhälsalämnadebörjanav2021ettbetänkande
ochger&#x0066006C;eraförslagförettmerjämliktoche&#x00660066;ektivttandvårdssystem.Till
exempel föreslås att tandvårdslagen ska kompletteras med en princip om att
denmedstörstbehovskahaföreträdeochattenundersökningskakosta200
kronorpertillfälle(SOU2021:8).
Vård- och omsorgsfrågor engagerar och många efterfrågar ökad
statlig styrning
Vården och omsorgen fortsätter att prioriteras högt av både väljare och
politiker, och många efterfrågar ökad statlig kontroll. Samtidigt står vården
ochomsorgen,somvibeskrivitovan,inför&#x0066006C;eraviktigaomställningarsom
kräver långsiktig styrning.
Sjukvården ligger i topp och äldreomsorgen på sjätte plats när väljarna
rankardeviktigastepolitiskafrågorna(Novus2021).Pandeminhar
påverkat både väljarnas och politikernas prioriteringar. Bland annat vill
alla riksdagspartier se ökad statlig styrning av hälso- och sjukvården (SVT
2021a),liksommångaväljare(SVT2021b).Enutredningfrån2021föreslog
stärkt statlig styrning av vårdinfrastrukturen, bland annat genom statligt
ägdavårdfastigheterochde&#x00660069;nieraderiksintressenförhälso-ochsjukvården
som ska beaktas vid regionala och kommunala vårdinfrastrukturbeslut (SOU
2021:71).
Flera aktörer och statliga utredningar har pekat på behovet av att
se över graden av detaljstyrning gentemot kommuner och regioner
(Välfärdskommissionen2021,SOU2019:43),menhittills&#x00660069;nnsingatydliga
teckenpåattdetskett.För2020identi&#x00660069;eradeStatskontoret(2021)&#x0066006C;erän
Samhällsförändringar och utvecklingsområden för vården och omsorgen
Analysplan 2022
31
100styrsignalerfrånstatentillkommunerochregionermedkopplingtill
pandemin, utöver övriga styrsignaler som låg på ungefär samma nivå som
under2018och2019.
Arbetetmedattdralärdomarfrånerfarenheternafrånpandeminpågår
nuochCoronakommissionenriktarkritikmotregeringen,regionernaoch
kommunerna.EnövergripandebedömningärattSverigesberedskapvar
undermålig och smittskyddslagstiftningen var och är otillräcklig. I sitt första
betänkande, som fokuserade på äldreomsorgen, lyfte kommissionen bland
annat att äldreomsorgen inte var rustad för att hantera pandemin på grund av
strukturellabristersomharvaritkändaunderenlängretid(SOU2020:80).
Vår jämförelse av äldreomsorgen i Sverige, Danmark, Finland och Norge
visar att ambitionsnivån är hög och insatsformerna liknande i de undersökta
länderna. Samtidigt lägger Sverige högst andel av BNP på äldreomsorgen utan
att det återspeglas i en större omfattning på insatserna. Vi konstaterar att det
behövsmerkunskapome&#x00660066;ekternaavSverigesdeladehuvudmannaskapoch
jämförelsevis högre andel vinstdrivande utförare (Vård- och omsorgsanalys
2021e).Dettaärviktigafrågor,vidsidanomkompetensförsörjningsfrågan,
att studera vidare framöver för att se om och hur styrningen på den nationella
och lokala nivån kan ge äldreomsorgen bättre förutsättningar.
SomenföljdavCoronakommissionenskritik,blandannat,harregeringen
tillsatt en utredning för att ta fram en särskild äldreomsorgslag, som är
tänktattkompletterasocialtjänstlagen(dir.2020:142).Måletmedlagen
är att tydliggöra äldreomsorgens uppdrag och innehåll. På så sätt hoppas
regeringen minska risken för att kommunerna tillämpar lagstiftningen
olika och tydliggöra vad äldre personer kan förvänta sig av äldreomsorgen.
Utredaren ska även lämna förslag för att säkerställa tillgången till medicinsk
kompetens inom äldreomsorgen.
Hälso- och sjukvården kännetecknas i dag av en komplex och
decentraliseradstyrning,samtidigtsomdetockså&#x00660069;nnsenöverstatlig
dimensionformavEU-samarbeteomdessafrågor.Covid-19-pandeminhar
aktualiseratdiskussionenomEUbörfåstörrebefogenhetersocialafrågor
ochfolkhälsofrågor.dagharEUfrämstensamordnanderollsomgårutpå
attstödjaochkompletteramedlemsländernainsatser(SIEPS2020).
Det är viktigt att styrningen av vården och omsorgen framöver baseras på
noggranna analyser av för- och nackdelarna med dagens strukturer och system
för ansvarsutkrävande. Det är särskilt viktigt givet de stora omställningar och
utmaningar som vården och omsorgen står inför, till exempel omställningen
till en god och nära vård, utbyggnaden av den kommunala hälso- och
sjukvården och socialtjänstens förebyggande arbete.
32

Analysplan 2022
Samhällsförändringar och utvecklingsområden för vården och omsorgen
FOLKHÄLSAN GENERELLT GOD MEN OJÄMLIKHETEN ÖKAR
Under de senaste decennierna har folkhälsan och medellivslängden generellt
förbättrats, tack vare bland annat den medicinska utvecklingen som gör
det möjligt att behandla, förebygga och bota sjukdomar som tidigare var
dödliga.Samtidigt&#x00660069;nnsskillnaderhälsaochmedellivslängdmellanolika
grupper i Sverige, vilket har blivit ännu tydligare under covid-19-pandemin.
I synnerhet har personer med funktionsnedsättning, sämre socioekonomiska
förutsättningar och utländsk bakgrund sämre hälsa. Som vi beskrivit i avsnitt
3.3.1kommerocksåklimatförändringarnaattpåverkafolkhälsanpå&#x0066006C;era,
ibland nya, sätt framöver.
Skillnader i hälsa, livsvillkor och livslängd mellan olika grupper
ökar
SverigeärettavländernainomEUmedlägstmateriellfattigdom(SCB2020).
Den ekonomiska standarden för Sveriges befolkning har ökat med drygt sextio
procentunderdesenastetjugoåren(SCB2021a).Detärocksåfåmedborgare
somavstårvårdavekonomiskaorsaker(Vård-ochomsorgsanalys2021d).
Samtidigt råder ojämlika förutsättningar mellan olika grupper, och andelen
medlågekonomiskstandardharökatövertid(SCB2021a).Under1990-talet
lågandelenkringprocent,mensedanbörjanpå2000-taletärdenrunt14
procent(SCB2021b).Personermedfunktionsnedsättningrapporterarsämre
livsvillkor, levnadsvanor och hälsa, och utrikes födda och deras barn lever
högregradmedlågekonomiskstandard(Regeringskansliet2021a).År
2019hadeknappt16procentavbarnsomärföddaSverigelågekonomisk
standard,jämförtmed54procentblandutrikesföddabarn(SCB2021b).
Samtidigt är det en viss grupp unga med utländsk bakgrund som i högre grad
änsvenskföddagårvidaretilluniversitetsstudier(SOU2020:46).
Handhandmeddeekonomiskaklyftorna(SCB2021c,SCB2021d)
har också hälsoklyftorna växt. Sverige har internationellt sett en hög
medellivslängd,mensedan1980-taletökarskillnadenmedellivslängd
mellan olika socioekonomiska grupper. Dessa skillnader är relaterade till
livsvillkor, levnadsförhållanden och levnadsvanor (Folkhälsomyndigheten
2020,DN2021).Ävenutländskbakgrundärsammankopplatmedsämre
hälsa(Folkhälsomyndigheten2019).
Ocksånärdetgällertandhälsa&#x00660069;nnsskillnadermellanolikasocioekonomiska
grupper.tandvårdenriskerar&#x00660069;nansieringsmodellen,därpatientenbetalar
en större del av kostnaden, att leda till trösklar för resurssvaga grupper. Till
exempel har personer med ekonomiskt bistånd sämre tandhälsa än övriga
Samhällsförändringar och utvecklingsområden för vården och omsorgen
Analysplan 2022
33
befolkningen.Enannanutsattgruppärnyanlända,sommersällanbesöker
tandvården i förebyggande syfte och oftare drabbas av akuta besvär. Samtidigt
ärskillnadernastoraberoendepåfödelseland(SOU2021:8).
Dödligheten i covid-19 har varit högre bland utrikesfödda än bland
personer som är födda i Sverige. Risken att dö med covid-19 har också varit
högre för personer med lägre utbildning och lägre inkomst, vilket delvis
förklarar skillnaden mellan utrikes och inrikes födda (Folkhälsomyndigheten
2021a).
Vidare är det främst personer med en svag position på arbetsmarknaden
som har påverkats av den ökade arbetslösheten under pandemin
(Folkhälsomyndigheten2021b).Mentrotsattarbetslöshetenökadeunder
2020sågssammamönstersomunderdesenasteårennärdetgäller
antaletmedekonomisktbistånd:Under2020vardetfärrepersonersom
&#x00660069;ckekonomisktbiståndjämförtmed2019,men&#x0066006C;ersom&#x00660069;ckekonomiskt
bistånd10månaderellerlängre.Antaletpersonersomfårbiståndminskar
alltså,samtidigtsom&#x0066006C;erfårlångvarigtekonomisktbistånd(Socialstyrelsen
2021d).
Enannanjämlikhetsaspektgällergeogra&#x00660069;skaskillnader.dag&#x00660069;nnsdet
till exempel stora variationer mellan regionerna när det gäller väntetider och
väntetiderna i förhållande till vårdgarantins tidsgränser samt i tillgången till
läkemedelsbehandling(Vård-ochomsorgsanalys2018c,2019a,2019b).Även
inomtandvården&#x00660069;nnsregionalaskillnadertillgångtillbehandling(SOU
2021:8).
Målet med hälso- och sjukvården är en god hälsa och en god vård på lika
villkorförhelabefolkningen(3kap.hälso-ochsjukvårdslagen(2017:30)).
Samhällets socialtjänst har en viktig roll i att bland annat främja människors
jämlikhetlevnadsvillkor(1kap.socialtjänstlagen(2001:453)ochlag
(1993:387)omstödochservicetillvissafunktionshindrade).Medanledning
av de ökade skillnaderna mellan olika grupper kommer det bli allt viktigare
att undersöka hur hälso- och sjukvården kan kompensera för ojämlikhet i
hälsa och hur socialtjänsten kan motverka utanförskap.
Attmätaojämlikhetärinteenheltenkeluppgift,förvaletavmätperioder
och variabler påverkar bilden som framstår. Utifrån beskrivningen ovan kan
vi konstatera att Sverige har en låg nivå av materiell fattigdom jämfört med
andraEU-länder,samtidigtsomdet&#x00660069;nnsojämlikaförutsättningarfören
godhälsa.DettainnebärattSverigeintefulltutleverupptillmålenAgenda
2030omattavska&#x00660066;aallformavfattigdomochsäkerställaattallakanlevaett
hälsosamtliv,ochattsamhälletskaverkaförallamänniskorsvälbe&#x00660069;nnande
och hälsa i alla åldrar.
34

Analysplan 2022
Samhällsförändringar och utvecklingsområden för vården och omsorgen
Covid-19-pandemins långsiktiga påverkan på folkhälsan och
utsatta gruppers situation är inte känd
Hälsan har till följd av förbättrade levnadsvillkor och medicinsk utveckling
gradvis förbättrats på många håll i Sverige och världen under de senaste
decennierna, men covid-19-pandemin har utmanat den positiva utvecklingen.
Under2020sjönkmedellivslängdenSverigeförförstagångensedan1968
(SCB2021e,Kolkm.&#x0066006C;.2021).
Vård har skjutits upp och människor har avstått från att söka vård, vilket
har lett till en vårdskuld som kommer att ta lång tid att arbeta av. Detta
kommer även att påverka hälsan för de många personer som inte fått vård i
tid. Riskgrupper och personer med långvariga hälsobesvär har minskat sin
vårdkonsumtionmest.enenkätuppgavnästan40procentavbefolkningen
att de har avstått från, eller väntat längre med, att söka vård under pandemin
(Vård-ochomsorgsanalys2021f).Undermars2020–januari2021gjordes
30procentfärreplaneradeoperationeränundermars2019–januari2020
(Socialstyrelsen2021e).Närdetgällerbehovetavvårdhardessutompersoner
medpostcovidsymtomtillkommit(Socialstyrelsen2021a).Äventandvården
hadefärrebesökunder2020.Minskningenvarstörstbörjanavpandemin
ochblandpersonersomvar70årelleräldre(Socialstyrelsen2021f).
Pandeminkommersannoliktfålångsiktigae&#x00660066;ekterävenförpersonermed
psykiskohälsaochmissbruk(CES2021).Påsammasätt&#x00660069;nnsriskförenstor
social skuld när det förebyggande arbetet i socialtjänsten försvårats, vilket
antagligen främst kommer att drabba grupper och områden som redan är
utsatta(Vård-ochomsorgsanalys2021g,Kolam.&#x0066006C;.2021).
Detverkarsomom&#x0066006C;erpersonerbehövdeväntapåattfåinsatserinom
socialtjänstenunder2020jämförtmedtidigareår.Antaletbeviljadeinsatser
sominteverkställdesinomtremånadervarhögreänunder2019närdet
gäller insatser enligt lagen om stöd och service till funktionshindrade
(LSS) och insatser inom äldreomsorgen och omsorgen till personer med
funktionsnedsättning enligt socialtjänstlagen (SoL). Däremot ses ingen
förändring i antalet beslut som inte verkställdes inom tre månader inom
individ-ochfamiljeomsorgen(IVO2021).
Ännu går det inte att avgöra om antalet personer som utvecklar missbruk,
eller söker hjälp och stöd för missbruk, har ökat eller minskat (Socialstyrelsen
2021a).Hittillsverkarocksåförändringarnapsykiskhälsahavaritrelativt
småSverigeunderpandemin(Folkhälsomyndigheten2021c).Menunder
hösten2020syntesentendenstillnågotsämrepsykiskhälsajämförtmed
våren2020,ochdet&#x00660069;nnssignaleromattoro,ångestochnedstämdhet
ökar hos personer som sedan tidigare har utsatta levnadsförhållanden
(Folkhälsomyndigheten2021b).
Samhällsförändringar och utvecklingsområden för vården och omsorgen
Analysplan 2022
35
Under pandemin har det funnits farhågor om att våld i nära relationer och
hedersrelaterat våld och förtryck skulle öka. Pandemin har bidragit till att
&#x0066006C;erariskfaktorerfördettaharökat,tillexempelharmänniskorvarithemma
mer.Mendet&#x00660069;nnsingenentydigbildavhurpandeminharpåverkatvåld
nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck, vilket bland annat beror
påattdetsaknasstatistik(SOU2021:89).
Det har även funnits farhågor om att självmordstalen ska öka, men i
Sverigevardetfärrepersonersombegicksjälvmordunder2020än2019
(Socialstyrelsen2021g).Förattkunnaförstådelångsiktigakonsekvenserna
behövsdockuppföljningarundermångaår(Folkhälsomyndigheten2021b).
Till exempel är det för tidigt för att kunna bedöma vilka konsekvenser
distansundervisningen, som bland andra gymnasieelever hade, kommer ha
närdetgällerpsykiskohälsaochkunskapsutveckling(SOU2021:89).
BEHOV AV EFFEKTIVISERINGAR OCH PRIORITERINGAR MED

PATIENTEN OCH BRUKAREN I FOKUS
I framtiden kommer en äldre befolkning, med relativt sett färre
yrkesverksamma, innebära att skattebasen urholkas. Ökade vårdbehov
kommerattintensi&#x00660069;eradenbristpåvård-ochomsorgspersonalsomredan
&#x00660069;nns.Utvecklingeninnebärutmaningarförkvalitetenvårdenochomsorgen,
samtidigtsomdet&#x00660069;nnsbehovavökadsamordningochtillgänglighet.Patienter
och brukare har i dag nya möjligheter att informera sig om och vara delaktiga
i vården, vilket gör att de kan bidra på nya sätt men också ställa nya krav.
Sammantagetkommerdetattkrävasbådee&#x00660066;ektiviseringarochprioriteringar
med patienten och brukaren i fokus.
Förändringar i befolkningsstrukturen påverkar behoven
Förändringar i folkmängden och befolkningsstrukturen påverkar behovet
av hälso- och sjukvård, tandvård och omsorg, men också möjligheterna att
&#x00660069;nansieraverksamheterna.
dagharSverigeungefär10,5miljonerinvånare(SCB2021f).Befolkningen
har ökat snabbt under de senaste tio åren och ökningen förväntas fortsätta.
Samtidigtvarfolkökningenunder2020denlägstasedan2005,ochtrenden
fortsatteunderförstahalvanav2021.Detberorförstahandpåattbetydligt
färre invandrade till Sverige än tidigare år.
Befolkningens åldersfördelning påverkar både kostnader och intäkter
förkommuner,regionerochstaten,vilketmärksdendemogra&#x00660069;ska
försörjningskvoten som visar fördelningen mellan personer i yrkesaktiv ålder
36

Analysplan 2022
Samhällsförändringar och utvecklingsområden för vården och omsorgen
och de som är yngre eller äldre. I Sverige ökar antalet äldre och yngre snabbare
än antalet i yrkesverksam ålder, och det gör att försörjningskvoten stiger. Det
sinturmedförutmaningarförattutföraoch&#x00660069;nansieravälfärden,eftersom
behoven av vård och omsorg ökar samtidigt som skattebasen och tillgången
påarbetskraftrelativtsettminskar(SCB2021g).FörsörjningskvotenSverige
ökardocklägretaktände&#x0066006C;estaandraEU-ländernapågrundavstörre
invandringochhögrefödelsetal(OECD2019).
Att fler sjukdomar kan behandlas påverkar efterfrågan på
vården och omsorgen
Flera sjukdomar har övergått från att vara dödliga till kroniska, vilket ställer
nya krav på behandling och rehabilitering. Flera av de vanligaste kroniska
sjukdomarna kan också förebyggas eller behandlas med till exempel egenvård
ochkräverdåmindreinsatserfrånhälso-ochsjukvården.Att&#x0066006C;ermänniskor
överlever sjukdomar är positivt, samtidigt som det medför ökade kostnader
för, och behov av, vård, omsorg och läkemedel.
Utvecklingen av precisionsmedicin är ett exempel på medicinska framsteg
som har potential att i grunden förändra behandlingen av många sjukdomar
och på sikt hela vårdsystemet. Samtidigt kan de höga kostnaderna innebära
svåraetiskaochekonomiskaprioriteringar(Vård-ochomsorgsanalys2021h).
taktmedattallt&#x0066006C;eräldreharkroniskasjukdomarochtillståndställerdet
nyakravpåhälso-ochsjukvårdskompetensäldreomsorgen.Redan2011hade
85 procent av personerna över 65 minst en kronisk sjukdom och 66 procent
hadetvåeller&#x0066006C;era(Vård-ochomsorgsanalys2014).Ävenförekomstenav
äldre med psykisk ohälsa, missbruk och riskbruk ökar behovet av en annan
typ av kompetens än vad som traditionellt funnits i äldreomsorgen. De
senaste10årenharandelenpersoner65årochäldresomvårdasfördiagnoser
relaterade till alkoholberoende ökat kontinuerligt och personal i framför allt
hemtjänsten rapporterar ett behov av vägledning om missbruk och etiska
samtjuridiskafrågor(Socialstyrelsen2020a).
Det ekonomiska läget fortsätter vara en utmaning
Detärvälkäntattkommunerochregionerstårinför&#x00660069;nansiellautmaningar,
men framför allt kommunerna har totalt sett haft positiva resultat på senare år.
Under2020nåddebådekommunerochregionersärskiltstarkaresultat.Det
var en följd av tillskotten i form av statsbidrag, men också av färre vårdbesök
på grund av de restriktioner som införts för att minska smittspridningen.
Samhällsförändringar och utvecklingsområden för vården och omsorgen
Analysplan 2022
37
Det har sammantaget inneburit minskade utgifter för kommuner och
regioner, även om insatser för diagnostisering, vård och rehabilitering som
en följd av pandemin också har bidragit till ökade kostnader inom hälso- och
sjukvårdenochomsorgen.Ävenför2021väntasettpositivtresultatpågrund
av ekonomins återhämtning och fortsatt höga generella statsbidrag, förutsatt
enkontrolleradsmittspridning(SKR2021a,Konjunkturinstitutet2021).
Regionerna väntas dock göra ett svagare resultat än kommunerna, och sju av
regionerna går med underskott, enligt ett uttalande från Sveriges Kommuner
ochRegioner(SKR)oktober2021(Dagensmedicin2021).
Samtidigt&#x00660069;nnsdetbetydandeutmaningarkommunernasochregionernas
ekonomipålitelängresikt.Utöverbehovetavattbetaavvårdskulden&#x00660069;nns
också stora, uppdämda investeringsbehov i infrastruktur, exempelvis för
skolor och vatten och avlopp.
Färre barn och unga under de kommande tio åren kommer på kort sikt
innebäraminskadevälfärdsutgifter(SKR2021b),menenligtregeringen
(Regeringskansliet2020)ochSKR(2021a)beräknaskonsumtionsvolymen
kommuner och regioner under de kommande åren behöva öka med ungefär
1 procent om året för att tillgodose de ökade behoven som framför allt beror
på ändrad åldersstruktur. Samtidigt förväntas skatteintäkterna i regioner och
kommuner minska till följd av att färre är sysselsatta. Till viss del motverkas
de minskande inkomsterna från kommunala skatter av statliga tillskott som
aviseratsavregeringen,menävendessaärskatte&#x00660069;nansieradeochbelastarde
o&#x00660066;entligamedlen.
Kompetensförsörjningen fortfarande inte hållbar
Bristen på kompetens är en central utmaning för hälso- och sjukvården och
omsorgen.EnligtSKRkommerdedemogra&#x00660069;skaförändringarna,kombination
med pensionsavgångar, medföra ett kraftigt ökat behov av personal inom
välfärdssektorn under de närmsta decennierna. Nästan hälften av det ökade
behovet&#x00660069;nnsdenkommunalasektorn(SKR2020a).
Enmajoritetavkommunernarapporteradeunder2020attefterfråganär
störreäntillgångenpå&#x0066006C;erayrkesgrupper.Meränhälftenbedömerattdet
är brist på sjuksköterskor och fysioterapeuter, och tre av fyra kommuner
harbristpåspecialistsjuksköterskor(Socialstyrelsen2020b).SCB(2021h)
rapporterar att det råder balans på antalet utbildade undersköterskor i dag,
men att efterfrågan förväntas överstiga tillgången på sikt.
Ocksåregionernarapporterarbristpåspecialistsjuksköterskor.Enligt
OECDinnebärdetetthinderföratte&#x00660066;ektiviserahälso-ochsjukvårdssystemet
38

Analysplan 2022
Samhällsförändringar och utvecklingsområden för vården och omsorgen
somhelheteftersomdetintegårattfördelaarbetsuppgifterpåette&#x00660066;ektivt
sätt(OECD2019).Enstormajoritetavregionernarapporterarävenbristpå
tandläkare, grundutbildade sjuksköterskor, psykologer, arbetsterapeuter och
fysioterapeuter, och det råder läkarbrist inom många specialiteter, särskilt
allmänmedicin(Socialstyrelsen2021h).Sverigeharjämförtmed&#x0066006C;eraandra
länderenlitenandelläkaresomarbetarinomprimärvården(OECD2019).
Detärsärskiltsvårtattrekryteraglesbygdsområden(Socialstyrelsen2021h,
Vård-ochomsorgsanalys2021j).
Anställdamedutländskbakgrundutgörenviktigdelavvälfärden.
I äldreomsorgen har nästan var tredje undersköterska och vårdbiträde
utländskbakgrund(SKR2020a).Dessutomharmeränenfjärdedelavalla
läkareSverigeutbildatsutomlands(OECD2019).Flerutomeuropeiska
läkare&#x00660069;ckgodkändlegitimationunder2020(SR2021),vilketkanunderlätta
kompetensförsörjningen.
Arbetsmiljönärcentralförattdesomutbildatsiginomettyrkeockså
stannar kvar och arbetar inom yrket. Pandemin har bidragit till att synliggöra
vårdensarbetsmiljö.Enannanalltmeruppmärksammadfrågaärrisken
för att utsättas för våld och hot, både för vårdpersonal (Vårdförbundet
2020)ochförpersonalinomsocialtarbete,såsomsocialsekreterareoch
behandlingspersonalpåboenden(Vision2021).Enhållbararbetsmiljövård
och omsorg är inte enbart viktigt för chefer och anställda, utan även för att
patienter och brukare ska få god vård och omsorg (Vård- och omsorgsanalys
2021b).
Bristande samordning och en patientroll i förändring ställer nya
krav
I internationella jämförelser visar Sverige ofta goda medicinska resultat,
exempelvisförsjukvårdsrelateradåtgärdbardödlighet(OECD2021).
DäremotpresterarSverigesämreänjämförbaraländerinom&#x0066006C;eraaspekterav
tillgänglighet,kontinuitetochsamordning(Vård-ochomsorgsanalys2016a,
2017,2021d,2021i).Detärexempelvisbetydligtfärresvenskarsomharen
ordinarieläkare-ellersjuksköterskekontakt,se&#x00660069;gur4,ochsamordningen
av vården upplevs som sämre än i andra länder (Vård- och omsorgsanalys
2021d).
Samhällsförändringar och utvecklingsområden för vården och omsorgen
Analysplan 2022
39
Figur 4
Andel som har en ordinarie läkare eller sjuksköterska de vanligtvis går till för vård.
0255075100
läkare eller sjuksköterska
Procent
NederländernaTyskland
Källa:
Vården ur patienternas perspektiv.
Vård- och omsorgsanalys 2021d.
Även samordningen mellan kommunal omsorg och hälso- och sjukvård samt
regionalhälso-ochsjukvårdharkritiserats,senastCoronakommissionens
rapport(SOU2020:80).Enligtentidigarerapportfrånoss&#x00660069;nnsdetdagcirka
en miljon patienter och brukare som har små förutsättningar att samordna sin
egen vård och omsorg samtidigt som de kännetecknas av en hög komplexitet i
deinsatsersomkrävs(Vård-ochomsorgsanalys2016b).
Bristerna kvarstår trots att de varit kända under längre tid och trots
&#x0066006C;erasatsningarförattstärkadessaområden.Vårsenasteuppföljningav
patientlagenvisarattdetär&#x0066006C;eräntidigaresomfåttenindividuellplantill
hjälp för att samordna insatser från vård och omsorg, samtidigt som det
fortfarande&#x00660069;nnsbristervårdenstillgänglighet,kontinuitetochsamordning
samtpatientensdelaktighet(Vård-ochomsorgsanalys2021i).
Informationssamhället har bäddat för en ny patientroll som både ställer
nya krav och öppnar för nya möjligheter i vården och omsorgen. Patienter
har i dag andra förutsättningar än förr att hålla sig informerade om sitt
sjukdomstillstånd och därmed bli delaktiga på nya sätt. Till exempel kan
en patient med tekniska hjälpmedel i högre grad ägna sig åt egenvård och
egenmonitorering, och i längden också fungera som medskapare av data i
vård- och omsorgsprocessen.
Den nya rollen kan på olika sätt utmana gamla hierarkier där vården
har kunskapsövertaget och patienten ses som en passiv mottagare av
vård.Enpositivutvecklingärnyainslagavpatientinvolveringochökad
personcentrering. Samtidigt kan man fråga sig var gränsen går för det
o&#x00660066;entligaåtagandet.Tillexempel&#x00660069;nnsenpotentiellmotsättningmellan
krav på tillgänglighet och principen om vård efter behov. Som vi beskriver
i avsnitt 3.6.2 tyder studier på att digital vård till en betydande del utgörs av

Analysplan 2022
Samhällsförändringar och utvecklingsområden för vården och omsorgen
nyavårdbehovochdessutomhögregradnyttjasavresursstarkagrupper.Ett
annat exempel är om patienter ska ha möjlighet att välja en vårdinsats som är
dyrare, såsom kejsarsnitt, utan medicinska skäl.
Under pandemin har den enskildes rättigheter och skyldigheter gentemot
deto&#x00660066;entligablivitaktuellapå&#x0066006C;erasätt,kansketydligastdiskussionenom
vaccinochdeto&#x00660066;entligasrättattbegränsarörelsefriheten.Denrådande
situationen, med införandet av till exempel begränsande restriktioner
och bestämmelser, ställer höga krav på rättssäkerheten och en förutsebar
bedömning i alla situationer som begränsar den enskildes rörelsefrihet.
Enannantrendärattallt&#x0066006C;erbetalarförtjänsterutanförvårdutbudet.
Privata vårdförsäkringar står i dag för en liten del av hälso- och sjukvårdens
totalakostnader,mendebliralltvanligare(Vård-ochomsorgsanalys2020c).
Andraexempelärdenväxandemarknadenförhälsoundersökningaroch
genetiska tester. Även andelen personer över 65 som använder sig av rutavdrag
harökatkontinuerligtdesenaste10åren(SOU2020:52).Framförallthandlar
det om städning och trädgårdstjänster, som är de vanligaste tjänsterna både
bland samtliga köpare och bland äldre köpare.
Enlångsiktigthållbarkollektivt&#x00660069;nansieradvårdochomsorgbyggerpå
att medborgarna känner förtroende för systemet. Befolkningen har också
stort förtroende för sjukvården och sjukvårdspersonal i Sverige, och det
harökatunderpandemin(SOM2021),mendetärhögreförsjukhusänför
vårdcentraler(Vård-ochomsorgsanalys2021a).Förtroendetkanpåverka
systeme&#x00660066;ektiviteten,tillexempelvilkenmånmänniskorväljerattförsta
handvändasigtillprimärvårdennärdeharhälsoproblem.Ettlägreförtroende
för primärvården kan leda till att patienter i stället vänder sig direkt till
sjukhusellerakutmottagningar(Vård-ochomsorgsanalys2018b).
DELAD BILD AV DEN TEKNISKA UTVECKLINGENS EFFEKTER PÅ
VÅRDEN OCH OMSORGEN
Mycket talar för att den ökade digitaliseringen och teknikutvecklingen kommer
att leda till genomgripande förändringar och nya sätt att bedriva vård och
omsorg. Samtidigt ser vi att de tekniska lösningarna inte används till sin fulla
potential. Till exempel behövs en närmare analys av hur man säkerställer att
de nya digitala verktygen lever upp till principen om att vård ska ges efter
behov (3 kap. 1 § HSL) och inte leder till att vissa grupper exkluderas. Det
saknas även reglering av möjligheten att använda ny teknik i omsorgen av
exempelvis demenssjuka och andra som inte fullt ut förstår innebörden av ett
givet eller nekat samtycke.
Samhällsförändringar och utvecklingsområden för vården och omsorgen
Analysplan 2022
41
Snabb teknisk utveckling och digitalisering ger möjligheter
SverigerankassomdettredjemestdigitaliseradelandetEU,enligtEU-
kommissionen. Några förklaringar till det är en hög digital kompetens bland
både invånare och företag, god tillgång till snabbt bredband och en hög andel
digitalao&#x00660066;entligatjänster(Regeringskansliet2021b).
Tekniska lösningar kan användas på många olika sätt inom vården och
omsorgen.Exempelviskansjälvmonitoreringförpersonermedkronisk
sjukdominnebäraene&#x00660066;ektivisering,ochdetanvändsallthögreutsträckning
(SKR2021a).Andraexempelärenklarestödsåsomsms-påminnelsereller
meravanceradelösningarsåsomarti&#x00660069;ciellintelligens(AI-teknik)inom
beslutsstöd.Entidigareöversikt(Vård-ochomsorgsanalys2020b)visaratt
välfärdsteknikäldreomsorgenharövervägandepositivae&#x00660066;ekterförbåde
brukare, personal och närstående. Vi konstaterade också att resurser kan
användasmere&#x00660066;ektivt,mendetärsvårtattvetahurstorpotentialenäroch
det kan vara svårt att förverkliga den.
Pandeminharpåskyndatdendigitalautvecklingen;allt&#x0066006C;erbefolkningen
har genomfört digitala vårdbesök i primärvården. Privata digitala vård-
tjänstermedo&#x00660066;entlig&#x00660069;nansieringharökatsamtidigtsomsamtligaregioner
harutvecklatlösningarfördigitalavårdmötenprimärvården(SKR2021a,
Vård-ochomsorgsanalys2021f).Antaletdistansbesökharävenökatden
specialiseradevården,inteminstinompsykiatrin(SKR2021a,Socialstyrelsen
2020c).
Ocksåinomomsorgenharpandeminpåskyndatutvecklingen,ochallt&#x0066006C;er
kommuner utvecklar ny teknik och digitala stöd. Det kan handla om e-tjänster
för ekonomiskt bistånd, digital nattillsyn och samordnad individuell planering
(SIP)viavideo(Socialstyrelsen2021i).Språngetunderpandeminhardock
högutsträckninghandlatomattkommunernaanvänderbe&#x00660069;ntligteknik
eller teknik som var lätt att implementera. Långsiktigt utvecklingsarbete och
större projekt har däremot ofta skjutits upp, bland annat för att den aktuella
personalen har behövt arbeta med andra arbetsuppgifter under pandemin
(Socialstyrelsen2021i).
Digitaliseringen kan bli mer inkluderande och säker
Detnyadigitalavårdlandskapetväckerfrågoromjämlikhetoche&#x00660066;ektivitet.
Allaharintesammaförutsättningarförattdeltadetdigitalasamhället,till
exempelpågrundavkognitivafunktionsnedsättningar(Kolam.&#x0066006C;.2021).
Studier har också visat att patienter som nyttjar digitala vårdtjänster i högre
gradärunga,socioekonomisktstarkaochföddaSverige(Ellegårdoch
42

Analysplan 2022
Samhällsförändringar och utvecklingsområden för vården och omsorgen
Kjellsson2019;Dahlgrenm.&#x0066006C;.2020)samtattenhögandelsökervårdför
relativt lätta hälsoproblem såsom luftvägsinfektioner, virus och hudåkommor,
jämförtmedpatientersomsökervårdpåvårdcentral(EllegårdochKjellsson
2019,Dahlgrenm.&#x0066006C;.2020,Gabrielsson-Järhult2021).Det&#x00660069;nnsännufå
studier som empiriskt undersökt i vilken grad digital vård ersätter fysisk
vård, men studierna hittills indikerar att en betydande del av den digitala
vårdenutgörsavnyavårdbehov(EllegårdochKjellsson2019,Ellegård,LM,
Mattisson,Kjellsson2021).
Inom omsorgen utgör personer med nedsatt beslutsförmåga ett dilemma för
denökadedigitaliseringen.dag&#x00660069;nnsSverigemycketfålagligamöjligheter
att ge vård och omsorg till personer som inte kan lämna ett fullt informerat
samtycke till insatsen. Det gäller exempelvis demenssjuka och andra äldre
personer som inte fullt ut förstår innebörden av ett givet eller nekat samtycke.
Dilemmat har uppmärksammats både av oss på Vård- och omsorgsanalys och
av Utredningen om välfärdsteknik i äldreomsorgen (Vård- och omsorgsanalys
2021e,SOU2020:14).
TrotsdegenerelltgodadigitalaförutsättningarnaSverige&#x00660069;nnsstora
utmaningar på systemnivå för att fullt ut kunna utnyttja möjligheterna med
digitala lösningar i välfärden. Det gäller både teknisk infrastruktur och
juridiska förutsättningar, ersättningsystem och annan styrning. Fortfarande
&#x00660069;nnstekniskaochorganisatoriskahinderförattdelajournalinformation
genom sammanhållen journalföring. IT-säkerheten är ett annat viktigt
område, och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har
tidigare uppmärksammat risken för IT-angrepp i hälso- och sjukvården (SVT
2020).
Hösten2021laderegeringenframenlagrådsremisssomsyftartillatt
tydliggöra lagstiftningen. Bland annat föreslås en ny lag som innebär att
listning på utförare blir grunden i primärvården och att vårdgarantin gäller
där man är listad. Det skulle då inte vara möjligt att lista sig på nätläkare
som inte har avtal med den egna regionen, men enstaka besök genom
utomlänstaxanärfortsattmöjliga(prop.2021/22:72).
MER KUNSKAP BEHÖVS INOM EN RAD OMRÅDEN
Vår omvärldsanalys visar att det behövs mer kunskap om hur styrningen
av vården och omsorgen bör utformas för att sektorerna ska kunna hantera
klimatförändringarna och öka graden av personcentrering. Det behövs också
mer kunskap om hur vården och omsorgen kan kompensera för ojämlikhet
hälsamellangrupperochmotverkautanförskap.Eftersomresursernaär
Samhällsförändringar och utvecklingsområden för vården och omsorgen
Analysplan 2022
43
ändliga behövs även mer kunskap om förebyggande arbetssätt inom vård
och omsorg för att nå dit. Vidare behövs kunskapsunderlag som underlättar
prioriteringaroche&#x00660066;ektiviseringarochsomkanbidratilldenpågående
strukturomvandlingen av vården och omsorgen, bland annat omställningen
till en god och nära vård med primärvården som nav och högspecialiseringen
avvården.Digitaliseringense&#x00660066;ektpåvårdochomsorgbehöverocksåföljas,
så att den blir inkluderande, jämlik och resurssparande. Slutligen behövs mer
kunskap om följderna av decentralisering och centralisering i vården och
omsorgen samt strategier för långsiktig hållbarhet.
45

Analysplan 2022
Samhällsförändringar och utvecklingsområden för vården och omsorgen
48

Analysplan 2022
det har störst negativ inverkan på redan utsatta grupper med sämre hälsa och
merutanförskap.Enviktigdelattuppnåenhållbarutvecklingärattallaska
kunnatadelavden,ävenframtidagenerationer(Regeringskansliet2021b).
Enjämlikvårdochomsorgärdärmedettnaturligtanalysområdeföross.
De andra två analysområdena är en personcentrerad vård och omsorg samt
e&#x00660066;ektivavårdochomsorgssystem,ochdeärviktigaförattuppnåmålsom
ärkoppladetilldensocialadimensionenAgenda2030.Personcentrering
behövs för att vården och omsorgen ska anpassas efter människors olika
förutsättningarochbehov,ochdärmedbliinkluderande.E&#x00660066;ektivasystemär
nödvändigt för att vårdens och omsorgens resurser ska räcka till alla, även
gruppermedstorabehov.Detinnebäratte&#x00660066;ektivasystemharbetydelsebåde
för jämlikheten och för möjligheten att uppnå ett inkluderande samhälle.
VI FORTSÄTTER ARBETET MED VÅRA TRE ANALYSOMRÅDEN
Under2022kommerviattfortsättaarbetetinomdetreövergripande
analysområdensomviarbetatmedsedan2018:
•
en personcentrerad vård och omsorg
•
en jämlik vård och omsorg
•
e&#x00660066;ektivavård-ochomsorgssystem.
Vi har valt att inte skapa ett analysområde som särskilt belyser covid-19-
pandemin eftersom pandemirelaterade frågor och konsekvenser ryms i de
be&#x00660069;ntligaochkommerattbelysasdem.
De tre områdena speglar centrala långsiktiga mål inom hälso- och
sjukvården, tandvården och omsorgen, och är områden där vi ser att det
behövs nationell uppföljning, kunskapsutveckling och analys. Områdena
är inte ömsesidigt uteslutande – tvärtom berör många av våra projekt
&#x0066006C;eraaspekteravdetreanalysområdena.Frågeställningarnainomvåra
nedanstående analysområden bearbetas och formuleras mer detaljerat
senare i våra analysprojekt.
ANALYSOMRÅDE 1: EN PERSONCENTRERAD VÅRD OCH OMSORG
Viserpersoncentreringsomettmedelförattuppnådemålsom&#x00660069;nnsinom
vård och omsorg, men det är också ett mål i sig att vården och omsorgen är
personcentrad. Personcentrering innebär att individens behov, preferenser
och resurser är utgångspunkten i hela vårdkedjan, och det kommer i praktiken
Analysplan 2022
49
att betyda olika saker i olika situationer, för olika individer. Personcentrering
beståravolikadelar:delaktighet,information,samordningochtillgänglighet.
Våromvärldsanalysvisarattdetfortfarande&#x00660069;nnsbristerdessadelaroch
att Sverige presterar sämre än många jämförbara länder, trots ett antal
satsningar.
Personcentrering blir allt viktigare i en vård och omsorg där brukarna
och patienterna ses som kunskapsbärande medskapare snarare än passiva
mottagare(Vård-ochomsorgsanalys2018,WHO2015).Detkräverindivid-
anpassning snarare än färdiga lösningar som ska passa alla, och helhetssyn
snarare än fragmentisering och fokus på olika delar.
Vi analyserar hur medverkan och information kan bidra till att
stärka patienters och brukares ställning
Den nationella uppföljningen av utvecklingen mot en personcentrerad hälso-
ochsjukvårdochomsorgkanstärkas.Viser&#x0066006C;eraviktigaområdendärvikan
bidra, till exempel att undersöka hur begreppet personcentrering tolkas av
vården och omsorgen och hur de arbetar med personcentrering i praktiken.
Den nya medskapande patientrollen innebär också nya möjligheter och
utmaningar som behöver analyseras.
Kunskapen är i dag begränsad om strategier på organisations- och
systemnivå för ett personcentrerat arbete inom hälso- och sjukvården och
socialomsorg.Detbehövsocksåmerkunskapomhurmanpåette&#x00660066;ektivt
sätt kan arbeta med patientdelaktighet på olika nivåer. Vi avser därför att
belysa hur patient- och brukarmedverkan används i dag och hur den kan
utvecklas.
Tillgång till information är en förutsättning för personcentrering.
Patienterserfarenheteravdettaharvibelystvid&#x0066006C;eratillfällennusenast
våruppföljningavpatientlagensgenomslag(Vård-ochomsorgsanalys2021i).
Undersökningarvisarattdet&#x00660069;nnsbegränsadkunskapomvilkeninformation
patienter efterfrågar. Patienten är dessutom ofta i ett informationsunderläge.
Vi kommer även att analysera patientinformationen inom tandvården för att
på sikt stärka patientens ställning på tandvårdsmarknaden.
ANALYSOMRÅDE 2: EN JÄMLIK VÅRD OCH OMSORG
Oavsett vem man är och var man bor ska varje enskild person, patient,
brukare och närstående kunna känna sig trygg i att ha tillgång till god vård
och omsorg. Skyldigheten att verka för vård och omsorg på lika villkor fastslås

Analysplan 2022
i hälso- och sjukvårdslagen, socialtjänstlagen och tandvårdslagen (3 kap. 1 §
hälso-ochsjukvårdslagen(2017:30);kap.socialtjänstlagen(2001:453);

tandvårdslagen(1985:125)).
Men i dag har människor i Sverige olika förutsättningar för att uppnå en
god hälsa. Delvis beror det på att vården och omsorgen inte fullt ut lever upp
tillsittkompensatoriskauppdrag.Somvibeskrivitomvärldsanalysen&#x00660069;nns
bådegeogra&#x00660069;skaskillnaderochskillnadermellanolikabefolkningsgrupper.
Blandannatvarierarväntetidermellanregionerna,mendet&#x00660069;nnsockså
skillnader i hälsa och medellivslängd som är kopplade till kön, inkomst,
utbildning och födelseland.
Vården och omsorgen är bara ojämlik när skillnader inte kan förklaras
av legitima skäl såsom medicinskt motiverade överväganden, brukares
skilda behov av insatser eller patientens eller brukarens preferenser. Vår
utgångspunkt är därför att belysa omotiverade skillnader.
Det behövs mer kunskap om omotiverade skillnader inom
omsorgen, vaccinationstäckningen i befolkningen och socialtjänstens
förebyggande arbete
Det behövs mer kunskap om hur vården och omsorgen kan arbeta för att
väga upp för ojämlikhet mellan grupper i bland annat hälsa. Viktiga frågor
är exempelvis hur vården och omsorgen arbetar för att nå de mest utsatta
patient- och brukargrupperna och om det förekommer omotiverade skillnader
i omsorgen om äldre och personer med funktionsnedsättning.
Det saknas i stor utsträckning kunskap om omotiverade skillnader inom
omsorgen(Vård-ochomsorgsanalys2016b),blandannatförattdetärsvårtatt
belysa med hjälp av dagens datakällor. Samtidigt förbättras förutsättningarna
i takt med att mer standardiserade system för dokumentation införs, till
exempelIBIC.Viundersökerdärföromdetgårattanalyseraomotiverade
skillnader i socialtjänstens omsorg enligt SoL och LSS med hjälp av
informationfrånkommunernasbehovsutredningar.Ettsärskiltfokusäratt
undersöka skillnader mellan målgrupper och mellan kommuner.
Pandemin har aktualiserat en ständigt angelägen fråga, nämligen hur man
nårutmedvaccintillpersonersomavolikaanledningarärmersvårnådda.En
hög och jämlik vaccinationstäckning är viktig, både för att skydda individer
mot sjukdom och för att på samhällsnivå minska smittspridningen och
behovet av sjukhusvård. Vi vill därför dra lärdomar från myndigheters och
regioners pågående arbete med att öka vaccinationstäckningen i landet för att
identi&#x00660069;eralämpligaarbetssättinförframtidavaccineringar.
Analysplan 2022
51
Vi kommer även att belysa socialtjänstens förbyggande arbete för barn
och unga, med målet att presentera utvecklingsområden för en mer
förebyggande socialtjänst. Socialtjänstens utrymme för förebyggande arbete
harminskat,enligtutredningenFramtidenssocialtjänst(SOU2018:32).
Resurser går i stället till mer akuta individinriktade uppgifter inom ramen
för myndighetsutövning. För att kunna sätta in stöd i ett tidigt skede måste
människor vilja ta emot hjälpen, och det förutsätter i sin tur bland annat att
medborgarna känner förtroende för socialtjänstens arbete.
Konsumtionen av digitala vårdbesök ökar markant, med primärvård
som ges via videosamtal och textmeddelanden. Den stora efterfrågan tyder
på att vissa patienter, eller grupper av patienter, ser fördelar med digitala
vårdbesök. Vi kommer dock att söka svar på en rad frågor om denna delvis nya
besöksform, exempelvis hur konsumtionen ser ut, och om och hur den skiljer
sig mellan olika patientgrupper. Det saknas också kunskap om hur de digitala
vårdbesöken påverkar nyttjandet av traditionella fysiska vårdbesök och de
samladehälso-ochsjukvårdskostnaderna.Andrafrågorsomvikommeratt
belysa är hur vården ska utformas och styras för att på bästa sätt säkerställa
ett ändamålsenligt och jämlikt nyttjande av tjänsten på systemnivå.
ANALYSOMRÅDE 3: EFFEKTIVA VÅRD- OCH OMSORGSSYSTEM
För att välfärdssystemen ska vara långsiktigt hållbara måste resurser
användaspåette&#x00660066;ektivtsätt.Viharomvärldsanalysenbeskrivitatt
en äldre befolkning med relativt sett färre yrkesverksamma leder till att
skattebasenurholkas,samtidigtsomökadevårdbehovintensi&#x00660069;erardagens
brist på vård- och omsorgspersonal. I takt med ett allmänt ökat välstånd
ökar också befolkningens förväntningar på vad vård- och omsorgssystemet
ska leverera, och Sverige presterar sämre än andra jämförbara länder inom
kvalitetsaspekter såsom samordning och tillgänglighet. Sammantaget krävs
e&#x00660066;ektiviseringarförattbibehålladagensnivåochhelstocksåhöjakvaliteten.
Vi analyserar hur statliga satsningar bäst kan utformas samt
uppdaterar vår nationella uppföljning av hälso- och sjukvården
Det behövs kunskapsunderlag som underlättar prioriteringar och
e&#x00660066;ektiviseringar.Exempelpåfrågeområdenärhurorganiseringenav
socialtjänstenpåverkare&#x00660066;ektivitetenochhure&#x00660066;ektivitetenpåverkasav
pågående strukturella förändringar i hälso- och sjukvården, till exempel
digitalisering och centralisering.
52

Analysplan 2022
Urette&#x00660066;ektivitetsperspektivärdetväsentligtattdeolikadelarnaavvård-
och omsorgssystemet bidrar till en väl fungerande helhet för patienten och
brukaren. Kommunerna och regionerna är huvudmän för hälso- och sjukvården
ochomsorgen,menstatenhar&#x0066006C;eraviktigaroller.Enavdeviktigasteäratt
vara normerande. Samtidigt är det inte självklart vilka styrinstrument som
fungerar bäst. Därför vill vi belysa hur statliga satsningar bäst kan utformas
för att bidra till en långsiktigt hållbar utveckling i vården och omsorgen.
Vi kommer också att presentera en uppdaterad resultatredovisning
av vår nationella uppföljning av hälso- och sjukvården (Vård- och
omsorgsanalys2019a)därvigenometturvalavindikatorerföljerupphur
vården utvecklas, till exempel gällande kvalitet och jämlikhet. Vi fokuserar
särskilt på kvalitetsområden som är viktiga ur patienternas perspektiv och
inkluderar&#x0066006C;eramåttsombeskriverpatienterserfarenheter,tillexempel
av personcentrering och tillgänglighet. Där kombinerar vi också olika mått
förattsamlatbedömahurvårdensproduktivitetoche&#x00660066;ektivitetutvecklas.
Vidare kompletterar vi den kommande uppdateringen med en internationell
jämförelse bland ett urval av länder.
Vi kommer även studera förutsättningarna för ett hållbart vård-
ochomsorgssystempåmedellångsikt(10–20år)urettpatient-och
medborgarperspektiv, och därigenom belysa vilka insatser som behövs för att
möta vårdens och omsorgens utmaningar på bästa sätt. Fokus kommer att
ligga på hur olika lösningar kan samverka.
VI ANALYSERAR AKTUELLA OCH ANGELÄGNA FRÅGOR INOM
AKTUELL RESPONS
Inom området aktuell respons analyserar vi aktuella och nationellt angelägna
frågor,somviidenti&#x00660069;erargenomenkontinuerligomvärldsbevakningsamt
förslagfrånpatient-ochbrukarrådetochallmänheten.Analysprojekteninom
aktuell respons är oftare kortare och mer avgränsade än övriga projekt inom
vår egeninitierade verksamhet.
Inför2022serviettstortbehovavattanalyserafrågorsomärkoppladetill
covid-19-pandemin, men även andra relevanta och angelägna frågor. Sådana
frågoridenti&#x00660069;eraslöpandeunderdetkommandeåret.Ettexempelärde
vårdkonsumtionsförändringar som skett under pandemin och som vi tidigare
harbelystenrapportfrån2021(Vård-ochomsorgsanalys2021f).Det&#x00660069;nnsett
fortsatt behov att på nationell nivå följa upp vårdkonsumtionsförändringarna
och kvarstående vårdbehov som inte omhändertagits på grund av pandemin
samt att följa hur befolkningen upplever att det uppdämda vårdbehovet
påverkatdem.Ensådananalysharviredaninlett.
53

Analysplan 2022
56

Analysplan 2022
Pågående regeringsuppdrag
målgrupp.Undersökningensresultatredovisaspåvårwebbplatsnovember
samma år som den genomförs och i en skriftlig rapport med en fördjupande
analys i mars året efter.
KARTLÄGGNING AV REGIONALA SKILLNADER I VÅRD OCH

OMSORG AV PATIENTER MED POSTCOVID
Endelpersonersomharhaftcovid-19fårpostcovid,detvillsägakvarstående
ellersenasymtomeftercovid-19.Detpågår&#x0066006C;eraolikainsatserförattöka
kunskapen om detta och ge stöd i vården av personer med postcovid. Samtidigt
saknas en övergripande bild av den vård som i dag ges i de olika regionerna
och hur väl vården motsvarar patienternas behov.
Viharfåttuppdragattkartläggaomdet&#x00660069;nnsregionalaskillnader
vårdenochomsorgentillpersonermedpostcovid.Enviktigutgångspunkt
ärattvårdenskavarajämlikhelaSverige,ochviskabelysaomdet&#x00660069;nns
skillnaderhurolikapersonersbehovtillgodoses.Viskaspeci&#x00660069;ktkartlägga
omdet&#x00660069;nnsskillnadervårdochomsorgtillbarnmedpostcovid.Viska
beakta anhörigperspektivet eftersom anhöriga ofta deltar i vården och kan
bidra till en snabbare återhämtning. I uppdraget ingår också att belysa
kvaliteten i vården och omsorgen som erbjuds personer med postcovid, samt
se hur regionerna använder kunskapsstöden som har tagits fram.
Viskalämnaendelredovisningavuppdragetsenastden31mars2022och
enslutredovisningsenastdenoktober2022.
UTVÄRDERING AV OMSTÄLLNINGEN I HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN
TILL EN GOD OCH NÄRA VÅRD
Regeringentog2017initiativtillenomställninghälso-ochsjukvårdentillen
god och nära vård. Syftet är att patienten ska få en god, nära och samordnad
vård som stärker hälsan, att patienten är delaktig utifrån sina förutsättningar
ochpreferenserochhälso-ochsjukvårdensresurseranvändsmere&#x00660066;ektivt.
Vi har fått i uppdrag att utvärdera omställningen ur ett system- och
patientperspektiv, med utgångspunkt i regeringens inriktningsmål om ökad
tillgänglighet, delaktighet och kontinuitet i primärvården. I uppdraget ingår
att belysa hur den nära vården utvecklas och hur omställningen påverkar
vården för olika grupper. Vi ska också ta upp utvecklingen när det gäller fast
läkarkontakt, kompetensförsörjning i primärvården och samverkan mellan
den regionala och den kommunala vården och omsorgen.
Hittillsharvilämnattvådelrapporteringar.Senastden31mars2023ska
vi slutredovisa uppdraget.
Pågående regeringsuppdrag
Analysplan 2022
57
UTVÄRDERING AV ÖVERENSKOMMELSE OM DIGITALISERING AV
ÄLDREOMSORG
RegeringenochSKRingickfebruari2020entreårigöverenskommelse
om digitalisering i äldreomsorgen. Överenskommelsen syftar till att stödja
kommunerna i digitalisering och införande av välfärdsteknik.
Vi har fått i uppdrag att utvärdera överenskommelsen ur ett patient-, brukar-
och personalperspektiv. I det ingår att klarlägga om överenskommelsen bidrar
tillVisione-hälsa2025ochtilldejämställdhetspolitiskamålenomjämn
fördelningavmaktochin&#x0066006C;ytandeochjämställdhälsa.Viskaocksåbedöma
hur digitaliseringen av äldreomsorgen bidrar till verksamhetsutveckling och
särskilttillkostnadse&#x00660066;ektivitet.
Vilämnadeendelredovisningavuppdragetseptember2021ochska
lämnaslutredovisningsenastden31mars2023.
UPPFÖLJNING AV SATSNINGEN PÅ KVINNORS HÄLSA OCH

FÖRLOSSNINGSVÅRDEN
Vi har fått regeringens uppdrag att sammanställa och analysera insatser
som genomförts till följd av regeringens satsning på kvinnors hälsa och
förlossningsvårdenunder2015–2022.Uppdragetomfattarbåderegionala
och statliga insatser, och vi ska även beskriva hur området har utvecklats
under den aktuella tidsperioden. Vi har tidigare haft i uppdrag att följa upp
satsningenunder2015–2019ochpubliceradedåfemrapporter.Slutrapporten
lämnades2020.storadelarärdetnuvarandeuppdragetenfortsättningpå
det tidigare.
För vårt nuvarande uppdrag ska vi lämna en delrapport senast den 1 april
2022ochslutredovisningsenastdenmaj2023.
ANALYS AV MÅLUPPFYLLELSE FÖR UTVECKLINGSMEDEL OCH
KOMPETENSSTÖD FÖR ARBETET MOT VÅLD I NÄRA RELATIONER
För att utveckla socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete mot bland
annat våld i nära relationer har Socialstyrelsen fått i uppdrag att fördela
utvecklingsmedel till kommuner, regioner och ideella organisationer. I
uppdragetingårocksåattSocialstyrelsen,samverkanmed&#x0066006C;eraandra
myndigheter, ska erbjuda kompetensstöd och stödja spridningen av stödet.
Vi har fått regeringens uppdrag att analysera och bedöma hur uppdraget
om utvecklingsmedel och kompetensstöd har bidragit till de övergripande
målen för uppdraget och det jämställdhetspolitiska delmålet att mäns våld
mot kvinnor ska upphöra. De övergripande målen är dels att kommuner och
58

Analysplan 2022
Pågående regeringsuppdrag
regioner ska vara självförsörjande när det gäller baskunskaper om våld i nära
relationer och hedersrelaterat våld och förtryck, och dels likvärdighet när det
gäller stöd och hjälp vid våld i nära relationer, sexuellt våld, hedersrelaterat
våld och förtryck samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål.
Viskaredovisauppdragetsenastden30november2023.
UPPDRAG ATT GENOMFÖRA EN STUDIE MED FOKUS PÅ
HEDERSRELATERAT VÅLD OCH FÖRTRYCK
Vi har fått i uppdrag av regeringen att inhämta kunskap och erfarenheter från
personer som varit utsatta för hedersrelaterat våld och förtryck och som haft
kontakt med socialtjänsten för stöd och hjälp. Uppdraget ska ge en bild av
de utsattas syn på det stöd och de insatser som de fått från socialtjänsten,
och innehålla en analys av kvaliteten i stödet. Vi ska, om möjligt, redovisa
omdet&#x00660069;nnsnågonskillnadvilkenkontaktsompersonersomutsattsför
hedersrelaterat våld och förtryck har haft med stödjande och behandlande
verksamheter hos kommunerna, jämfört med personer som utsatts för någon
annan typ av våld i nära relationer. Vi ska även redovisa hur socialtjänsten
beaktat särskilda sårbarheter hos den utsatta personen.
Viskaredovisauppdragetsenastden30november2023.
59

Analysplan 2022
Pågående regeringsuppdrag
62

Analysplan 2022
Referenser
Folkhälsomyndigheten(2021a).
Utrikesfödda och covid-19. Konstaterade
fall, IVA-vård och avlidna bland utrikesfödda i Sverige 13 mars 2020 –15
februari 2021.
Solna/Östersund:Folkhälsomyndigheten.
Folkhälsomyndigheten(2021b).
Hur har folkhälsan påverkats av covid-19-
pandemin? Samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell
forskning under 2020
Solna/Östersund:Folkhälsomyndigheten.
Folkhälsomyndigheten(2021c).
Små förändringar i psykisk hälsa under
covid-19-pandemin i Sverige.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/
contentassets/b3de3ec317454fd9b175c77a2f7a0714/sma-forandringar-
psykisk-halsa-covid-19-pandemin-sverige.pdf

[Hämtat2021-10-14].
Folkhälsomyndigheten(2020).
Medellivslängd
.
https://www.
folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad-
rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/halsa/medellivslangd/

[Hämtat2021-09-09].
Folkhälsomyndigheten(2019).
Hälsa hos personer som är utrikes födda –
skillnader i hälsa utifrån födelseland
.
https://www.folkhalsomyndigheten.
se/publicerat-material/publikationsarkiv/h/halsa-hos-personer-som-ar-
utrikes-fodda–skillnader-i-halsa-utifran-fodelseland/?pub=61466
[Hämtat
2021-09-09].
Gabrielsson-Järhult,F.,Kjellström,S.,Areskoug-Josefsson,K.(2021).
TelemedicineconsultationswithphysiciansinSwedishprimarycare:
mixed methods study of users’ experiences and care patterns.
Scandinavian
Journal of Primary Health Care
DOI:10.1080/02813432.2021.1913904.
Genf,L.Laurent,J.(2016).
Omvärldsanalys i praktiken.
Stockholm:Liber.
IVOInspektionenförvårdochomsorg(2021).
https://www.ivo.se/publicerat-
material/statistik/ej-verkstallda-beslut/
[Hämtat2021-10-14].
Kola,L.,Kohrt,BA.,AcharyaB.,MutambaBB.
(2021).Thepathtoglobalequity
inmentalhealthcareinthecontextofCOVID-19.
The Lancet,
398(10312),
1679-1672.
Kolk,M.,Drefahl,S.,Wallace,M.,Andersson,G.(2021).
Överdödlighet och
dödlighet i covid-19 i Sverige under 2020.
Rapport från Institutet för
framtidsstudier, Stockholm.
Livsmedelsverket(2021).
Klimatförändringarna kan öka risken att bli
sjuk av maten
.
https://www.livsmedelsverket.se/om-oss/press/nyheter/
pressmeddelanden/klimatforandringarna-kan-oka-risken-att-bli-sjuk-av-
maten
[Hämtat2021-11-12].
Novus(2021).
Novus Viktigaste Frågan December 2021.

Startsida

novus-svensk-valjaropinion/valjarforstaelse/viktigaste-politiska-fragan/

[Hämtat2022-01-12].
Referenser
Analysplan 2022
63
NSPH(2021).
Brukarrevision. Kvalitetsundersökning av verksamheter.

Brukarrevision

[Hämtat2022-
01-12].
OECD(2021).
Sverige: Landprofil hälsa 2021
.
OECDPublishing,Paris/
EuropeanObservatoryonHealthSystemsandPolicies,Paris,
https://doi.
org/10.1787/b006ca17-sv
.
OECD(2019).
Sverige: Landprofil hälsa 2019
OECDPublishing,Paris/
EuropeanObservatoryonHealthSystemsandPolicies,Brussels,
https://doi.
org/10.1787/9ca28133-sv
.
Prop.2021/22:72.
Ökad kontinuitet och effektivitet i vården – en
primärvårdsreform.
Stockholm:Socialdepartementet.
Regeringskansliet(2021a).
2021. Sveriges genomförande av Agenda 2030 för
hållbar utveckling.
Stockholm:Regeringskansliet.
Regeringskansliet(2021b).
Sverige i toppen i ny rankning över EU:s mest
digitaliserade länder

https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2021/
11/sverige-i-toppen-i-ny-rankning-over-eus-mest-digitaliserade-lander/

[Hämtat2021-11-14].
RegionÖrebrolän(2021).
Koncentration i vården
.
https://www.regionorebrolan.
se/sv/vard-och-halsa/sa-fungerar-varden-i-regionen/utvecklings–och-
forbattringsarbete/koncentration-i-varden/
[Hämtat2021-11-23].
Romanello,M.m.fl.(2021).The2021reportoftheLancetCountdownonhealth
andclimatechange:coderedforhealthyfuture.
The Lancet,
398(10311),
1619-1662.DOI:https://doi.org/10.1016/S0140-6736(21)01787-6.
SCBStatistiskacentralbyrån(2021a).
Sveriges framtida befolkning 2021–2070.

https://www.scb.se/contentassets/c25319b4baa34f5d94b91edfe2034d6d/
be0401_2021i70_br_be51br2101.pdf
[Hämtat2022-01-12].
SCBStatistiskacentralbyrån(2021b).
Över hälften av alla utrikes födda
barn har låg ekonomisk standard.

https://www.scb.se/hitta-statistik/
artiklar/2021/over-halften-av-alla-utrikes-fodda-barn-har-lag-ekonomisk-
standard/
[Hämtat2021-09-09].
SCBStatistiskacentralbyrån(2021c).
Andel med låg ekonomisk standard 1975–
2019.

https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/hushallens-

ekonomi/inkomster-och-inkomstfordelning/inkomster-och-skatter/pong/
tabell-och-diagram/inkomster–ekonomisk-standard-riket/andel-med-lag-
ekonomisk-standard/
[Hämtat2021-09-09].
SCBStatistiskacentralbyrån(2021d).
Gini-koefficient 1975–2019
.
https://
www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/hushallens-ekonomi/
inkomster-och-inkomstfordelning/inkomster-och-skatter/pong/tabell-
och-diagram/inkomster–ekonomisk-standard-riket/gini-koefficient/

[Hämtat2021-09-09].
64

Analysplan 2022
Referenser
SCBStatistiskacentralbyrån(2021e).
Medellivslängden i Sverige
.
https://
www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/manniskorna-i-sverige/
medellivslangd-i-sverige/
[Hämtat2021-09-09].
SCBStatistiskacentralbyrån(2021f).
Befolkningsstatistik
.
https://www.scb.
se/BE0101
[Hämtat2021-09-06].
SCBStatistiskacentralbyrån(2021g).
Stora inkomstökningar i Sverige
under 2000-talet.

https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2021/stora-
inkomstokningar-i-sverige-under-2000-talet/
[Hämtat2022-01-12].
SCB–Statistiskacentralbyrån(2021h).
Trender och Prognoser 2020 Befolkning,
utbildning, arbetsmarknad – med sikte på år 2035
Stockholm:SCB.
SCBStatistiskacentralbyrån(2020).
Sverige har lägre materiell och social
fattigdom än de flesta andra länder i Europa
.
https://www.scb.se/hitta-
statistik/statistik-efter-amne/levnadsforhallanden/levnadsforhallanden/
undersokningarna-av-levnadsforhallanden-ulf-silc/pong/statistiknyhet/
undersokningarna-av-levnadsforhallanden-ulfsilc-2019/
[Hämtat2021-11-
25].
SIEPS(2020).
Coronakrisen: vad EU kan göra på området folkhälsa.

https://www.sieps.se/publikationer/2020/eus-befogenheter-folkhalsa/

[Hämtat2021-11-23].
Skolverket(2021).
Tidiga och samordnade insatser för barn och unga (TSI).

https://www.skolverket.se/skolutveckling/leda-och-organisera-skolan/
organisera-tidigt-stod-och-extra-anpassningar/tidiga-och-samordnade-
insatser-for-barn-och-unga
[Hämtat2021-12-16].
SKRSverigesKommunerochRegioner(2021a).
Ekonomirapporten, maj
2021.
SKRSverigesKommunerochRegioner(2021b).
Ekonomirapporten, oktober
2021.
SKRSverigesKommunerochRegioner(2020a).
Möt välfärdens
kompetensutmaning.
SocialdepartementetochSKR(2021a).
God och nära vård 2021. En omställning
av hälso- och sjukvården med primärvården som nav. Överenskommelse
mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner.
SocialdepartementetochSKR(2020a).
Ökad tillgänglighet i hälso- och
sjukvården 2021. Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner
och Regioner.
SocialdepartementetochSKR(2020b).
Insatser inom området psykisk hälsa
och suicidprevention 2021–2022
.
Överenskommelse mellan staten och
Sveriges Kommuner och Regioner.
Referenser
Analysplan 2022
65
SocialdepartementetochSKR(2020c).
Överenskommelse mellan staten och
Sveriges Kommuner och Regioner om äldreomsorg – teknik, kvalitet och
effektivitet med den äldre i fokus.

Överenskommelse mellan staten och
Sveriges Kommuner och Regioner.
SocialdepartementetochSKR(2020d).
Jämlik och effektiv cancervård med
kortare väntetider 2021. Överenskommelse mellan staten och Sveriges
Kommuner och Regioner.
SocialdepartementetochSKR(2020e).
Överenskommelse om sammanhållen,
jämlik och säker vård 2021
.
Överenskommelse mellan staten och Sveriges
Kommuner och Regioner.
Socialstyrelsen(2021a).
Uppdämda vårdbehov. Analys och förslag till insatser.
Stockholm:Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen(2021b).
Uppföljning av omställningen till en mer nära vård
2020. Utvecklingen i regioner och kommuner samt förslag på indikatorer.

Stockholm:Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen(2021c).
Om nationell högspecialiserad vård.
https://www.
socialstyrelsen.se/regler-och-riktlinjer/nationell-hogspecialiserad-vard/
om-nationell-hogspecialiserad-vard/

[Hämtad2021-11-02].
Socialstyrelsen(2021d).
Utvecklingen av ekonomiskt bistånd i spåren av
covid-19 – faktablad 4.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/
sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2021-10-7595.pdf
[Hämtat
2021-10-12].
Socialstyrelsen(2021e).
Analys av första och andra covid-19-vågen –
produktion, köer och väntetider i vården.
Stockholm:Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen(2021f).
Effekter av covid-19 på tandvårdsbesök bland barn
och vuxna. Del 3.
Stockholm:Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen(2021g).
Pandemin orsakade överdödlighet 2020 – vissa
utrikesfödda mer drabbade
.
https://www.socialstyrelsen.se/om-
socialstyrelsen/pressrum/press/pandemin-orsakade-overdodlighet-2020–
vissa-utrikesfodda-mer-drabbade/
[Hämtat2021-10-11].
Socialstyrelsen(2021h).
Bedömning av tillgång och efterfrågan på legitimerad
personal i hälso- och sjukvård samt tandvård. Nationella planeringsstödet
2021.
Socialstyrelsen(2021i).
E-hälsa och välfärdsteknik i kommunerna 2021
Uppföljning av den digitala utvecklingen i socialtjänsten och den
kommunala hälso- och sjukvården.
Stockholm:Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen(2020a).
Vård och omsorg om äldre. Lägesrapport 2020
.
Stockholm:Socialstyrelsen.
66

Analysplan 2022
Referenser
Socialstyrelsen(2020b).
Uppföljning av omställningen till en mer nära
vård
.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/
artikelkatalog/ovrigt/2020-6-6826.pdf
[Hämtat2021-11-01].
Socialstyrelsen(2020c).
Psykiatriska tillstånd och psykofarmaka under
coronapandemin.
Stockholm:Socialstyrelsen.
SOM(2021).
Svenska trender 1986-2020
.
https://www.gu.se/sites/default/
files/2021-04/1.%20Svenska%20trender%201986-2020_korrigerad%20
2021-04-26.pdf
[Hämtad2021-11-24].
SOU2021:8.
När behovet får styra – ett tandvårdssystem för en mer jämlik
tandhälsa.
Stockholm:Socialdepartementet.
SOU2021:34.
Börja med barnen! Sammanhållen god och nära vård för barn
och unga.
Stockholm:Socialdepartementet.
SOU2021:80.
Reglering av privata sjukvårdsförsäkringar – ökad kunskap
och kontroll.
Stockholm:Socialdepartementet.
SOU2021:89.
Sverige under pandemin Volym 1 och 2.
Stockholm:
Socialdepartementet.
SOU2020:14.
Framtidens teknik i omsorgens tjänst
Stockholm:
Socialdepartementet.
SOU2020:46.
En gemensam angelägenhet
Vol1.Stockholm:
Finansdepartementet.
SOU2020:47.
Hållbar socialtjänst – En ny socialtjänstlag.
Stockholm:
Socialdepartementet.
SOU2020:52.
Rutavdrag för äldre.
Stockholm:Finansdepartementet.

SOU2020:80.
Äldreomsorgen under pandemin
Stockholm:
Socialdepartementet.
SOU2019:43.
Med tillit följer bättre resultat – tillitsbaserad styrning och
ledning i staten.
Stockholm:Finansdepartementet.
SOU2018:32.
Ju förr desto bättre – vägar till en förebyggande socialtjänst.

Stockholm:Socialdepartementet.
SOU2018:39.
God och nära vård. En primärvårdsreform
Stockholm:
Socialdepartementet.Spetspatienter(2021).
Spetspatienterna.

https://
www.spetspatienterna.se/
[Hämtat2021-11-12].
SRSverigesradio(2021
). Rekordmånga utländska läkare får godkänd
legitimation i Sverige
.
https://sverigesradio.se/artikel/rekordmanga-
utlandska-lakare-far-godkand-legitimation-i-sverige
[Hämtat2022-01-12]
Statskontoret(2021).
Utveckling av den statliga styrningen av kommuner och
regioner 2020.
Stockholm:Statskontoret.
SVT(2021a).
Alla partier vill ha ökad statlig kontroll av vården.
https://www.
svt.se/nyheter/inrikes/alla-partier-vill-ha-okad-statlig-kontroll-av-varden
[Hämtat2021-10-12].
Referenser
Analysplan 2022
67
SVT(2021b).
Många svenskar vill ha statligt styrd vård.
https://www.svt.se/
nyheter/inrikes/manga-svenskar-vill-ha-statligt-styrd-vard[Hämtat2021-
10-12].
SVT(2020).
Vården varnas för cyberattacker: ”Ökad aktivitet”.
https://www.
svt.se/nyheter/inrikes/varden-varnas-for-cyberhot-okad-aktivitet
[Hämtat
2022-01-12].
Vinnova(2021).
Patientens röst om patientråd
.
https://www.vinnova.se/
globalassets/mikrosajter/regeringens-samverkansprogram/patientens-
rost-om-patientrad–ett-verktyg-for-okad-patientdelaktighet.pdf?fbclid
=IwAR2qcwhtA4MhnKHiNyPiD5_tY5QcpHd7ifLfUjUXsTt5FFlouOAl-
Ir8KQQ
[Hämtat2022-01-12].
Vision(2021).
Varannan socialarbetare hotas på jobbet
.
https://vision.se/
tidningenvision/arkiv/2021/augusti/varannan-socialarbetare-hotas-pa-
jobbet/
[Hämtat2021-09-07].
Vårdförbundet(2020).
Hot och våld mot personal ökar.
https://www.
vardforbundet.se/engagemang-och-paverkan/aktuellt/nyheter/hot-och-
vald-mot-personal-okar/[Hämtat2022-01-12].
Vård-ochomsorgsanalysMyndighetenförvård-ochomsorgsanalys(2021a).
Nära vård i sikte? Utvärdering av omställningen till en god och nära
vård: delrapport.
Rapport2021:8.Stockholm:Myndighetenförvård-och
omsorgsanalys.
Vård-ochomsorgsanalysMyndighetenförvård-ochomsorgsanalys(2021b).
Ledas lika, ledas rätt? Kunskapsunderlag om standardiserade vårdförlopp.

Rapport2021:9.Stockholm:Myndighetenförvård-ochomsorgsanalys.
Vård-ochomsorgsanalysMyndighetenförvård-ochomsorgsanalys(2021c).
Effekten av IBIC. Utvärdering av arbetssättet Individens behov i centrum
i socialtjänsten.
Rapport2021:2.Stockholm:Myndighetenförvård-och
omsorgsanalys.
Vård-ochomsorgsanalysMyndighetenförvård-ochomsorgsanalys(2021d).
Vården ur befolkningens perspektiv – 2020. En jämförelse mellan Sverige
och tio andra länder
Rapport2021:4.Stockholm:Myndighetenförvård-
och omsorgsanalys.
Vård-ochomsorgsanalysMyndighetenförvård-ochomsorgsanalys(2021e).
Den nordiska äldreomsorgen. En jämförande kartläggning av struktur,
organisation och innehåll.
Rapport2021:7.Stockholm:Myndighetenför
vård- och omsorgsanalys.
Vård-ochomsorgsanalysMyndighetenförvård-ochomsorgsanalys(2021f).
I skuggan av covid-19. Förändringar i befolkningens vårdkonsumtion till
följd av pandemin under 2020.
Rapport2021:6.Stockholm:Myndigheten
för vård- och omsorgsanalys.
68

Analysplan 2022
Referenser
Vård- och omsorgsanalys – Myndigheten för vård- och omsorgsanalys
(2021g).
Under rådande omständigheter. Konsekvenser av covid-19 för
socialtjänstens individ- och familjeomsorg.
Rapport2021:1.Stockholm:
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.
Vård- och omsorgsanalys – Myndigheten för vård- och omsorgsanalys
(2021h).
Genvägen till ökad precision – En framåtblickande analys av
precisionsmedicin i hälso- och sjukvården.
Rapport2021:5.Stockholm:
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.
Vård-ochomsorgsanalysMyndighetenförvård-ochomsorgsanalys(2021i).
En lag som kräver omtag. Uppföljning av patientlagens genomslag, med
en fördjupning om valfrihet.
Rapport2021:10.Stockholm:Myndighetenför
vård- och omsorgsanalys.
Vård-ochomsorgsanalysMyndighetenförvård-ochomsorgsanalys(2021j).
Långt bort men nära. Kartläggning av primärvården i landsbygden.
Rapport2021:11.Stockholm:Myndighetenförvård-ochomsorgsanalys.
Vård-ochomsorgsanalysMyndighetenförvård-ochomsorgsanalys(2020b).
Innovation efter funktion
Rapport2020:2.Stockholm:Myndighetenför
vård- och omsorgsanalys.
Vård-ochomsorgsanalysMyndighetenförvård-ochomsorgsanalys(2020c).
Privata sjukvårdsförsäkringar. Ett kunskapsunderlag om möjliga
konsekvenser för patienter och medborgare
Rapport2020:3.Stockholm:
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.
Vård-ochomsorgsanalysMyndighetenförvård-ochomsorgsanalys(2019a)
Med örat mot marken. Förslag på nationell uppföljning av hälso- och
sjukvården.
Delochdel2.Rapport2019:2och2019:3.Stockholm:
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.
Vård- och omsorgsanalys – Myndigheten för vård- och omsorgsanalys
(2019b).
Omotiverat olika. Socioekonomiska och regionala skillnader i
cancervården.
Rapport2019:8.Stockholm:Myndighetenförvård-och
omsorgsanalys.
Vård- och omsorgsanalys – Myndigheten för vård- och omsorgsanalys
(2018a).
Från mottagare till medskapare. Ett kunskapsunderlag för en
mer personcentrerad hälso- och sjukvård
Rapport2018:8.Stockholm:
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.
Vård-ochomsorgsanalysMyndighetenförvård-ochomsorgsanalys(2018b).
Förnuft och känsla. Befolkningens förtroende för hälso- och sjukvården.

Rapport2018:4.Stockholm:Myndighetenförvård-ochomsorgsanalys.
Referenser
Analysplan 2022
69
Vård-ochomsorgsanalysMyndighetenförvård-ochomsorgsanalys(2018c).
Lika läge för alla? Om omotiverade skillnader inom den sociala barn- och
ungdomsvården.
Rapport2018:10.Stockholm:Myndighetenförvård-och
omsorgsanalys.
Vård-ochomsorgsanalysMyndighetenförvård-ochomsorgsanalys(2017).
Vården ur patienternas perspektiv – 65 år och äldre. En jämförelse mellan
Sverige och tio andra länder
PM2017:2.Stockholm:Myndighetenförvård-
och omsorgsanalys.
Vård-ochomsorgsanalysMyndighetenförvård-ochomsorgsanalys(2016a).
Vården ur befolkningens perspektiv 2016 – en jämförelse mellan Sverige
och tio andra länder.
Rapport2016:5.Stockholm:Myndighetenförvård-
och omsorgsanalys.
Vård-ochomsorgsanalysMyndighetenförvård-ochomsorgsanalys(2016b).
Samordnad vård och omsorg. En analys av samordningsutmaningar i
ett fragmenterat vård- och omsorgssystem.
Rapport2016:1.Stockholm:
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.
Vård-ochomsorgsanalysMyndighetenförvård-ochomsorgsanalys(2014).

VIP i vården. Om utmaningar i vården av personer med kronisk sjukdom.

Rapport20142.Stockholm:Myndighetenförvård-ochomsorgsanalys.
Välfärdskommissionen(2021).
Välfärdskommissionens slutredovisning
till regeringen
.
https://regeringen.se/4af59d/contentassets/213b0fbd97
8744fab844b3d181f8ba98/valfardskommissionens-slutredovisning-till-
regeringen-finansdepartementet.pdf
[Hämtat2022-01-10].
VästraGötalandsregionen(2021).
Koncentration av vård.
https://www.
vgregion.se/halsa-och-vard/vardgivarwebben/vardskiftet/vi-staller-om-
sjukvarden/koncentration-av-vard/
[Hämtat2021-11-23].
WHOWorldHealthOrganization(2015).
WHO global strategy on people-
centred and integrated health services.
Interim Report.
Analysplan 2022
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys
Analysplan 2022

Referenser
CDC
enters
or
isease
ontrol
nd
revention
2021).
Climate Effects on Health.https://www.cdc.gov/climateandhealth/effects/default.htm
[Hämtat
2021-11-14].
CES
entrum
ör
idemiologi
ch
amhällsmedicin
2021).
Rapporter om covid-19.https://www.ces.sll.se/var-verksamhet/rapporter-och-faktablad/rapporter-om-covid-19/
[Hämtat
2021-09-09].
Dahlgren
agman
veréus
ehnberg
2020).
Vilka grupperanvänder digital vård i Region Stockholm? En kartläggning av konsumtionen av digitala vårdbesök 2016–2018.
entrum
ör
älso-
ekonomi,
nformatik
ch
jukvårdsforskning,
egion
tockholm;
020.
Rapport
020:3.
Dagens
edicin
2021).
KR:
åga
älfärdsbehov
ommande
ren.
https://www.dagensmedicin.se/alla-nyheter/kommunal-halsa/skr-laga-valfardsbehov-kommande-aren/
[Hämtat
2021-10-19].
Dir.
(2020:142).
En äldreomsorgslag.
Stockholm:
Socialdepartementet.
DN
Dagens
Nyheter
(2021).
Klyftorna i livslängd ökar, rika och välutbildade lever längre. https://www.dn.se/ekonomi/klyftorna-i-livslangd-okar-rika-
och-valutbildade-lever-langre/
[Hämtat
2021-11-25].
Ellegård,
M,
attisson,
jellsson,
2021).
An App Call a Day Keeps the Patient Away? Substitution of Online and In-Person Doctor Consultations Among Young Adults.
Working
apers
conomics
08.
öteborgs
universitet, Nationalekonomiska institutionen.
Ellegård,
M.,
jellsson,
2019).
nvändare
igitala
årdtjänster
kontaktade fysiska vårdcentraler oftare än andra och gjorde inte färre akutbesök. Läkartidningen.
019;116:FSWP.
Analysplan 2022

55
Pågående regeringsuppdrag
Vård-
ch
msorgsanalys
ar
era
ågående
egeringsuppdrag
ed
okus
både
älso-
ch
jukvård
ch
ocialtjänst.
era
nalyserar
ch
tvärderar
vi
&#x00660066;ekterna
tatliga
eformer
ch
atsningar,
ch
redden
tor.
har uppdrag som berör digitalisering i äldreomsorgen, omställningen till en god och nära vård, vård till personer med postcovid och socialtjänstens och vårdens arbete mot våld i nära relationer. Jämlikhet ingår på ett eller annat sätt i nästan alla våra pågående regeringsuppdrag. Det kan till exempel handla om att vi ska kartlägga regionala skillnader eller analysera hur något påverkar jämlikheten, likvärdigheten eller personer som tillhör vissa grupper. Även i våra regeringsuppdrag ingår ett tydligt patient-, brukar- och medborgarperspektiv.
5
.
1

HP – INTERNATIONELL UNDERSÖKNING OM HÄLSO- OCH
SJUKVÅRDEN
På
egeringens
ppdrag
enomför
arje
edan
014
en
venska
elen
av International Health Policy Survey (IHP-undersökningen). IHP är en undersökning av hälso- och sjukvårdens utveckling som genomförs årligen i elva länder och som leds av den oberoende amerikanska stiftelsen The
Commonwealth
und.
HP
eskriver
ur
älso-
ch
jukvården
pplevs
och resultatet används som underlag till förbättrat beslutsfattande och för internationella jämförelser. Undersökningen har olika målgrupper i ett rullande treårsschema. Målgrupperna är personer som är 18 år och äldre, personer som är 65 år eller
äldre
ch
äkare
rimärvården.
021
ar
HP-undersökningen
iktad
ill
befolkningen
ch
ldre,
ch
022
ommer
äkare
rimärvården
tt
ara
Analysplan 2022

47
Vår egeninitierade verksamhet – analysområden och aktuell respons under 2022Vår uppgift från regeringen är att följa upp och analysera verksamheter och förhållanden inom hälso- och sjukvård, tandvård och omsorg ur ett patient-, brukar-, och medborgarperspektiv. Vår huvudsakliga inriktning för det egeninitierade arbetet är att analysera hur dessa sektorer, genom
systematiskt
valitetsarbete
ch
&#x00660066;ektiviseringar,
an
everera
ård
ch
omsorg som är bättre och mer jämlik. Behovet av förändring och utveckling
har
ppmärksammats
nder
andemin,
en
et
ommer
tt
nnas
nder
lång tid för att vården och omsorgen ska kunna möta även andra utmaningar. Inte minst klimatförändringar kommer att påverka hälsa, vård och omsorg på många sätt. Nationella uppföljningar är centrala för den framtida utvecklingen. I
det
ystematiska
valitetsarbetet
ch
rbetet
ed
tt
&#x00660066;ektivisera
ård
ch
omsorg är det också viktigt att öka personcentreringen, förebygga ohälsa och utsatthet samt förbättra samordning och kontinuitet. Dessutom behöver både staten, kommuner, regioner och privata aktörer förhålla sig till kraven på högre förändringstakt och behoven av att säkra kompetensförsörjningen. För socialtjänstens del är det särskilt angeläget att också skapa förutsättningar för att följa upp insatsernas resultat, både för den enskilde brukaren och för verksamheterna, och att lära av dessa resultat. Det är nödvändigt för att kunna förbättra och säkerställa kvaliteten.
När
et
äller
tt
ppnå
ålen
genda
030
ar
verige
enerellt
oda
förutsättningar, men inom vissa områden tycks utvecklingen gå i fel riktning. Den sociala och ekonomiska ojämlikheten ökar i stället för att minska, och
Analysplan 2022

15
Vår strategiska plattformVård- och omsorgsanalys strategiska plattform syftar till att stärka våra möjligheter att uppfylla vårt uppdrag och skapa mesta möjliga nytta för beslutsfattare i hälso- och sjukvården, tandvården och omsorgen samt i förlängningen skapa nytta för patienter, brukare och medborgare. Med omsorg avses alla verksamhetsområden inom socialtjänsten. Bilden nedan sammanfattar den strategiska plattformen. Därefter beskriver vi kortfattat de olika delarna.
Utvärderingar av reformer och satsningarProblembaserad analys och granskningStrukturerade jämförelser
En god vård och omsorg som patienter, brukare och medborgare känner förtroende för Patientens, brukarens och medborgarens perspektivOberoende analysPolicyrelevanta kunskapsunderlag och rekommendationer om vårdens och omsorgens funktionssätt och styrning
VÅR VERKSAMHET– detta gör vi
VÅR ROLL– detta bidrar vi med
VISION– detta verkar vi förVÄGLEDANDE PRINCIPER– så arbetar vi
Analysplan 2022

21
Samhällsförändringar och utvecklingsområden för vården och omsorgenHälso- och sjukvården, omsorgen och tandvården fungerar överlag bra i Sverige, med exempelvis goda medicinska resultat i internationella
jämförelser.
amtidigt
nns
tmaningar,
om
era
all
ar
livit
ärskilt
synliga under den pågående covid-19-pandemin. I det här kapitlet beskriver vi några av de utmaningar, trender och förändringar som vi bedömer kommer att påverka vården och omsorgen under de kommande åren. Resonemangen ligger till grund för vilka områden som vi väljer att fokusera vår egeninitierade verksamhet på, vilka presenteras i kapitel 4. Omvärldsanalysen som presenteras i detta kapitel är framtagen i dialog med vårt patient- och brukarråd och vår styrelse och bygger på fynd från våra egna analysprojekt, men även andra aktörers kunskapsunderlag.
3
.
1

GÅNGSPUNKT FÖR VÅR OMVÄRLDSANALYS
Hur det svenska samhället utvecklas beror på en mängd faktorer, både globala skeenden, där de mest uppenbara just nu är klimatförändringarna och covid-19-pandemin, och förändringar på nationell och lokal nivå. Några övergripande dimensioner som påverkar samhällsutvecklingen är politisk styrning via exempelvis lagstiftning, olika sociala aspekter såsom
demogra&#x00660069;
ch
älsa,
resurser i form av ekonomiska medel och en fungerande kompetensförsörjning samt teknisk utveckling
se
&#x00660069;gur
1.
Analysplan 2022I analysplanen för 2022 presenterar vi den huvudsakliga inriktningen för vår verksamhet under det kommande året. Sedan 2018 har vi arbetat med tre analysområden inom vår egeninitierade analysverksamhet: en personcentrerad vård och omsorg, en jämlik vård och omsorg samt effektiva vård- och omsorgssystem. Områdena speglar centrala långsiktiga mål inom hälso- och sjukvården, tandvården och omsorgen där vi ser att det nns ett fortsatt behov av nationell uppföljning, kunskapsutveckling och analys. Vi kommer också att arbeta med ett antal regeringsuppdrag under 2022.
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys
uppgift är att följa upp och analysera hälso- och sjukvården, tandvården och socialtjänsten ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv. Våra projekt ska generera policyrelevanta kunskapsunderlag och rekommendationer till beslutsfattare rörande vårdens och omsorgens funktionssätt och styrning. Målet är en god vård och omsorg som patienter, brukare och medborgare känner förtroende för, där resurser används på ett effektivt sätt och där vården och omsorgen utgår från patienternas och brukarnas behov och förutsättningar.
Citera gärna ur Vård- och omsorgsanalys
publikationer, men ange alltid källa.
Analysplanen nns även publicerad
på www.vardanalys.se
Beställning av tryckta publikationer:
registrator@vardanalys.se
Box 6070, 102 31 Stockholm
© Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, 2022
Grask Design och produktion: Les Creatives Sthlm
Omslagsbild: Getty Images International
Tryck: ÅTTA.45 Tryckeri
ISBN 978-91-88935-42-7
Analysplan 2022

Publicerad: 31 januari 2022