Årsredovisning 2022

Årsredovisning
2022
Årsredovisning 2022
Myndigheten för vård
–

och omsorgsanalys

Diarienummer
36
/202
2

och omsorgs
analys

ISBN:
978
–
91
–
88935
–
68
–
7

www.vardanalys.se

Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
Generaldirektörens inledning
Under verksamhetsåret 2022 har myndighetens arbete successivt
påverkats allt mindre av
covid
–
19
–
pandemin. Vi har kunnat återgå till
kontoret och börjat arbeta med en modell
som ger möjlighet till

distans
–
arbet
e

i viss utsträckning.

Sammantaget har myndigheten haft ett bra verksamhetsår 2022. Vi har
publicerat flera rapporter med hög policyrelevans som fått fint genomslag och
har också haft kraft att driva flera angelägna interna utvecklingsfrågor. Totalt
publicerade vi 12 analyser. D
ärtill kommer den analysplan som vi publicerar
varje år.

I den här årsredovisningen ger vi en beskrivning av årets arbete och hur de
kunskapsunderlag vi har tagit fram har använts under året. Vår förhoppning är
att myndighetens arbete ska bidra positivt t
ill att skapa förutsättningar för en så
god utveckling av hälsa, vård och omsorg samt patient
–

och brukarupplevd
kvalitet som möjligt. Liksom tidigare år har myndighetens strategiska plattform
varit vägledande när vi omsatt våra övergripande mål i praktisk

handling.

Stockholm den 16 februari 2023
Jean
–
Luc af Geijerstam
Generaldirektör

Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
Innehåll

1.1
Årsredovisningens disposition
1.2
Vårt uppdrag och verksamhetens inriktning
1.3

2.1

2.2
Årets förutsättningar
2.3
Samlat resultat och måluppfyllelse
2.4
Publiceringar under året
2.5
Så uppfattar målgrupperna våra kunskapsunderlag.
2.6
Hur våra rapporter används
2.7
Vår externa kommunikation
2.8
Ekonomiskt resultat

3.1
Analyser av hälso- och sjukvård
3.2
Analyser av tandvård
3.3
Analyser av social omsorg
3.4
Analyser som rör både hälso- och sjukvård och social omsorg

4.1

4.2

4.3
Deltagande i statliga kommittéer, utredningar och råd
4.4
Insatser för mer effektiva arbetssätt
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022

5.1

5.2

5.3
Jämställdhet och mångfald.
5.4
Återredovisning av i vilken utsträckning våra erfarenheter under
pandemin har lett till förändrade arbetssätt

6.1

6.2

6.3

6.4
Tilläggsupplysningar och noter

Ersättningar och förmåner
Anställdas sjukfrånvaro

Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
Inledning
1.1
Årsredovisninge
ns disposition
Årsredovisningen består av två huvudsakliga delar: resultatredovisningen
och den finansiella redovisningen.

K
apitel 1 beskriver först myndighetens uppdrag på en övergripande nivå och
preciserar de olika typer av analysinsatser som ryms inom

uppdraget. Därefter
följer ett avsnitt om organisationen.

Kapitel 2 inleder r
esultatredovisningen med en beskrivning av åter
–
rapporterings
kraven och årets förutsättningar. Där redovisar vi också vårt
samlade resultat och måluppfyllelse i form av
publiceringar under året. I kapitlet
presenterar vi även vilket genomslag vi har fått i media och den offentliga
debatten

samt hur våra rapporter har använts under året
. Vi redovisar vårt
ekonomiska resultat samt fördelningen av kostnader och intäkter.

K
apitel 3

och 4
fortsätter
att
redovis
a r
esultat
et
. Kapitel 3

redovisar
årets

publicering
ar

uppdelat på sektorer

med kort
a

beskrivning
ar

och
pågående
projekt vid årets slut.

Kapitel
4

behandlar övriga insatser i form av remisser,
deltagande i statliga kommi
ttéer och utredningar samt det interna arbetet i
övrigt.
Kapitlet innehåller också vår redovisning av de regeringsuppdrag som
vi
ska redovisa i årsredovisningen och som
inte avser analysverksamheten.

K
apitel
5

beskriver arbetet med kompetensförsörjning och

kompetens
–
utveckling, arbetsmiljö och hälsa samt nyckeltal.

Kapitel 6 avslutar årsredovisningen
med den finansiella redovisningen och
en sammanställning av väsentliga uppgifter.

1 Inledning
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
1.2
Vårt uppdrag och verksamhetens inriktning
1.2.1
Vårt uppdrag enligt instruktionen
Myndigheten för vård
–

och omsorgsanalys
(Vård
–

och omsorgsanalys)
uppgift

är enligt myndigheten
s

instruktion att följa upp och analysera verk
–
sam
heter och förhållanden i hälso
–

och sjukvården, tandvården och
omsorgen

ur ett patient
–
, brukar
–

och medborga
rperspektiv
.
1

I uppdraget ingår att
analysera

hur vården och omsorgen fungerar samt att
följa upp och
utvärdera

hur effektiva statens åtgärder, som statliga reformer och
andra statliga initiativ, och verksamheter är på området. Vi ska också bistå
regeringen med underlag och rekommendationer för effektiviseringar av statliga
verksamheter och styrning.

Vi ska
också
k
ontinuerligt följa och utvärdera den information som vården
och omsorgen lämnar till den enskilda patienten

och
brukaren
samt
med
–
borgarna. Analyserna ska särskilt gälla innehåll, kvalitet och tillgänglighet.
Utöver det ska vi inom vårt verksamhetsområde b
edriva omvärldsbevakning och
genomföra internationella jämförelser.

Där det är möjligt ska vi

inkludera ett jämställdhetsperspektiv
i våra analyser
.

Vi arbetar både med egeninitierade analyser och analyser som initieras av
regeringen.

1.2.2
Verksamhetens inrikt
ning
Vision och m
ål för verksamheten
Vår vision
är
en god vård och omsorg som patienter, brukare och med
–
borgare känner förtroende för.

Under
2022
har
vi arbet
at

med att ta fram mål och strategier för myndigheten
för

att skapa en ökad tydlighet
för
verksa
mhetens inriktning och stärka
utvecklings
kraften i organisationen. Tydliga mål med relevanta indikatorer
skapar också bättre förutsättningar för styrning och uppföljning av
verksamheten.

Mål
–

och strategiarbetet utgår från vår vision och strategiska pla
ttform

(vår
strategiska plattform beskrivs närmare i vår analysplan
)
, och bygger vidare på de
tre prioriterade utvecklingsområden som vi identifierade under 2021
.
Det
1
örordningen (2010:1385) med instruktion för Myndigheten för vård
och omsorgsanalys
1 Inledning
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
handlar om
att vi ska ta fram
kunskap som gör skillnad
,
vara

hållbar och
attraktiv arbetsplats
och ha

effektiva arbetssätt
.

Områdena
är fortfarande
aktuella och relevanta, och kommer att ligga till grund för det fortsatta mål
–

och
strategiarbetet.

Under mål
–

och strategiarbetet har vi identifierat tre underområden

som
stödjer området
Kunskap som gör skillnad
.
Vi har också konstaterat att
områdena
En hållbar och attraktiv arbetsplats

och
Effektiva arbetssätt

stödjer
området
Kunskap som gör skillnad
.

Mål
–

och strategiarbetet kommer att fortsätta under kommande år
, o
ch
under senhösten påbörjade vi ett
arbete
med att

ta fram nyckelaktiviteter för

att
åstadkomma en

förflyttning.

I det följande beskriver vi
hur
de preliminära
mål
en

ser ut i dagsläget. Det är också de mål
en

som resultatredovisningen i kapitel 2
utgår från
.

Inriktningen är
alltså
att v
årt

övergripande
mål
ska vara

att
vi
tar fram
kunskap som gör skillnad
. Det innebär att vi verkar för en
god

vård och omsorg
som patienter, brukare och medborgare känner förtroende för. Det gör vi genom
att ta fram policyrelev
anta kunskapsunderlag om vårdens och omsorgens
funktions
sätt, det vill säga
de
ra
s
strukturer, processer och resultat.

För att våra kunskapsunderlag ska bidra till utveckling och samhällsnytta
inom våra sektorer krävs att
vi har en aktiv och systematisk omvärlds
–
bevakning
, att
vi tar fram policyrelevant kunskap

som ger goda förutsättningar
för beslutsfatta
re

inom våra sekt
orer att fatta informerade beslut samt att
vi är
aktiva och strategiska i vår kommunikation

för att nå ut till våra målgrupper.
Det förutsätter också att vi är en attraktiv och hållbar arbetsplats
för att
kunna

rekrytera
, utveckla

och behålla
kompetenta oc
h engagerade

med
–
arbetare.
Det förutsätter slutligen att vi har

effektiva arbetssätt

i alla delar
av verksamheten, för att säkerställa att vi skapar så stor samhällsnytta som
möjligt med de resurser vi har
.

trategisk
inriktning
Som framgår
ovan

är
våra

up
pgifter breda och öppna. Samtidigt är våra
resurser små jämför
t

med de sektorer vi ska följa upp och
analysera
. Det
innebär att vi återkommande behöver uppdatera vår strategiska inriktning
,

för att öka möjligheterna att uppfylla dessa uppgifter och skapa mesta
möjliga nytta för våra målgrupper.

Ett viktigt led i det
arbetet är den

analysplan som vi
tar fram

varje år
och som
beskriver

inriktningen för vår egeninitierade verksamhet
.

Den

bygger också på
vår strategiska plattform
, som sammanfattas i
figur 1
.

1 Inledning
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
Figur 1. Vård
och omsorgsanalys strategiska plattform.
I analysplanen presenterar vi en omvärldsanalys och den huvudsakliga
in
rikt
ningen för vår verksamhet under de kommande åren. Sedan 2018 har
vi arbetat med tre analysområden inom vår egeninitierade analys
verksam
–
het: en personcentrerad vård och omsorg; en jämlik vård och omsorg;
effek
tiva vård
–

och omsorgssystem. Områdena s
peglar centrala lång
siktiga
mål inom hälso
–

och sjukvård, tandvård och social omsorg
,

där vi ser att
det finns ett fortsatt behov av nationell uppföljning, kunskaps
utveckling
och analys. Den strategiska plattformen och våra analys
områden beskrivs
närm
are i vår analysplan.

1.3
Organisation
Vård
–

och omsorgsanalys

leds av en

styrelse
som
är kollektivt ansvarig för
verksamheten inför regeringen som har utsett den. Generaldirektören
ingår i styrelsen och leder den löpande verksamheten enligt styrelsens
direk
t
iv och riktlinjer.

1 Inledning
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
1.3.1
Styrelsen
Vård
–

och omsorgsanalys styrelse bestod under året av följande personer:
–
Johanna Adami, styrelsens ordförande, rektor på Sophiahemmet
Högskola.
–
Gustaf Arrhenius, ledamot,
vd
vid Institutet för framtidsstudier,
professor i p
raktisk filosofi vid Stockholms universitet.
–
Anna Dunér, ledamot och styrelsens vice ordförande, professor i
socialt arbete vid Göteborgs universitet.
–
Caroline Hoffstedt, ledamot, avdelningschef på Stockholms stad.
–
Titti Mattsson, ledamot t.o.m. den
15

februari 2022, professor
vid juridiska institutionen vid Lunds universitet.
–
Per Molander, ledamot, f.d. generaldirektör vid Inspektionen för
socialförsäkringen.
–
P
ä
r Ödman, ledamot fr.o.m. den
7 april

2022, chefsjurist vid
Socialstyrelsen.
–
Jean
–
Luc af Gei
jerstam, ledamot, generaldirektör.
Styrelsen hade
elva

sammanträden under året.
1.3.2
Patient
och brukarrådet
Kopplat till Vård
–

och omsorgsanalys finns ett patient
–

och brukarråd,
enligt myndighetens instruktion. Rådet utses av styrelsen och ska
identifiera

och lämna förslag på angelägna områden för analys, samt stödja
myndigheten i arbetet med att identifiera patienters, brukares och
medborgares behov av information.
I rådet ingår
huvudsakligen

represen
–
tanter för olika patient
–

och brukarorganisationer
sam
t
patientnämnder.
2

Under året gav patient
–

och brukarrådet viktiga bidrag i arbetet med att ta
fram analysplanen för 202
3
. Rådet var också med och kvalitetssäkrade och
säkerställde patienternas, brukarnas och medborgarnas perspektiv i ett antal
2
Anders Lago
Riksförbundet FUB
),
Anna Sörebo
Patientnämnden region Dalarna
, Björn
Wannebo
Stroke
Riksförbundet
, Conny Allaskog
(Funktionsrätt Sverige),
Emma Moderato
Svenska Covidföreningen
, Eva Sixt
Anhörigas Riksförbund
, Gunilla Bergsten
ris),
Gunilla Nordström
Patientnämnden
Region
Gävleborg
, Inga
Lill Själander
Prostata
cancer
förbundet
, Inger Ros
Funktionsrätt
Sverige),
Isak Sandell
Tilia
, Jenny Lindroth
Situation Sthlm
),
Lena Gustafsson
SPF Seniorerna
Margareta Jansson
PRO
),
Marina
Carlsson
Personskadeförbundet RTP
),
irjam Neuman
Stockholms Stadsmisson
Nicolas Lunab
ba (
Helamalmö
, Ntobuah Julius Mvenyi
Newcomers with disabilities
Susanne Dieroff Hay
Bröstcancerförbundet
1 Inledning
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
pågående
projekt samt var ett stöd i arbetet med att sprida resultatet av de
genom
förda analyserna.

Patient
–

och brukarrådet hade
sammanlagt
sex

sammanträden

under året.
Ett av dessa var ett möte gemensamt med myndighetens styrelse och ett var ett

alumnmöte, där nuvarande och tidigare ledamöter träffa
de
s.

1.3.3
Organisationsstruktur
Vård
–

och omsorgsanalys kansli är uppdelat i analysavdelningen och
staben.

Analysavdelningen ansvarar för att
initiera,
planera och genomföra egen
–
initierade analysprojekt
och regeringsuppdrag, och består av tre enheter.

Staben ansvarar för stödfunktionerna inom
it, hr,
juridik, kommunikation,
ekonomi och administration. Den juridiska funktionen arbetar både med
myndighetsjuridiska frågor samt med medicinalrätt och socialrä
tt kopplat till
analysarbetet.

Vid sidan av det löpande arbetet bedrivs ett kontinuerligt utvecklingsarbete,
för att anpassa myndighetens verksamhet utifrån nya krav och behov.

1.3.4
Verksamhetsområden
Vård
–

och omsorgsanalys verksamhet är indelad i följande
verksamhets
–
områden som beslutas av styrelsen i arbets
–

och delegerings
ordningen:

Verksamhetsområde 1

Egeninitierad analys och granskning
Verksamhetsområde 2

Regeringsuppdrag

Verksamhetsområde 3

Kommunikation och externa relationer
Verksamhetsområde
4
Juridik, ekonomi och administration

Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
Resultatredovisning
Vi bedömer att årets resultat har varit bra, både när det gäller publiceringar
och måluppfyllelse i övrigt. Avsnitt 2.1 redovisar våra
återrapporterings
–
krav från regeringen, och avsnitt 2.2 beskriver
förutsättningar för
årets
verksamhet. Avsnitt 2.3
ger
en samlad bild över årets resultat, som därefter
redovisas mer detaljerat i avsnitten 2.3
2.8.

2.1
Återrapporteringskrav
2.1.1
Rapporteringskrav enligt instruktionen
Vård
–

och omsorgsanalys ska enligt instruktionen senast den 1 februari
varje år ange i en särskild analysplan vilken huvudsaklig inriktning
verksamheten ska ha under året. Analysplanen utgår frå
n en omvärlds
–
analys samt en nära dialog med
myndighetens
patient
–

och brukarråd och
styrelse
.

Analysplanen konkretiseras sedan i form av projekt i myndighetens
verksamhets
plan. Vi ska enligt instruktionen löpande redovisa resultatet av
sådana
egeniniti
erade
analyser, uppföljningar och utvärderingar till regeringen.

Totalt har vi under året arbetat med 11 egeninitierade analysprojekt, varav

ett tillkom under året. De egeninitierade analysprojekten beskrivs närmare i
kapitel 3.

Resultatredovisning
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
2.1.2
Rapporteringskrav enligt
regleringsbrevet och särskilda
regeringsuppdrag
Regeringsu
ppdrag som rör analysverksamheten
I regleringsbrevet för 202
2

fick myndigheten flera nya analysuppdrag från
regeringen. Myndigheten har även fått sådana uppdrag senare under året.
Totalt har vi und
er året arbetat med
9
regeringsuppdrag.
Ett regerings
–
uppdrag fick även ett tilläggsuppdrag

under året.
Regeringsuppdragen
beskrivs närmare i kapitel 3, tillsammans med våra egeninitierade analyser.

Myndigheten ska enligt regleringsbrevet dessutom redovis
a resultat från vår
verksamhet som bidrar till genomförandet av Agenda 2030 med fokus på den
sociala dimensionen av de globala målen för hållbar utveckling. Resultatet
återrapporteras i
avsnitt 2.
4
.6

under rubriken

Agenda 2030
.

Övriga
regeringsuppdrag
I

regleringsbrevet
för 2022
fick myndigheten även flera andra uppdrag:

–
Vi ska redovisa i vilken utsträckning våra erfarenheter under
pandemin har lett till förändrade arbetssätt
m.m.
U
ppdrag
et

återrapporteras

i
avsnitt
5.4
.

–
Vi ska redovis
a hur vi arbetar för att stärka
vår

informations
–
säkerhet och för hur vi planerar för att möta framtida behov,
bla
nd annat

utifrån aktuella digitaliseringsinitiativ
.
U
ppdrag
et

återrapporteras i
avsnitt
4.4.
2
.

–
Vi ska redovisa hur vi arbetar för att ta tillv
ara de erfarenheter av
vad pandemin innebu
rit i fråga om minskade utsläpp från
tjänsteresor

när fler har
arbetat hemma
.
U
ppdrag
et

ska
redovisas till Naturvårdsverket

enligt förordningen (2009:907)
om miljö
ledning i statliga myndig
heter.

–
Vi ska ta
emot nyanlända arbetssökande och arbetssökande med
funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga för
praktik

2021
2023
.
U
ppdrag
en

redovisa
de
s till Statskontoret i
april 202
2
.

U
nder året har vi också fått i
uppdrag
av regeringen
att
genom
föra
möjliga och
lämpliga
energibesparingsåtgärder. Uppdraget har redovisats till Energi
–
myndigheten.

Resultatredovisning
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
2.2
rets förutsättningar
2.2.1
öjlighet att genomföra egeninitierade analyser har
begränsats
av m
ånga regeringsuppdrag och
att flera
medarbetare
har arbetat i ut
redningar
Vård
–

och omsorgsanalys
arbetar både med egeninitierade analyser och
med analysuppdrag som vi får av regeringen.

Normalt har regerings
–
uppdragen en särskild finansiering, för att värna styrelsens mandat att
styra inriktningen på den egeninitierad
e verksamheten. Under 2020 fick vi
ett fler
årigt ofinansierat uppdrag från regeringen med redovisning 2021

(delrapport) och 2023 (slutrapport), vilket direkt minskade vårt utrymme
för den egeninitierade verksamheten. Vi har
också

flera regeringsuppdrag
dä
r vi skjutit till medel från vårt anslag. Det har ytterligare minskat
utrymmet.

Vi har haft flera erfarna medarbetare som har tjänstgjort i utredningar under
året

fyra
medarbetare har arbetat i utredningar under
stora
del
ar

av året

och
en
av
dem
har
även varit utlånad till Regeringskansliet

under en period
. Det är
mycket positivt att våra medarbetare kan bidra med sina expertkunskaper i
statliga utredningar. Det har dessutom ett stort värde för våra medarbetare att
få fördjupa sig ytterligare inom ett

område samt skaffa sig nya kunskaper och
erfarenheter
. Även

myndigheten kan ha nytta av dessa kunskaper och
erfarenheter när medarbetarna kommer tillbaka till myndigheten. Men på kort
sikt påverkar det våra möjligheter att bedriva egeninitierad verksamhet
. Det
beror på att vi prioriterar arbetet med regeringsuppdragen, och när erfarna
medarbetare tar tjänstledigt tappar vi kompetens och behöver planera om verk
–
samheten. Ofta flyttar vi då resurser från
de
egeninitierade analyser
na

till
regeringsuppdragen s
amt minskar takten
i
eller pausar de egeninitierade
analyserna.

Vid ingången av 202
2

hade vi
sex

analysuppdrag som vi fått av regeringen
tidigare år, och inför och under året fick vi ytterligare
tre

uppdrag.
Under 2022
fick vi även ett tilläggsuppdrag i et
t pågående regeringsuppdrag.
De till
–
kommande regering
s
uppdragen

har lett till att vi har behövt planera om projekt
och bemanning samt skjuta
på vissa p
ublicering
ar av egeninitierade analyser
.

Resultatredovisning
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
2.2.2
Begränsade möjligheter att behandla känsliga
personuppgifter p
åverkar vilka analyser vi kan göra
En annan utmaning i verksamheten som kvarstår sedan tidigare år är att vi
har begränsade möjligheter att behandla känsliga personuppgifter efter
–
som vi saknar nödvändigt lagstöd. För många av de analyser som vi genom
–
för är det nödvändigt att behandla känsliga personuppgifter, och när vi inte
kan utföra analyserna själva behöver vi lägga ut databearbetning och
analysarbete på externa forskare eller konsulter, eller beställa samman
–
ställd statistik i stället för individ
data. Det innebär merkostnader för
myndig
heten, och innebär dessutom att det är svårare att styra utförandet
tidsmässigt. I vissa fall kräver det även mer omfattande kvalitetssäkringar
för att dra slutsatser och göra analyser. Analyserna blir dessutom mer

övergripande och vi kan inte bidra med lika djup kunskap som annars vore
möjligt.

Under året har en av våra jurister varit utlånad till Regeringskansliet för att
arbeta med ett förslag till registerlag för myndigheten. Det är ett angeläget arbete
som vi s
er mycket positivt på.

2.2.3
Covid
pandemin har
fortsatt varit i fokus
analysverksamheten
Covid
–
19
–
pandemin har
varit i fokus

i vår analys
verksamhet

även
under
2022
. Flera av de rapporter och promemorior vi har publicerat under året
har berört pandemins påv
erkan på hälso
–

och sjukvården och omsorgen. Vi
har också
inom vår egeninitierade analysverksamhet
valt att
genomföra
en
fortsatt uppföljning av pandemins effekter inom hälso
–

och sjukvårds
–
sektorn, likt den vi publicerade under
2021
.
Under året
färdig
ställdes även
en
egeninitierad
rapport om
regionernas arbete med riktade insatser till
grupper som har
,

eller riskerar att få
,

en lägre vaccinationstäckning
. I ett
regeringsuppdrag har vi även gjort en kartläggning av vården och omsorgen
av personer

med postcovid. Samtliga analyser
redovisades under året.
Pandemin finns
dessuto
m

belyst i
andra
rapporter vi har publicerat under
året och tas också omhand i det pågående analysarbetet.

Resultatredovisning
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
2.2.4
Förutsättningar för verksamheten i övrigt
I

februari

2022

återgick
vi till arbete på kontoret

efter att under större delen
av 2020 och 2021 ha arbetat hemifrån till följd av covid
–
19
–
pandemin. Vi
har erbjudit de
medarbetare som vill att arbeta på distans upp till två dagar
per vecka (se vidare
avsnitt
5.4
).

Återgången ti
ll kontoret
har skapat bättre förutsättningar för verksamhets
–
utveckling
, och under 2022 har vi

arbetat vidare
med

de tre fokusområden som
vi identifierade som centrala under 2021
, det vill säga att vi ska ta fram kunskap
som gör skillnad, vara en hållbar
och attraktiv arbetsplats och ha effektiva
arbetssätt
.
Vi har bland annat arbetat med flera digitaliserings
–

och
effektiviserings
projekt, som beskrivs närmare i
avsnitt 4.4
.
Vi har även fortsatt
att utveckla vår verksamhets
–

och ekonomistyrning

samt
ta fr
am mål och
strategier för verksamheten (
läs mer i
avsnitt 1.2.2). Mål
–

och strategiarbetet är
flerårigt och kommer att fortsätta under kommande år.

2.3
amlat resultat och måluppfyllelse
Vi bedömer att
2022

gav ett bra resultat

för

publiceringar.
A
vsnitt 2.4 redovisar
våra publiceringar under året.

Vi bedömer även att måluppfyllelsen i övrigt har varit god under året.
Vårt
övergripande mål är att vi tar fram kunskap som gör skillnad. Det förutsätter
bland annat att vi tar fram använ
dbara kunskapsunderlag
.

Vi bedömer att v
åra
kunskapsunderlag i hög utsträckning är
policyrelevanta

och skapar goda
förutsättningar
för beslutsfattare i
nom

våra sektorer att fatta informerade beslut
.
Det stöds både av att våra målgrupper
upplever att våra k
unskapsunderlag är
använd
bara och till stor nytta, och att vi kan se att våra underlag används som
under
lag i regeringens och riksdagens beslutsfattande och även i annan
kunskaps
uppbyggande och utredande verksamhet.
Avsnitt 2.5 redovisar hur
våra målgru
pper uppfattar oss
och
i vilken utsträckning de anser att våra
kunskapsunderlag är användbara för dem
. Avsnitt

2.6 beskriver i vilken
utsträckning vi
faktiskt
har kunnat se att våra kunskapsunderlag har använts
som underlag för regeringens och riksdagens b
eslutsfattande samt i annan
kunskaps
uppbyggande och utredande verksamhet

under året
.

För att våra kunskapsunderlag ska bidra till utveckling och samhällsnytta
inom våra sektorer krävs även att vi är strategiska och aktiva i vår kommuni
–
kation. Vi bedömer
att vi
sammantaget
har nått ut på ett bra sätt med vår
kunskap under året. Avsnitt 2.
7

beskriver vår externa kommunikation.

Resultatredovisning
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
Ytterligare förutsättningar för att nå vårt övergripande mål är att vi är en
hållbar och attraktiv arbetsplats och att vi har effekt
iva arbetssätt.
Vi har under
året gjort viktiga
för
ändr
ingar
för

att stärka myndigheten som en attraktiv och
hållbar arbetsplats
, och även när det gäller

att effektivisera våra arbetssätt.

En
närmare beskrivning av vårt arbete för att säkerställa att vi är en hållbar och
attraktiv arbetsplats
finns i avsnitt
5.1.2
. A
vsnitt 4.4 beskriver

ett antal
viktiga
utvecklingsinsatser som vi har
genomfört

med under året

för

att effektivisera
verksamhet
en
.

Även det ekonomiska resultatet för 2022
bedömer vi är
bra
, trots att det visar
ett mindre underskott
.

En närmare beskrivning av det ekonomiska resultatet
finns i avsnitt 2.8.

2.4
Publiceringar under året
Vårt
övergripande

mål är att ta fram kunskap som gör

skillnad. Det gör vi

genom att
ta fram kunskapsunderlag i form av rapporter, promemorior

och
webbpubliceringar
, men även
genom
muntliga presentationer
. I
det här
avsnitt
et

redovisar vi antalet publiceringar vi har gjort under året, fördelat
både på vilken

eller vilka
sektor
er
publiceringen rör och om det är ett
regeringsuppdrag eller e
n

egeninitiera
d

analys
. Vi redovisar också i vilken
utsträckning publiceringarna har ett jämställdhetsperspektiv, innehåller
internationella jämförelser och bidrar till
målen i Agenda 2030. En kort
beskrivning av respektive publicering finns i kapitel 3.

Våra slutprestationer
Slutp
restationerna inom vår analysverksamhet är
våra
publicerade
rapporter, promemorior och webbpubliceringar

samt vår analysplan:

–
Våra analyser, sl
utsatser och rekommendationer publiceras som
rapporter i vår rapportserie och beslutas av styrelsen.
–
Promemorior är mer avgränsade analyser som ofta innehåller
metod
resonemang och liknande material, och de beslutas inte av
styrelsen. De samlas i vår pm
–
s
erie.
Resultatredovisning
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
–
Vi genomför på regeringens uppdrag sedan flera år den svenska
delen av en internationell jämförande studie, International Health
Policy Survey (IHP), och genomför också jämförande analyser av
de svenska resultaten utifrån resultat i tidigare års
under
–
sökningar. Vissa resultat publiceras på vår webb
plats som inter
–
aktiv statistik. Även sådana webbpubliceringar räknar vi som
prestationer.
–
A
nalysplan
en

publicerar
vi
en gång per år

med en omvärldsanalys
och beskrivning av
myndighetens egeninitierad
e analys
–
verksamhet
.
ämföra resultat mellan år
Vård
–

och omsorgsanalys produktion
av publikationer
har varierat mellan
8 och 16 publiceringar
per år
under perioden 2012
2021. År 2012 var det
första året vi publicerade rapporter. Vår bedömning är att en pr
oduktions
–
volym på 1
1
15 publiceringar är en normal volym för myndigheten.
Dessutom
tillkommer analysplanen som publiceras varje år.

Vi har en kontinuerligt pågående verksamhet som inte följer kalenderåret.
Det gör att det är svårt att jämföra antalet publ
iceringar mellan åren. Regerings
–
uppdrag kommer in löpande under året, och vi startar också egen
initierade
analyser löpande. Årsskiftet är en fastställd brytpunkt i tiden, och publiceringar
som vi hinner göra i december eller som skjuts till början av åre
t därpå påverkar
vilken volym som anges i årsredovisningen för respektive år. Produktions
–
volymen för ett visst verksamhetsår påverkas också av var i produktionscykeln
majoriteten av projekten befinner sig. Längden på våra projekt kan dessutom
variera från

under ett år till tre, eller ibland
ännu
flera år. Vi arbetar aktivt för att
få en jämn planering av publiceringar över året, men det är inte alltid möjligt
,

och regeringsuppdragen har en publiceringstidpunkt

som regeringen bestämt
.

2.4.1
Totalt a
ntal publiceri
ngar
Under 2022 hade vi 12 publiceringar utöver analysplanen. Av dem var
cirka

hälften

rapporter och
hälften

pm.

Det är något färre än
under de
två
senaste

åren. Det beror huvudsakligen på
att vi hade
fler
a

nya regerings
uppdrag vid
ingången av året med
rapportering först 2023 eller senare
,

samt
att
flera
nya projekt

har startats under året

inom den egeninitierade analys
–
verksamheten
. F
lera
av de
analyser
na

har
varit
i
för
studie
fas under 2022

Resultatredovisning
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
med planerad publicering 2023 eller senare
. Sammantaget har
2
0

analys
–
projekt pågå
tt

under året
.

2.4.2
Publiceringar fördelat på sektorer
Vi

arbetar inom
sektorerna
hälso
–

och sjukvård, tandvård och
social
omsorg.
Eftersom vi också ofta
publicerar rapporter eller pm som berör både hälso
–

och
sjuk
vården och den sociala om
sorgen

redovisar
vi det som en egen kategori
.

Av de
1
2

publiceringar som vi gjort
under året rör
7

hälso
–

och sjukvårds
–
området,
1 tandvård,
1

social omsorg och
3

både hälso
–

och sjukvård samt social
omsorg.

Tabell
. Antal
och andel
publiceringar inom varje sektor 2020
2022.
Sektor

2022

2021

2020

Hälso
–

och sjukvård

(5
8

(66 %)

(56 %)

Tandvård

(8 %)

(0 %)

Social omsorg

(8 %)

(27 %)

(25 %)

Hälso
–

och sjukvård
och social omsorg

(
25

(7 %)

(19 %)

Total

1
6

Liksom tidigare år berör majoriteten av våra publiceringar hälso
–

och sjuk
–
vården
, men
vi
har
under året haft fyra regeringsuppdrag och en
egenini
ti
erad analys inom social omsorg med publicering under 2023
,

vilket vi
beskriver i kapitel 3
.
Fyra
av årets
publiceringar
berör både hälso
–

och sjuk
vården och omsorgen samlat.
Vi har också en publicering som rör
tandvården, vilket vi inte haft på några år.

Fyra publiceringar belyser specifikt effekterna av covid
–
19
–
pandemin
, men vi
har inkluderat det perspektiv
et

i
våra analyser
i flera andra publiceringar också
.

D
et
är,
som nämnts ovan
,

svårt att jämföra antalet publiceringar mellan åren,
och därmed även fördelningen mellan sektorer. Hur fördelningen blir under ett
visst å
r påverkas också i hög grad av regeringsuppdragens inriktning.

Resultatredovisning
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
2.4.3
Publiceringar fördelat på egeninitierade analyser och
regeringsuppdrag
Av våra 12 publiceringar under 2022 var 7 egeninitierade analyser

(
4

rapporter och 3 pm
)
och 5
regeringsuppdrag

(
2 rapporter och 3 pm
)
.

Tabell
. Antal
och andel
publiceringar
fördelat
på egeninitierade analyser och
regeringsuppdrag 2020
2022.
Analystyp

2022

2021

2020

Egeninitierade analyser

(58 %)

(13 %)

(
31 %)

Regeringsuppdrag

(42 %)

(87 %)

(69 %)

Total

Egeninitierade analyser
Jämfört med 2020 och 2021 publicerade vi fler egeninitierade analyser
under 2022. Det beror på att flera
publiceringar av
egeninitierade analyser
fick flyttas från 2021 till 2022 på grund av att
tre
erfarna utredare och en
jurist var tjänstlediga från mynd
igheten under 2020 och 2021 för att arbeta
i statliga utredningar, att många större regeringsuppdrag rapporterades
inom några begränsade veckor under hösten 2021 samt att tre av de nya
regeringsuppdrag vi tog emot under 2021 krävde om
prioriteringar av den

egeninitierade analysverksamheten. Pågående egen
initierade analyser fick
därför planeras om, både i tid och bemanning, och publiceringar sköts på
till 202
3

eller senare
.

Publiceringarna fördelar sig mellan våra tre analysområden, det vill säga en
personc
entrerad vård och omsorg, en jämlik vård och omsorg samt effektiva
vård
–

och omsorgssystem.
Under året har vi
även
publicerat ett pm som aktuell
respons.
Vi har även belyst pandemispecifika frågor inom samtliga analys
–
områden. Årets publiceringar rör alla
våra sektorer, det vill säga hälso
–

och
sjukvård, tandvård och social omsorg
, vilket
vi beskriver
närmare i kapitel 3
.

Under året har vi även startat flera nya egeninitierade analysprojekt, och
s
ammantaget

har vi arbetat med 11
egeninitierade
analysprojek
t under året,
fördelade inom alla tre analysområden och aktuell respons.
De

pågående egen
–
initierade analysprojekt
en som pågick vid årets slut

har en planerad redovisning
under 2023 eller
senare
.

Resultatredovisning
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
Regeringsuppdrag
Vi publicera
de

färre regeringsuppdrag unde
r 2022 än tidigare år. Det beror
på att antalet publiceringar styrs av rapporteringstidpunkterna i regerings
–
upp
dragen, och att vi under 2022
hade

färre rapporterings
tillfällen än år
et
innan
.

Av de 5 publiceringar som gjorts på uppdrag av regeringen und
er året rör 3
hälso
–

och sjukvården och 2 både hälso
–

och sjukvården och den sociala
omsorgen. Ett redovisat uppdrag belyser specifikt effekterna av covid
–
19
–
pandemin, men vi har inkluderat det perspektiv
et

både i analys och redovisning
även i flera andra
redovisningar.

Vi fick in
flera
nya regeringsuppdrag under året, och sammantaget har vi
arbetat med 9 analysuppdrag från regeringen.
Många av regeringsuppdrag
en

har flera redovisningstillfällen och 7

av
dem

fortsätter och har redovisningar
under 2023, 2024 och 2025.

2.4.4
Jämställdhet
sperspektiv i våra analyser
Vi ska enligt vår instruktion inkludera ett jämställdhetsperspektiv i analys
–
verksamheten där
det
är möjligt. Det gör vi bland annat genom könsuppdelad
statistik i våra resultatredovisningar och genom att vi i våra analyser ofta belyser
jämställdhetsperspektivet i fördjupande avsnitt. Fokus för analyserna är
omotiverade skillnader mellan kvinnor och män samt flickor och pojkar,
liksom
hur de jämställdhets
politiska målen uppfylls inom vården, tandvården och
omsorgen. En del analyser har ett särskilt fokus på jämställdhet, både inom den
egeninitierade analysverksamheten och i de uppdrag vi får av regeringen.

Av de 12 publiceringar vi gjort under året har
vi haft med könsuppdelad
statistik i 8 fall, och

i en av dem har vi även haft ett uttalat jämställdhetsfokus.
Det kan jämföras med att vi hade könsuppdelad statistik i
10 av 15 rapporter
2021
samt i
8 av 16 rapporter under 2020. Båda åren hade en av rappor
terna
också ett uttalat jämställdhetsfokus.

Resultatredovisning
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
Tabell
tal
publiceringar med ett uttalat jämställdhetsfok
s eller könsuppdelad statistik
2022.
2022

2021

2020

Jämställdhetsfokus

och könsuppdelad statistik

Könsuppdelad statistik

Total

Vi har alltså
haft
antingen könsuppdelad statistik eller ett särskilt
jämställdhets
fokus

i
de flesta

av våra publiceringar
under de tre senaste
åren.
I de publiceringar
där
vi varken har
haft
ett jämställdhetfokus
eller
könsuppdelad statistik beror det m
ed något enstaka undantag på att det
inte har varit relevant eller möjligt att analysera data uppdelat på kön. Det
gäller exempelvis rapporter som inte innehåller någon statistik. Inte heller
finns uppgifter om könsskillna
der i de rapporter som i första hand berör
kvinnor, som våra utvärderingar av regeringens satsningar på kvinnors
hälsa, eftersom det bara är kvinnor som omfattas av analyserna. Det kan
även gälla
om

statistiken inte har gett ett tillräckligt underlag för a
tt kunna
dra slutsatser om ifall eventuella könsskillnader är kopplade till det som
utvärderats.

I två av de fyra publiceringar som presenterats under året var
könsindelad statistik inte tillgänglig.
Dessutom
har det i två av rapporterna
inte varit relevan
t

att analysera data uppdelat på kön.

2.4.5
Internationella jämförelser
i våra analyser
I vårt uppdrag ingår att bedriva omvärldsbevakning och genomföra inter
–
nationella jämförelser. Vi arbetar med internationella jämförelser både inom
specifika projekt och som en del av internationella samarbeten. Vi deltar för
närvarande i följande internationella samarbeten:

–
nätverket The Health Systems and Policy Monitor, s
om leds och
arrangeras av The European Observatory on Health Systems and
Policies
–
International Health Policy Survey, IHP under ledning av The
Commonwealth Fund
–
ICCONIC (International Collaboration on Costs, Outcomes and
Needs In Care).
Resultatredovisning
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
The European Ob
servatory on Health Systems and Policies

(observatoriet)
är en organisation under Världshälsoorganisationen (WHO).
Organisationen tar fram och samlar underlag för evidensbaserat besluts
–
fattande inom hälso
–

och sjukvården. Sedan 2014 är myndigheten
,

tillsa
mmans med Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet
,

så kallade
National Lead Institutions gentemot observatoriet. Samarbetet innebär att
vi ingår i nätverket

The Health Systems and Policy Monitor. Via nätverket
bidrar vi med omvärldsanalyser och jämförelser
av hälso
–

och sjukvårds
–
systemens utveckling i Europa, ofta via samförfattande av länder och
jämförelser av olika delar av hälso
–

och sjukvårdsystemet för vetenskaplig
publikation. Vi uppdaterar också kontinuerligt Observatoriets webbplats
med aktuell info
rmation om pågående reformer och politiska initiativ på
hälso
–

och sjukvårdsområdet i Sverige. Övriga delar i samarbetet kan bestå
i samarbete kring gemensamma temarapporter, exempelvis om
personcentrerad vård. Ett exempel är
att
på observatoriets uppdrag
ta fram
en genomgripande beskrivning av den svenska hälso
–

och sjukvårds
–
systemets struktur och funktionssätt inom observatoriets publikations
–
serie, Health Systems in Transition (HiT). Det analys
projektet

tillkom
under året med planerad publicering 2023.

Studien

International Health Policy Survey

(IHP) genomförs årligen i
samarbete med den amerikanska stiftelsen

The Commonwealth Fund. Syftet är
att ge underlag till ett förbättrat beslutsfattande i hälso
–

och sjukvården genom
att bland annat
återkommande ställa frågor till befolkningen och läkare i
primärvården om hur de bland annat upplever kvaliteten på vården. Vi har på
regeringens uppdrag genomfört den svenska delen av studien sedan 2014.
Förutom Sverige ingår Australien, Frankrike, Kanada
, Nederländerna, Nya
Zeeland, Schweiz, Storbritannien, Tyskland och USA i samarbetet. Fram till 2021
ingick även Norge.

ICCONIC är ett utvecklat samarbete inom IHP
–
studien där IHP
–
länderna,
tillsammans med även Danmark och Finland, arbetar med registerbase
rade
jämförelser av sjukvårdsinsatser och de
ras

kvalitet för särskilt omfattande
sjukdomsgrupper längs en samlad vårdkedja. Arbetet som initierades av
forskare på Harvad Medical School görs med stöd av The Commonwealth Fund
i USA och The Health Foundation
i England.

3
av
våra publiceringar

202
2

innehåller internationella jämförelser, varav
en

inom ramen för IHP. Antalet publiceringar som innehåller internationella
jämförelser har
varit relativt jämn
under åren
.

Tabell
4

visar antalet rapporter
som innehålle
r internationella jämförelser under de tre senaste åren.

Resultatredovisning
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
Tabell
. Antal publiceringar med internationella jämförelser 2020
2022.
2022

2021

2020

Internationella jämförelser

2.4.6
Återredovisning av hur vår verksamhet bidrar till
genomförandet av
Agenda 2030
Vår analysverksamhet, både den egeninitierade och den vi utför på
regeringens uppdrag, bidrar till flera av målen i Agenda 2030 och FN:s 17
globala mål för en hållbar utvecklin
g. Vår roll är att bidra med kunskap som
ska underlätta informerade beslut på flera nivåer i samhället och i förläng
–
ningen bidra till att utveckla vården och omsorgen. Vårt mål

när det gäller
Agenda 2030

är därigenom att stödja en hållbar utveckling

enlig
t FN:s 17

globala mål för en hållbar utveckling.
Enligt uppdraget i vårt regleringsbrev
ska vi redovisa hur vår verksamhet bidrar till genomförandet av Agenda
2030 med fokus på den sociala dimensionen.

De mål i Agenda 2030 som vår analysverksamhet har sta
rkast koppling till är
mål 3, 5, 10 och 16.

I
fakta
rutan nedan beskriver

vi
målen i Agenda 2030 och
vilka mål vi har satt upp för vårt bidrag till
dem
.

Resultatredovisning
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
Mål 3.
Säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för
alla i alla åldrar
Vi gör uppföljningar och analyser av vården och omsorgen och
har
där

ett uttalat patient
–
, brukar och medborgarperspektiv.
Vårt mål är att våra analyser och rekommendationer ska
användas och därigenom leda till förbättringar av vården och omsorgen, med mål
et
att
ge
positiva effekter för människors hälsa och välbefinnande.

Mål 5.
Uppnå jämställdhet och alla kvinnors och flickors
egenmakt
I våra analyser undersöker vi ojämlikheter och belyser då även
omotiverade skillnader mellan könen. Vårt mål är att
analyserna
och rekommendationerna ska leda till både ökad jämlikhet i
vård, omhändertagande, uppväxtvillkor och inkludering samt likabehandling och
jäm
ställd
het mellan könen.

Mål 10.
Minska ojämlikheten inom och mellan länder
I våra analyser belyser
vi ojämlikheter inom Sverige, men gör
även internationella utblickar med
en
jämförande ansats. Våra
rekommen
dationer riktar sig ofta mot styrning och arbetssätt
som ska minska både geografiska och socioekonomiska
ojämlikheter. Vårt mål är att analyserna o
ch rekommendationerna ska leda till
åtgärder för att minska ojämlikheter och omotiverade skillnader i Sverige.

Mål 16.
Främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar
utveckling, tillhandahålla tillgång till rättvisa för alla samt bygga
upp effektiva och inkluderande institutioner med
ansvarsutkrävande på alla nivåer
Att vi har ett tydligt patient
–

och brukarpersp
ektiv i våra analyser
innebär att vi beaktar vad som behövs för att personer i behov av vård och omsorg
ska få den vård och omsorg som de behöver. Medborgarperspektivet innebär att vi
analyserar vad som krävs för att systemet som helhet långsiktigt ska fun
gera, vara
hållbart, tillitsfullt och inkluderande, men även för att förebygga utanförskap. Vårt
mål är att våra analyser bidrar till att stärka den sociala dimensionen i Agenda
2030 samt en hållbar och inkluderande samhällsutveckling.

Resultatredovisning
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
Samtliga av våra p
ubliceringar under 202
2

bidrar, helt eller delvis, till att
ett eller flera av mål
3,
5,
10 och 16
uppnås.
En redovisning av vilka mål och
delmål respektive publicering bidrar till
finns i
figur
2
. Utöver

vad som
fram
går av tabellen
stödjer även
rapport
en

Besök via nätet

(rapport
2022:1)
mål 9
Bygg upp en motståndskraftig infrastruktur, verka för en
inkluderande och hållbar industrialisering och främja innovation
.

Resultatredovisning
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
Figur
Sammanställning av publiceringar under 2022 som helt eller delvis bidrar till att
uppfyll
delmålen i Agenda 2030.

Resultatredovisning
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
Tabell
Tabellalternativ till figur
Sammanställning av publiceringar under 2022 som helt
eller delvis bidrar till att delmålen i Agenda 2030 uppfylls.
Rapport/PM

Delmål

helt

Delmål

delvis

Rapport 2022:1
Besök via nätet

3.8

3.4
, 5.C

Rapport 2022:2
Vården ur befolkningens
perspektiv, 65 år och äldre

3.8

3.4,
5.C,
16.6

Rapport 2022:3
I rätt riktning?

10.2

3.4,
5.C,
16.3, 16.6,
16.7

Rapport 2022:4
Postcovid i praktiken

3.8

3.3,

5.C,

16.6

Rapport 2022:5
Riktade vaccinationsinsatser

3.8

3.3
, 5.C

Rapport 2022:6
Ljuset på skillnader

10.2

3.4,
5.C,
16.3, 16.6,
16.7

PM 2022:1
Förlossningsvården och kvinnors hälsa

3.8
, 5.6

3.1, 3.4, 3.5
, 5.6, 5.C

PM 2022:2
Postcovid under utredning

3.8

3.3
, 5.C

PM 2022:3
Nationell uppföljning av hälso
–

och
sjukvården 2022

3.8

3.4,
5.C,
16.6

PM 2022:4
Från uppdämt vårdbehov till förlängda
köer

3.8

3.3, 3.4,
5.C,
16.6

PM 2022:5
Kontinuitet och fast läkarkontakt

3.8

3.4,
5.C,
16.6

PM 2022:6
Tala om tänder

3.8

3.4,
5.C,
16.6

Utöver
vårt bidrag till Agenda 2030 genom
vår analys
verksamhet

samt
publicerade rapporter och pm
,

har myndigheten även ingått i
en
arbets
–
grupp och
en
referensgrupp
som fungerar som stöd

för
den n
ationella
samordnare
n för

Agenda 2030 och arbetet med en svensk fär
dplan för
hållbar ekonomisk utveckling
som kommer lanseras och presenteras under
2023
(regeringen.se).

2.5
Så uppfattar målgrupperna
våra kunskapsunderlag
För att våra kunskapsunderlag ska bidra till utveckling och samhällsnytta
inom våra sektorer
,

krävs att
vi tar fram policyrelevant kunskap som ger
goda förutsättningar för beslutsfattare inom våra sektorer att fatta infor
–
me
rade beslut. Under året har vi genomfört en målgruppsundersökning för
att fånga upp hur våra målgrupper uppfattar oss och i vilken utst
räckning
de anser att våra kunskapsunderlag är användbara för dem.

Resultatredovisning
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
Sammanfattningsvis är resultatet mycket positivt, men det finns några
utvecklings
områden som vi ser att vi behöver utveckla framöver.
Det här
avsnitt
et

sammanfat
tar

resultaten från målgr
upps
undersökningen.

Undersökningen utfördes på vårt uppdrag av ett undersökningsföretag under
hösten 2022. Totalt genomfördes 15 intervjuer med företrädare för våra
viktigaste målgrupper, bland annat företrädare för Regeringskansliet, regioner,
andra stat
liga myndigheter som verkar inom våra sektorer och Sveriges
Kommuner
och
Regioner
(SKR).

Sammanfattningsvis visar undersökningen att
våra målgrupper har en positiv syn på oss och har stor nytta av våra rapporter.

Överlag ha
r

respondenterna en positiv syn p
å hur myndigheten löser si
tt

uppdrag
. De
framhåller att
våra
rapporter är välskrivna,
sakliga,
trovärdiga

och

innehåller väl underbyggda och kompetenta analyser
.
Det framhålls också som
en styrka att rapporterna är lätta att läsa och ta till sig.

Rapporterna upplevs vara till stor nytta och uppfattas som användbara,
bland annat genom att de har en blandning av kvalitativa och kvantitativa
undersökningar, identifierar olika vinklar på de frågor som analyseras och av
–
handlar relevanta och aktuella om
råden.
Respondenterna använder rappor
terna
som kunskapskälla i sitt arbete och anser att de är ett viktigt verktyg genom att
de ger en ökad inblick och förser läsarna med nödvändig kunskap och
information som är tillämpbar i deras arbete, och även i forsk
ning. Rapporterna
bedöms vara särskilt användbara för yrkesroller inom kommuner, regioner och
statliga utredningar.

Respondenterna framhåller att
särskilt
analyserna i rapporterna är
användbara och
bra,
men vissa respondenter uttrycker att slutsatserna sku
lle
kunna vara mer kraftfulla. Rekommendationerna är viktiga för respondenterna
och blir lästa i hög utsträckning, men flera av respondenterna tycker att de skulle
kunna bli mer konkreta och att det skulle kunna bli tydligare vem de riktar sig
till.

Man ef
terlyser också ytterligare utveckling och breddning av de ämnen som
granskas i rapporterna.

De flesta

uppger att rapporterna publiceras vid rätt tidpunkt, men några
lyfter fram att de ibland upplever att rapporterna släpps för sent.

De flesta får kännedom

om rapporterna genom myndighetens nyhetsbrev
eller LinkedIn. Det finns ett tydligt intresse hos respondenterna att ta del av våra
kunskapsunderlag via andra kanaler och kommunikationsformer, och man
efterlyser f
ler kommunikationskanaler och bättre informa
tionsspridning för att
tillgängliggöra kunskapsunderlagen och nå ut till flera
.

Resultatredovisning
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
2.6
Hur våra rapporter används
2.6.1
Inledning
Som vi konstaterat ovan är målet för vår verksamhet att ta fram kunskap
som gör skillnad. Det gör vi genom att ta fram kunskapsunderlag s
om
bidrar till en god vård och omsorg som patienter, brukare och medborgare
känner förtroende för. Vår verksamhet syftar alltså ytterst till att

genom
den kunskap vi tar fram

skapa effekter i form av förbättringar och
effektivi
seringar i hälso
–

och sj
ukvården, tandvården och omsorgen.

Det finns inte någon given metod för att mäta effekterna av en sådan
analyserande och utvärderande verksamhet som vi bedriver. Den kunskap vi tar
fram riktar sig i första hand till beslutsfattare på olika nivåer inom sta
ten,
framför allt regeringen och riksdagen, men även beslutsfattare vid statliga
myndigheter, regioner och kommuner. Om beslutsfattarna använder våra
kunskapsunderlag när de fattar sina beslut
,

kan kunskapsunderlagen leda till
positiva
förändringar. Men de

system vi analyserar är omfattande, och
förändringar tar ofta lång tid att genomföra. Dessutom är det flera aktörer som
påverkar utvecklingen av systemen. Det är därför sällan möjligt att särskilja hur
just våra kunskapsunderlag har påverkat de beslut som

fattats eller inte fattats,
och de förändringar som skett inom de sektorer vi verkar inom. Det vi däremot
kan beskriva är i vilken utsträckning vi kan se att våra kunskapsunderlag faktiskt
används i beslutsfattande inom våra sektorer, men också i annan ut
redande eller
kunskapsframställande verksamhet. Det innebär att vi i
det här
avsnitt
et

begränsar oss till de fall där det har kommit till uttryck i skrift att någon aktör
har använt våra rapporter eller andra kunskapsunderlag, till exempel i offentligt
try
ck, även om vår bild är att våra rapporter används i betydligt högre
utsträckning än vad som kommit till uttryck på det sätt
et
.

I de följande avsnitten redovisar vi hur våra rapporter har använts som
under
lag i regeringens och riksdagens
styrning och annan kunskaps
–
uppbyggande verksamhet under 2022.

2.6.2
Sammanfattande resultat
Vi ser att våra rapporter i hög utsträckning har använts som under
lag i
regeringens och riksdagens styrning under året,
liksom

i annan kunskaps
–
uppbyggande
verksamhet.

Resultatredovisning
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
Under 2022 har andra aktörer hänvisat till
6
4

olika rapporter från Vård
–

och
omsorgsanalys i
totalt
71

olika

dokument. Under 2021 redovisade andra aktörer
till 69 olika rapporter från Vård
–

och omsorgsanalys i totalt 96 olika dokument.
Antalet
hänvisningar under 2022 har
alltså minskat något jämfört

med året
innan. Till exempel har antalet riksdagstryck som hänvisar till våra rapporter
minskat från totalt
56 till 2
4
, och

det är mest tydligt när det gäller motionerna,
vilket kan bero på vilka omr
åden som debatteras i riksdagen. Under 2022 har
det varit valår,

vilket troligen har påverkat arbetet inom de områden som berör
oss.

Liksom under 2021 noterar vi att rapporter som
vi
har publicerat under
tidigare år i hög utsträckning har använts av andra
aktörer under året, och vi har
sett exempel på att till och med rapporter som publicerades så tidigt som
2012

har använts i år. Rapporter som publicerades 2021 eller tidigare står för
cirka nio

av tio omnämnanden i offentligt tryck och rapporter från andra

aktörer.

Det
tyder på att många av våra kunskapsunderlag är relevanta även flera år efter
publiceringen.

De tre kunskapsunderlag som har flest hänvisningar är
Nära
vård i sikte

Utvärdering av omställningen till en god och nära vård

(rapport
2021:8) och
I skuggan av covid
–
19

Förändringar i befolkningens vård
–
konsumtion till följd av pandemin 2020

(rapport 2021:6).

Hur våra rapporter används beror i hög utsträckning på vilka frågor som är
föremål för lagstiftningsarbete eller andra beslutsprocesser i fra
mför allt
regeringens arbete, och kan därför variera över åren beroende på vilka frågor
som är aktuella i politiken.

Det är därför svårt att dra några långtgående slut
–
satser när det gäller variationen mellan olika år.

2.6.3
Underlag för regeringens beslutsfatta
nde
Våra rapporter används som underlag för olika typer av riksdags
–

och
regeringsbeslut. Det kan handla om olika skeden i lagstiftningsarbeten eller
arbeten med andra författningsändringar, till exempel i samband med att
regeringen beslutar om kommittédi
rektiv, som underlag i offentliga utred
–
ningar eller
vid framtagandet av

lagrådsremisser och propositioner. Det
förekommer också att regeringen använder våra rapporter som underlag
när de lämnar skrivelser till riksdagen, ger uppdrag till andra myndigheter

eller ingår överenskommelser med Sveriges Kommuner och Regioner
(SKR).

Resultatredovisning
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
Våra rapporter används
även
vid regeringens resultatbedömningar i
budgetpropositionen inom de sektorer som vi arbetar mot. I budget
–
propositionen för 2023 framgår att resultaten från
sju av våra rapporter har haft
betydelse vid regeringens bedömning av resultatutvecklingen och mål
–
uppfyllelsen inom utgiftsområdet Hälsovård, sjukvård och social omsorg
,

liksom
en rapport
inom

utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid sjukdom och
funktionsned
sättning.
3
Underlag i utrednings
och författningsarbete
Under

2022 har våra rapporter använts som underlag i ett
kommittédirektiv, fem betänkanden från offentliga utredningar (SOU), en
pro
me
moria i departementsserien (Ds), en promemoria från Regerings
–
kansliet med förslag till författningsändringar och två proposi
tioner.

Tabell
6

visar en sammanställning
av antalet rapporter
som har omnämnts i
propositioner, SOU, Ds och promemorior från Regeringskansliet under 2022.
Tabellen visar också andelen dokument med hänvisningar till våra rapporter av
det totala antalet dok
ument som har beslutats under året som rör hälso
–

och
sjukvården, tandvården eller den sociala omsorgen.
4

Anledningen till att
tabellen bara redovisar två år är att vi började göra
den här
typ
en

av mätning
ar

först 2021.

3
Prop. 2022/23:1, Budgetpropositionen för 2023, utgiftsområde 9 s. 16, 17, 38, 127, 138
och 160, samt utgiftsområde 10 s. 28.
4
Vi har utgått från antalet propositioner, SOU, Ds och promemorior som enligt sök
funktionen på regeringens webbplats rör områden
a Folkhälsa, Funktionshinder, Sjukvård,
Socialtjänst och Äldreomsorg (totalt
propositioner utöver budgetpropositionen för
2022/23, 16 SOU och 16 Ds eller promemorior). Vi har därefter tagit bort de dokument som
vi har bedömt inte rör de områden som vi a
rbetar med, det vill säga hälso
och sjukvård,
tandvård eller omsorg. Vi har även räknat med en SOU som rör området Rättsväsendet,
men som berör frågor om socialtjänstens uppdrag i förhållande till barn och unga (
Vägar till
ett tryggare samhälle. Kraftsaml
ing för barn och unga
(SOU 2022:67)). De dokument vi inte
har räknat med rör bland annat djurhälsa, smittskydd, vaccintillgång, apotekstillstånd,
tolktjänster, e
recept inom EES, socialförsäkringar, beredskap och försäljning av alkohol.
Resultatredovisning
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
Tabell
Propositioner, SOU
Ds oc
h promemorior som remitterats av Regeringskansliet,
och som hänvisar till våra rapporter eller andra publikationer under 2021 och 2022.
2022

2021

Antal SOU som hänvisar till våra rapporter

–
Antal SOU som rör våra sektorer
–
Andel SOU som hänvisar till
våra
rapporter av samtliga SOU som rör våra
områden
5

56 %

65 %

Antal Ds eller promemorior från Regeringskansliet*
som hänvisar till våra rapporter

–
Antal Ds eller promemorior som rör våra
sektorer

–
Andel Ds eller promemorior som hänvisar
till
våra rapporter av samtliga
propositioner som rör våra områden
2

Antal propositioner som hänvisar till våra rapporter

–
Antal propositioner som rör våra sektorer
–
Andel propositioner som hänvisar till våra
rapporter av samtliga
propositioner som
rör våra områden***
2

29 %

23 %

Även ett utkast till lagrådsremiss som remitterats ingår i underlaget.
Vi mätte inte antal
Ds eller promemorior från Regeringskansliet 2021, och vi har därför
inte några siffror för det året
Budgetpropositionen är inte medräknad i tabellen.
Som framgår av tabellen är både antalet och andelen av propositioner,
utrednings
betänkanden respektive promemorior som hänvisar till våra
rapporter ungefär på samma nivå 2022 som under året innan.
Men det är
svårt att dra
tydliga

slutsatser efter
bara
två år.

I det följande sammanfattas kort i vilka sammanhang som
rapporterna har
använts.

En bättre informationsförsörjning av hälsodata
: I kommitté
–
direktivet
Hälsodata som nationellt intresse

en lagstiftning för
interoperabilitet
(
dir.

2022:98)

har regeringen gett en särskild
utredare i uppdrag att analysera och lä
mna förslag på ändamåls
–
enliga och samhällsekonomiskt effektiva åtgärder som bedöms
vara motiverade för att åstadkomma en bättre och säkrare
informations
försörjning av hälsodata mellan system och aktörer. I
direktivet hänvisas till
en

promemoria
om
precis
ionsmedicin

i
Resultatredovisning
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
Europa
som beskriver att de länder som kommit längst med en
infrastruktur

för primär
–

och sekundäranvändning har fokuserade
satsningar från staten på teknisk och organisatorisk infrastruktur
som kompletteras med lagstiftning.

Hälso
–

och sju
kvårdens beredskap
:
I betänkandet
Hälso
–

och
sjukvårdens beredskap

struktur för ökad förmåga

(SOU 2022:6)
lämnas förslag

om
hur hälso
–

och sjukvårdens förmåga att hantera
allvarliga händelser i fredstid och vid höjd beredskap

bör utvecklas
långsiktigt
. I

betänkandet berörs bland annat ambulanssjukvården, och
utredningen
hänvisar till en av våra rapporter när det gäller
tillgången
till personal inom ambulanssjukvården.
Ökad tillgänglighet till vården
:
Delegationen för ökad tillgänglighet i
hälso
–

och sjukvården
har haft i uppdrag att
verka för ökad
tillgänglighet i hälso
–

och sjukvården, med särskilt fokus på kortare
väntetider
.

I betänkande
t

Vägen till ökad tillgänglighet

delaktighet,
tidiga insatser

och inom lagens ram

(SOU 2022:22)

hänvisar
delegationen
till
tio

rapporter från
V
ård
–

och omsorgsanalys
, bland
annat när det gäller frågor om delaktighet och samverkan för nära vård,
valfrihet i slutenvården, besök via nätet, väntetider och andra faktorer
som påverkar tillgängligheten till vård
samt

covid
–
19
–
pandemins
påverkan på tillgängligheten.
Utbildning till sjuksköterska och barnmorska:
Utredningen om
utbildning till sjuksköterska och barnmorska har gjort en översyn av
kraven för sjuksköterskeexamen

och barnmorskeexamen för att möta
EU:s yrkeskvalifikationsdirektiv, som presenteras i betänkandet
Tryggare i vårdyrket

(SOU 2022:35)
.
Två av v
åra rapporter har
använts i samband med resonemang om personcentrering, förmågan
att använda digitala verktyg när

det gäller personcentrering och
digitalisering, samt som kunskapsunderlag för en kort diskussion om
skillnader i antalet sysselsatta barnmorskor i de nordiska länderna.
Ökad kvalitet i vård och omsorg för äldre personer:
I betänkandet med
förslag till e
n ny äldreomsorgslag,
Nästa steg. Ökad kvalitet och
jämlikhet i vård och omsorg för äldre personer

(
SOU 2022:41
)
hänvisas till 14 rapporter från Vård
–

och omsorgsanalys som underlag,
Resultatredovisning
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
bland annat när det gäller förutsättningar och omständigheter kring
ledar
skap, digital teknik, samordning av insatser mellan kommun
er

och
region
er

samt
fast kontakt i primärvården.

Brottsförebyggande arbete med fokus på barn och unga
:
Trygghetsberedningen har haft i uppdrag att ta fram
underlag till
utform
ningen av en kunskap
s
baserad och brett förank
rad kriminal
–
politik som ska bidra till att uppfylla de kriminal
politiska målen att
minska brotts
ligheten och öka människors trygghet
. I betänkandet
Vägar till ett tryggare samhälle. Kraftsamling för barn och unga

(
SOU
2022:67
)

fokuserar beredningen
dels
på
barns och ungas involve
ring i
gäng
krimina
litet, dels
på
våld i barns och ungas nära rela
tioner
.
Beredningen hänvisar till en av våra rapporter där vi analyserat
skillnader mellan pojkar
s

och flickor
s

tillgång till

insatser från
socialtjänsten
.

Sjukpenning vid uppskjuten vård eller rehabilitering med anledning
av covid
–
19
–
pandemin
:
Mot bakgrund bland annat
av
att
Vård
–

och
omsorgsanalys i
en
promemoria om uppdämda vårdbehov till följd av
covid
–
19
–
pandemin visat att

väntetiden för operationer och behand
–
lingar i hälso
–

och sjukvården fortsatt var långa
,

föreslog

Regeringskansliet

promemorian
Förlängt undantag från vissa
bedömningar inom sjukpenning vid uppskjuten vård eller
rehabilitering
5

att de tillfälliga bestä
mmelserna om sjukpenning vid
upp
skjuten vård eller rehabilitering skulle förlängas till och med 2023.
Reglering av privata sjukvårdsförsäkringar
:

I
juni 2022
lämnade
regeringen
bland annat förslag om att när regioner ingår avtal med en
privat
vårdgivare, som utöver regionen har ytterligare uppdragsgivare,
ska det av avtalet framgå hur det ska säkerställas att vårdgivarens övriga
uppdrag inte negativt påverkar utförandet av de uppgifter som har
lämnats över från regionen och hur det ska följas u
pp (
Ökad kontroll i
hälso
–

och sjukvården

(prop. 2021/22:260)). I skälen för förslaget
hänvisade regeringen till att vi i vår rapport
Privata sjukvårds
–
försäkringar (
2020:3) konstaterade att privata vårdgivare som också
5
Dnr
S2022
/04065.
Resultatredovisning
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
tar emot patienter via privata sjukv
årdsförsäkringar, inte alltid
efterlever den författningsreglerade vårdgarantin. I juli 2022 lämnade
Regeringskansliet ytterligare förslag
om

privata sjukvårdsförsäkringar i
promemorian
Regler om privata sjukvårds
försäkringar inom den
offentligt finansier
ade hälso
–

och sjukvården

(Ds 2022:15)
. Där
föreslås bland annat att en privat vårdgivare som har slutit avtal med en
region om att bedriva offentligt finansierad vård inte ska få erbjuda
sådan hälso
–

och sjukvård som avtalet omfattar även till patienter v
ars
vård finansieras av en privat sjukvårdsförsäkring. Promemorian
hänvisar på flera punkter till vår rapport om privata sjukförsäkringar.

Sammanhållen vård
–

och omsorgsdokumentation:

I propositionen
Sammanhållen vård
–

och omsorgsdokumentation

(
prop. 2021
/22:177)

lämnar regeringen

förslag på en ny lag om sammanhållen vård
–

och
omsorgsdokumentation. I skälen för att förbättra informations
–
överföringen mellan vård och omsorg lyfter regeringen fram att Vård
–

och omsorgsanalys i en rapport har konstaterat att
en majoritet av
sjukvårdens kostnader riktas mot personer med kronisk sjukdom, som
också i mycket hög utsträckning har beviljats socialtjänstinsatser.

Underlag för regeringens myndighetsstyrning
Våra rapporter har använts som underlag för två regeringsupp
drag till
Socialstyrelsen

under året, vilket kan jämföras med tre regeringsuppdrag
2021
.

Det ena uppdraget gäller att föreslå insatser för att stärka attraktiviteten och
kompetensförsörjningen av barnmorskor i förlossningsvården.
6

I uppdraget
hänvisas ti
ll vår slutrapport om satsningen på kvinnors hälsa, där vi visade på
vikten av stärkt kompetensförsörjning och tillräckligt hög bemanning för en god
arbetsmiljö och ökad attraktivitet i förlossningsvården.

Det andra uppdraget gäller att genomföra insatser

för en förbättrad
förlossningsvård
och
för kvinnors hälsa
7
. I uppdraget hänvisas till vårt
konstaterande att det trots regionernas arbete för att öka kontinuiteten i
vårdkedjan behövs ytterligare insatser för att förstärka kontinuiteten i vården.

6
Uppdrag att föreslå insatser för att stärka attraktiviteten och kompetensförsörjningen av
barnmorskor i förlossningsvården, dnr S2022/00902 (delvis) med flera.
7
Uppdrag att genomföra insatser för en förbättrad förlossningsvård
och
för kvinnors hälsa
r S2022/01058 (delvis).
Resultatredovisning
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
Underla
g för regeringens överenskommelser med Sveriges Kommuner och
Regioner
Regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har sedan ett
antal år ingått överenskommelser om ekonomiska incitament för att stimu
–
lera regionernas och kommunernas arbete inom om
råden som båda parter
har identifierat som särskilt viktiga för den fortsatta utvecklingen av hälso
–

och sjukvården och omsorgen. Parterna ser överenskommelserna som
värdefulla verktyg för att åstadkomma förändring, eftersom de ger
möjlighet att gemensamt
formulera en vision och långsiktigt styra i den
önsk
värda riktningen.

Under 2022 har parterna ingått flera nya överenskommelser, och
precis som
under 2021,
hänvisar man till rapporter från Vård
–
och omsorgsanalys

i två av
dem
. Det gäller
överenskommelsen om god och nära vård 2022, och överens
–
kommelsen om sammanhållen, jämlik och säker vård 2022.
8

2.6.4
Underlag för riksdagens beslutsfattande
Även i riksdagen förekommer referenser till våra rapporter i olika
sammanhang, exempelvis motioner, u
tskottsbetänkanden, inter
–
pellationer, skriftliga frågor och svar samt i debatter i kammaren.
Socialutskottet
hänvisade
till våra rapporter
i
fem

utskotts
betänkanden

under 2022
.
Dessutom
kan nämnas att man hänvisade till totalt elva
av
våra
rapporter i
ni
o

motioner under året i argumentationen. Motionerna har
bland annat berört fast omsorgskontakt i hemtjänsten, ökad kontinuitet i
primärvården, jämställdhet för hållbar utveckling, jämlik och
kunskapsbaserad socialtjänst samt en utvecklad sjukvård i hela la
ndet. Det
finns också hänvisningar till våra rapporter i tre skriftliga frågor från
riksdags
ledamöter. I debatter i kammaren har riksdagsledamöter vid fem
tillfällen hänvisat till sammanlagt tre av våra rapporter.
Framför allt när
det gäller antalet motio
ner är antalet betydligt lägre än 2021, vilket vi
bedömer beror på vilka frågor som har debatterats i riksdagen under
respektive år.

Vi presenterar
med jämna mellanrum
dessutom våra rapporter för
socialutskottet
i riksdagen, men under pandemin har vi gjort

det i betydligt
8
Överenskommelsen God och nära vård 2022. En omställning av hälso
och sjukvården
med primärvården som nav mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner samt
överenskommelsen Sammanhållen, jämlik och säker vård 2022. Överens
kommelse mellan
staten och Sveriges Kommuner och Regioner.
Resultatredovisning
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
mindre omfattning än tidigare. Under 2022 har det blivit ännu färre tillfällen
vi presenterade bara en rapport för utskottet.
9

Företrädare för Vård
–

och
omsorgs
analys deltog även i en utfrågning i utskottet om svensk och europeisk
can
cerstrategi.

2.6.5
Underlag för annan kunskapsuppbyggande och utredande
verksamhet
Vi har också undersökt i vilken utsträckning andra aktörer som verkar inom
våra sektorer har använt våra rapporter under året. Sammantaget har åtta
andra aktörer refererat till
44 av våra rapporter. Det är sammantaget både
fler aktörer som har hänvisat till våra rapporter
och fler rapporter som man
hän
vis
at till

än

2021.

Då var det sex aktörer som hänvisade till 34 av våra
rapporter.

Riksrevisionen hänvisar till tre rapporter so
m kunskapsunderlag från Vård
–

och omsorgsanalys i granskningsrapporten
Digitala läkarbesök och hyrläkare i
sjukskrivningsprocessen

(RiR 2022:6) som de har publicerat under året inom
området hälsovård, sjukvård och social omsorg.

Statens medicinska utvärde
ring (SBU) har i
rapporten

Rullstolar och
tilläggsutrustning. Utvärdering av effekt, upplevelser och erfarenheter samt
kostnadseffektivitet
hänvisat till en av våra rapporter som behandlar dagens syn
på personcentrering.

Inspektionen för vård och omsorg (
IVO) har i två rapporter som de publicerat
under året hänvisat till sammantaget fyra av våra rapporter.
10

Socialstyrelsen har hänvisat till 3
1

av våra rapporter i 2
3

rapporter, faktablad
och andra produkter som täcker ett brett område av hälso
–

och sjukvården och
socialtjänsten. De handlar bland annat
om
god och nära vård, tillgänglighet och
väntetider
samt
hälsodata och kvalitetsregister.

Myndigheten för delaktighet

har på sin
webbplats
ett kunskapsunderlag om
pandemins konsekvenser där
de
beskriver pandemin och välfärdstjänsterna för
9
Besök via nätet
Resursutnyttjande och jämlikhet kopplat till digitala vårdbesök
(rapport
2022:1).
10
Vad har IVO sett 2021? Iakttagelser och slutsatser om vårdens och omsorgens brister
för
verksamhetsåret 2021
(IVO), och
Delredovisning av S2019/02870, S2021/06574 (delvis)
Uppdrag att genomföra särskilda tillsynsinsatser som bidrar till omställningen till en god
och nära vård
(IVO).
Resultatredovisning
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
personer med funktionsnedsättning. D
e
hänvisar till två av våra rapporter om
vården och omsorgen under pandemin.
11

E
–
hälsomyndigheten
hänvisar till
sammanlagt 14

av våra rapporter i fyra
publikationer
om

digital utveckling inom socialtjänsten och den kommunala
hälso
–

och sjukvården, digital infrastruktur för nationella kvalitetsregister,
invånarundersökning om digitala tjänster inom häls
o
–

och sjukvården och
socialtjänsten respektive tillgängliggörande av hälsodata.
12

Dessutom
har Folkhälsomyndigheten hänvisat till två av våra rapporter i ett
kort kunskapsunderlag om ett av målen inom folkhälsopolitiken målområden
13
,

och SKR
har
hänvisat
till en av våra rapporter i ett informationsmaterial om
patientkontrakt
14
.

2.7
Vår externa kommunikation
För att våra kunskapsunderlag ska leda till utveckling och samhällsnytta är
det inte tillräckligt att de är policyrelevanta och användbara, utan vi
behöver

också nå ut till våra målgrupper genom en aktiv och strategisk
kommunikation. Kommunikationen har en central roll i vår verksamhet.
Det här avsnittet

beskriver vår externa kommunikation, bland annat när
det gäller genomslag i media, användning av vår webb
plats och vårt
nyhetsbrev samt i vilken utsträckning vi har varit ute och presenterat våra
kunskapsunderlag eller delat med oss av vår kunskap i andra sammanhang.

Vi arbetar aktivt för att väcka intresse för våra kunskapsmaterial och nå fram
till målgruppe
rna. Det finns också ett stort intresse för de viktiga samhällsfrågor
vi arbetar med. Här vill vi bidra med fakta och kunskap genom att vara
tillgängliga och delaktiga i många olika sammanhang. Våra medarbetare
intervjuas ofta i medierna, och media och jou
rnalister är en viktig målgrupp. Vi
11
https://www.mfd.se/resultat
och
uppfoljning/kunskapsund
erlag/pandemins
konsekvenser/pandemin
och
valfardstjanster/
(hämtat den 1 februari 2023).
12
Förstudie En ingång
samlad information på nationell nivå för att stödja den digitala
utvecklingen inom socialtjänsten och den kommunala hälso
och sjukvården
Upp
drag att
genomföra en förstudie om digital infrastruktur för nationella kvalitetsregister
, Årsrapport
Tematisk årsrapport om att använda och tillgängliggöra hälsodata med fokus på
hälso
och sjukvården
, och
Invånarundersökningen 2021 Om digitala tjäns
ter inom hälso
och sjukvård och socialtjänst
13
Folkhälsopolitikens målområden, målområde 8 av 8
14
https://skr.se/skr/halsasjukvard/utvecklingavverksamhet/naravard/
patientkontrakt.28918.html
(hämtat den 1 februari 2023).
Resultatredovisning
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
kommunicerar och informerar om pågående projekt och publicerade rapporter i
flera kanaler, exempelvis webbplats, nyhetsbrev, sociala medier, press
–
meddelanden och olika nätverk
,

samt medverka
r

på seminarier, konferenser
och
möten. Den målgruppsanalys som vi genomförde under 2022 (se avsnitt 2.5
ovan) är ett viktigt underlag för att utveckla vår kommunikation ytterligare
under kommande år.

2.7.1
Vård
och omsorgsanalys webbplats, sociala medier och
nyhetsbrev
Myndighetens webbp
lats hade under 2022 drygt
80

000 besök, vilket var
en minskning med 19 procent jämfört med år
et innan

och
i linje med antalet
besök 2020 (
tabell
7
).

Det är svårt att bedöma orsaken till minskningen. Vi
ser att vår webbplats främst besöks i samband med pub
liceringar av
rapporter och pm. Under 2022 gjorde vi något färre publiceringar jämfört
med 2021, vilket kan vara en del av förklaringen.
D
et var
också
ett stort
fokus på hälso
–

och sjukvårdsfrågorna under 2021,
liksom

på frågor om
den
sociala
omsorgen kopp
lat till covid
–
19
–
pandemin,
vilket kan ha

gjor
t

att
besöken blev ovanligt många det året.

Även antalet nedladdningar av dokument minskade jämfört med år
et innan

(tabell

7
)
. Möjligen har införandet av en ny form av digital publicering i
html
–
format
, som vi börjat använda under 2022 (se vidare avsnitt 4.4.3),
påverkat i
vilken grad besökarna väljer att ladda ner dokument. Statistik från 2022
,

när

sju
publikationer tillgängliggjordes i html
–
format
,

visar att en lägre andel av
besökarna ladd
ar ner
en
publikation i pdf
–
format om publikationen även finns
att läsa i html
–
format (21 procent
,

jämfört med 32 procent om publikationen inte
finns i html
–
format).

Den publikation som laddades ner flest gånger, cirka tusen
gånger, var
Besök via nätet (ra
pport 2022:1
). Värt att notera är att analysplanen
för 2022 var den femte mest nedladdade publikationen (knappt 700
nedladdningar).

I sociala medier och i vårt nyhetsbrev informerar vi om våra publiceringar
och andra aktiviteter. Antalet följare har ökat m
est på LinkedIn under året (en
ökning med 34 procent)
,

medan ökningarna i övriga sociala medier och för
nyhetsbrevet varit mer marginella (tabell

7
). Generellt ser vi att LinkedIn är den
av våra sociala mediekanaler där
vi

får mest engagemang från följarna

i form av
gilla
–
markeringar och delningar av inlägg.

Resultatredovisning
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
Tabell
. Besök och nedladdningar på webbplatsen vardanalys.se, följare i sociala medier
samt prenumeranter på nyhetsbrevet 2020
2022 (anta
och förändring i procent 2021
2022).
2022

2021

2020

Förändring
202
1
2022

Besök på webbplatsen*

438

100 364

80 310

–
19 %

Nedladdningar av
dokument på webb
–
platsen

906

23 380

20 413

–
6 %

Följare på LinkedIn

5 121

3 825

3 092

+34 %

Följare på Twitter

2 839

2 657

2 412

+7 %

Följare på
Facebook

611

552

313

+11

Prenumeranter på
nyhetsbrevet

1 412

1 407

1 140

+0,4 %

Ett
nytt
besök
registreras när
en användare kommer till någon sida på webbplatsen
, eller
när användaren påbörjar en ny aktivitet efter att ha varit inaktiv i mer än 30
minuter. Samma
användare (besökare) kan alltså registreras för flera besök.
2.7.2
Vård
och omsorgsanalys i medierna
Vård
–

och omsorgsanalys och våra rapporter får genomslag i medierna. Vi
låter varje år genomföra en analys av genomslaget i media, och för 2022
har den utförts av företaget Retriever.

Antalet omnämnanden minskade men antalet lästillfällen ökade
Under 2022 minskade antalet omnämnanden av myndigheten i redak
tio
–
nella medier med cirka 4 procent jämfört med år
et innan
. Men på grund av
publiceringar i

relativt räckviddsstarka medier ökade det totala antalet läs
–
tillfällen. Antalet lästillfällen
var
under året nästan 83 miljoner, en ökning
med knappt 21 procent jämfört med år
et innan
.

Antalet omnämnanden på ledarplats och i debattartiklar minskade både
i
absoluta antal och i relation till det totala antalet omnämnanden.

Se tabell
8

inklusive noter för en definition av omnämnanden och lästillfällen.

Resultatredovisning
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
Tabell
. Omnämnanden och lästillfällen i redaktionella medier 2020
2022 (antal och
förändring i
procent 2021
2022).

2022

2021

2020

Förändring
202
1
2022

Antal omnämnanden totalt*

646

676

548

–
4 %

–
varav på ledarplats

–
49 %

–
varav i debatt
artiklar

104

170

100

–
39 %

Antal lästillfällen (miljoner)

82,9

68,7

56,7

+21 %

* Beräkning av
antal omnämnanden: Varje enskilt omnämnande är inte unikt, sett till
innehåll, utan kan vara en återpublicering av ett och samma innehåll.
Till exempel räknas
varje enskild publicering som ett omnämnande när en nyhetsbyrå publicerar en artikel som
sedan sp
rids av andra medier, eller när en och samma debattartikel publiceras av flera
medier.
** Antal lästillfällen är en uppskattning av hur många läsare en tidning eller hur många tittare
eller lyssnare en sändning potentiellt har. Siffrorna baseras på data f
rån Orvesto
Konsument KIA Index och MMS.
Andelen omnämnanden med myndigheten som huvudaktör ökar
Myndigheten är huvudaktör i drygt 40 procent av årets omnämnanden,
ungef
är
en fördubbling från

202
0

och 2021
,

när
andel
arna

låg på 18 respek
–
tive 20 procent
.
Andelen
omnämnanden

där någon av myndighetens med
–
arbetare uttalar sig fortsätter också att öka

från 15 procent 2020

och
22
procent 2021
till

26 procent 2022.

Medierapporteringen rör främst våra rapporter
Medierapporteringen om Vård
–

och omsorgsanalys rö
r främst våra
rapporter. Omnämnanden där någon av våra rapporter nämns står för 93
pro
cent av årets publicitet.

Under 2022 var

det rapporten
Besök via nätet

(rapport 2022:1)
som
genererade flest artiklar
.
Bland annat publicerade nyhetsbyrån
TT en nyhet

om
rapporten

som
fick

stor spridning
, och r
apporten nämn
des

i nyhetssändningar i
Sveriges Radio
och
i
å
siktsartiklar

i Sv
enska
D
agbladet

och Dagens Medici
n.
Samman
taget genererade publiciteten kring rapporten cirka 15 miljoner
lästillfällen.

S
törst genomslag mätt i
antal
lästillfällen
, cirka 16 miljoner, fick pro
–
memorian
Postcovid under utredning

(PM 2022:2),

som bland annat togs upp i
SVT Rapport, TV4 Nyheterna och Sveriges Radio P1 Morgon.

Resultatredovisning
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
2.7.3
Medverkan vid seminarier, konferense
r och möten
Vård
–

och omsorgsanalys medarbetare medverkar varje år vid ett antal
möten och seminarier, för att presentera våra analyser och delta i
diskussioner om våra slutsatser och rekommendationer. Det är viktigt för
oss att föra en dialog med olika a
ktörer och vara närvarande i relevanta
sammanhang för att förstå våra målgruppers behov och förutsättningar.

Under 202
2

genomfördes många möten digitalt, men vi medverkade även
vid
ett antal

fysiska event. Sammantaget har våra medarbetare deltagit vid
59
externa möten under 202
2
.
Jämfört med 2021 är det en minskning, vilket kan
vara kopplat till att vi publicerade något färre rapporter och pm under 2022. Det
kan också hänga samman med i hur hög grad de frågor vi arbetat med under året
har
varit i fokus i o
mvärlden. De presentationer som varit mest efterfrågade har
rört postcovid och omställningen till en god och nära vård.

Tabell
. Antal tillfällen när våra medarbetare har presenterat våra analyser i externa
sammanhang 2020
2022.
Analystyp

2022

2021

2020

Externa presentationer

ca 50

I samband med rapportpubliceringar har vi presenterat resultaten för
Socialdepartementet. Vi har också presenterat resultaten för olika
föreningar och nätverk på exempelvis Sveriges Kommuner och Regioner
(SKR). Vi har även deltagit i seminarier och
hållit
föredrag för andra
intressenter, forum, patientorganisationer, professionsföreningar,
forsknings
institu
tioner och myndigheter, till exempel Socialchefsdagarna,
Odontologiska riksstämman
,
Rådet för styrning med kunskap
,
Försäkringskassan och Nätverket för

hälsofrämjande hälso
–

och sjukvård
.
Under våren presenterade vi myndigheten för en sjukvårdsdelegation från
Finland och för en delegation från Tjeckien
. I september tog vi emot en
delegation från den franska senaten,

och i december besöktes vi av sjuk
–
vår
dsminister Acko Ankarberg Johansson.

Resultatredovisning
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
2.8
Ekonomiskt resultat
Det här
avsnitt
et

sammanfattar årets ekonomiska resultat, och redovisar
även hur kostnaderna för verksamheten har fördelat sig mellan olika
sektorer samt mellan egeninitierade analyser och regeringsu
ppdrag.

2.8.1
Samlat resultat
Under 2022 förbruka
de vi
hela vårt anslag, inklusive det anslagssparande
vi tog med oss från 2021. Vi förbruka
de

också
samtliga bidragsmedel som
vi fått för regeringsuppdrag. Vi har utöver
det använt
539
000 kronor
av
vår anslags
kr
edit. Det beror på att flytten av vår it
–
drift från Ekonomi
–
styrningsverket till Försäkringskassan blev betydligt dyrare än
vad
Försäkringskassan angett vid årets början

den ursprungliga kostnads
–
uppskattningen från Försäkringskassans sida var att flytte
n skulle kosta
c
irk
a 1,5
miljoner

kronor
. D
en verkliga kostnaden blev strax över 2,5
miljoner

kronor
, det vill säga en kostnadsökning
på nä
r
mare 70
procent. Vi
har inte haft möjlighet att ta hela den extra kostnaden under 2022, och för
att inte få en
alltför stor verksamhetspåverkan under 2023 har vi kommit
överens med Försäkrings
kassan

att skjuta upp betalningen av c
irk
a
600

000
kr
onor

till 2024 och 2025.

Det ekonomiska resultatet för 2022 är alltså ett underskott på
539

000
kr
onor
. Vi bedömer tro
ts detta att det är ett mycket bra resultat. Vi har under
tidigare
år sällan förbrukat
de medel vi har fått fullt ut
. Under 2022 har vi alltså
förbrukat både anslag och bidrag, och har använt pengarna
för att bidra till
utvecklingen inom sektorer.

2.8.2
Verksamh
etens intäkter
Verksamheten finansieras till övervägande del genom anslag, men bidrag
för särskilda regeringsuppdrag
är
en betydande del av intäkterna.
Myndighetens intäkter uppgick under 202
2

till
62,6 miljoner

kr
onor
.
Anslagets andel av intäkterna motsv
arade
6
4

procent av intäkterna under
året, medan de bidragsmedel som vi fick för regeringsuppdrag motsvarade
3
6

procent av intäkterna. Övriga intäkter är försumbara.
Tabell
10

visar hur
intäkterna har fördelat sig
mellan de olika intäktstyperna
under de se
naste
fyra åren.

Resultatredovisning
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
Föredelningen mellan anslag och bidrag ligger i linje med hur det har sett ut
under de senaste fem åren, med undantag för 2020,
när

anslaget
var

en något
mindre

andel av intäkterna.

Tabell
Verksamhetens intäkter fördelade på anslag respektive bidrag under perioden
2021 (beloppen är angivna i tkr).
Intäktstyp

2022

2021

2020

2019

Anslag

–
Belopp

–
Andel av de totala intäkterna

766

6
4

792

63 %

065

56 %

543

65 %

Bidrag

–
Belopp

–
Andel av de totala intäkterna

22 691

3
6

995

37 %

717

44 %

850

35 %

Annat

–
Belopp

–
Andel av de totala intäkterna

107

0 %

Totalt belopp

62
5
64

56 787

55 784

57 395

2.8.3
Verksamhetens kostnader
I
årsredovisningen

för 2022 redovisar vi verksamhetens kostnader
fördelat

på
sektorer

samt på regeringsuppdrag respektive egeninitierad verk
sam
–
het
. Vi redovisar även fördelning
en

mellan kostnadsslag i verksamheten.

Fram till och med årsredovisningen för 2
019 redovisade
vi

kostnaderna
fördelade på våra fyra verksamhetsområden: Egeninitierad analys och gransk
–
ning, Regeringsuppdrag, Kommunikation och externa relationer samt Juridik,
ekonomi och administration.
I årsredovisningen för 2021 redovisade vi enbart

en fördelning mellan kostnadsslagen i verksamheten.

Vårt kärnuppdrag är vår analysverksamhet, det vill säga våra egeninitierade
analyser och regeringsuppdrag. Eftersom
både
kommunikation
och
juridik,
ekonomi och administration primärt är stödfunktioner ti
ll analysverksamheten,
och därmed
är
gemensamma kostnader i verksamheten, bedömer vi inte att det
är relevant att redovisa kostnaderna för de verksamhetsområden
a

separat. Det
är i stället mer relevant att redovisa kostnaderna fördelat på de
sektorer vi
arb
etar mot, det vill säga hälso
–

och sjukvård, tandvård och social omsorg
.

Kostnaderna som redovisas nedan består av direkta kostnader för de analys
–
projekt som vi har arbetat med under året och en andel av de gemensamma
kostnaderna för hela verksamheten, so
m bland annat innefattar kostnader för
Resultatredovisning
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
styrning, kommunikation, administration och lokaler. De gemen
samma
kostnaderna har fördelats utifrån hur stor den direkta kostnaden för respektive
projekt är.

Fördelning av kostnader mellan sektorer
Tabell
11

visar hur våra kostnader under året har fördelat sig mellan de
olika sektorer som vi
verkar inom.
Under 2022 har
analyser som rör hälso
–

och sjukvården stått för

drygt hälften av
våra kostnader
,
medan
den sociala
omsorgen

har stått för en knapp
t

30 procen
t

och analyser som rör både
hälso
–

och sjuk
vården och den sociala omsorgen för 1
5

procent av
kostnade
rna
. Den analys som rör tandvården som vi har arbetat med under
året
har stått

för
4

procent av kostnaderna.

I tidigare årsredovisningar har vi inte

redo
visat

hur våra kostnader under året
har fördelat sig mellan
de
sektorer

vi verkar inom
, utan
i stället
hur de totala
kostnaderna för
de

rapporter

som vi har publicerat under året har fördelat sig

mellan sektorerna
.
Tabell
11

visar därför inte fördelningen
av kostnader för
tidigare år. Det sättet att presentera kostnaderna som vi använt tidigare
inneb
ä
r
att vi inte bara
har
fånga
t

nedlagda kostnader under året, utan även kostnader
som hänförde sig till tidigare år
om

projekt har löpt över flera år
. Vi bedöme
r att
det ger en
mer rättvisande

bild av verksamheten att redovisa hur kostnaderna
har fördelat sig
för

varje verksamhets
år
, och avser att fortsätta att redovisa
kostnadsfördelningen på det sätt
et

framöver
.

Tabell
Fördelning av kostnader under
2022 mellan olika sektorer (
kostnad och andel av
de totala kostnaderna).
Sektor

Summa

Andel

Hälso
–

och sjukvård
en

33 541

54 %

Tandvården

17 350

28 %

Den sociala omsorgen

2 472

4 %

Både hälso
–

och sjukvården och den sociala omsorgen

9 201

15 %

Totalt

62 564

100 %

Fördelning mellan kostnadsslag
Den största kostnadsposten,
69

procent,
består
av personalkostnader.
Därefter kommer driftskostnader med
21

procent, lokalkostnader med 10
procent
. De finansiella kostnaderna
och avskrivningar
na

är försumbara
.
Resultatredovisning
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
Det ligger i linje med hur fördelningen har sett ut under år
et innan
. Se
vidare avsnitt
6
.1 Resultaträkning.

Figur 3
. Fördelning
mellan kostnadsslag
under 2022
(procent
Personalkostnader
Lokalkostnader
Övriga
driftskostnader
Finansiella kostnader
0,02%
Avskrivningar
0,02%
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
Våra publiceringar och
pågående arbete
I det här kapitlet ger vi korta sammanfattningar av vad var och en av
årets 12
publiceringarna handlar om
. Vi

sammanfattar också

de övriga analyser som
myndigheten arbe
tat med under 2022 men som ännu inte resulterat i någon
publicering, fördelat per sektor.

3.1
Analys
älso
och sjukvård
Målet för hälso
–

och sjukvårdspolitiken är att vården ska vara jämlik,
jämställd och tillgänglig. Befolkningen ska erbjudas behovsanpa
ssad och
effektiv hälso
–

och sjukvård av god kvalitet. Det övergripande målet för
folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och
jäm
lik hälsa i hela befolkningen och sluta påverkbara hälsoklyftor.
Jämställd hälsa är ett delmål

inom jämställdhetspolitiken.

Tabell
13

listar de rapporter och
pm
som myndigheten publicerat under 2022
och som rör hälso
–

och sjukvården, totalt sju stycken varav tre rapporter och fyra
pm
. Tre av dem har varit publiceringar till följd av regeringsuppdrag, medan
övriga fyra har varit analyser som myndigheten själv har initierat.

Publiceringarna spänner över ett brett område. Två av publiceringarna är
bredare uppföljning
ar

av hur hälso
–

och

sjukvården fungerar, medan andra
publiceringar är fokuserade på mer specifika områden
,

exempelvis digitala vård
–
besök, fast vårdkontakt och förlossningsvården. Både specialiserad vård och
primärvård har varit i fokus. Liksom tidigare år
återkomme
r
flera a
nalyser till
aspekter av
vårdens funktionssätt och
personcentrering, som tillgänglighet,
delaktighet och kontinuitet. Även
det
är en fråga som berörs på olika sätt i
de
3 V
åra publiceringar och pågående arbete
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
flesta

publiceringar. Om data gör det möjligt
,

redovisar och diskuterar vi ofta
resulta
ten fördelat på regioner, ålder, kön och utbildning. Några publiceringar
har mer fördjupade analyser ur sådana jämlikhetsperspektiv, som rapporterna
om digitala vårdbesök och riktade insatser när det gäller vaccination mot covid
–
19.

Även om covid
–
19
–
pa
ndemin överlag har varit mindre intensiv under 2022
jämfört med de två
senaste
åren, präglas årets publiceringar av den. Inom hälso
–

och sjukvårdsområdet har vi under 2022 publicerat en rapport och ett
pm
som
direkt berör pandemin. Det handlar dels om en u
ppföljning av hur befolkningens
vårdkonsumtion och hur väntetiderna inom den specialiserade vården
har
förändrats till följd av pandemin
, dels om hur regionerna
har
arbetat med riktade
insatser för att uppnå en hög och jämlik vaccinations
täckning.

Utöver

det arbete som resulterat i publiceringar under 2022 har vi under året
arbetat med ytterligare fyra analyser som rör hälso
–

och sjukvården och som
väntas resultera i publiceringar 2023 eller 2024

(se vidare

avsnittet 3.
4

som rör
analyser
som omfattar både

h
älso
–

och sjukvård och social omsorg
)
.

3 V
åra publiceringar och pågående arbete
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
Tabell
. Publiceringar inom hälso
och sjukvårdsområdet.
Typ

Nummer

Titel

Initierad av

Rapport

2022:1

Besök via nätet

Resursutnyttjande och
jämlikhet kopplat till digitala vårdbesök

Myndigheten

Rapport

2022:2

Vården ur befolkningens perspektiv,

65 år och äldre

International Health

Policy Survey (IHP) 2021

Regeringen

P
m

2022:1

Förlossningsvården och kvinnors hälsa

Sammanställning av regionala och statliga
insatser 2015
2021

Regeringen

P
m

2022:3

Nationell uppföljning av hälso
–

och
sjukvården 2022

Indikatorer på kvalitet,
jämlikhet och effektivitet

Myndigheten

P
m

2022:4

Från uppdämt vårdbehov till förlängda köer

Uppföljning av förändringar i
befolkningens vårdkonsumtion till följd av
co
vid
–
19
–
pandemin

Myndigheten

Rapport

2022:5

Riktade vaccinationsinsatser

Lärdomar
från regionernas arbete för en hög och
jämlik vaccinationstäckning mot covid
–
19

Myndigheten

P
m

2022:5

Kontinuitet och fast läkarkontakt

Kartläggning av
måluppfyllelsen i
överenskommelserna om en god och nära
vård: 2022

Regeringen

3.1.1
Besök via nätet
Resursutnyttjande
och jämlikhet kopplat till
digitala vårdbesök (rapport 2022:1)

Sedan 2016 har antalet digitala vårdbesök ökat snabbt.
Flera
digitala vårdgivare, som erbjuder digitala vårdbesök
till befolkningen i hela landet, har tillkommit. Den här
rapporten belyser flera frågor som diskuterats i samband
med utvecklingen. Vi kan konstatera att de digitala vård
–
besöken har gjort vården mer til
lgänglig för patienterna,
men att de inte används jämnt i befolkningen. De digitala
vård
besöken ersätter delvis fysiska besök, men de har också inneburit ny
konsumtion. Vi kan också konstatera att det saknas kunskap om de digitala
3 V
åra publiceringar och pågående arbete
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
besökens innehåll och hu
r de bidrar till patientens hälsa jämfört med
fysiska besök, vilket gör det svårt att bedöma de digitala besöken ur ett
samhällsekonomiskt perspektiv.

3.1.2
Vården ur befolkningens perspektiv, 65 år och äldre
International Health Policy Survey (IHP) 2021 (rapp
ort 2022:2)
På regeringens uppdrag genomför Vård
–

och omsorgsanalys
varje år
den svenska delen av den internationella under
–
sökningen International Health Policy Survey (IHP). IHP
–
undersökningen för 2021 undersöker
upplevelserna av
hälso
–

och sjukvården
hos
befolkningen
i åldern
65 år och
äldre i elva länder. I den här rapporten redovisar och
analyserar vi de svenska och internationella resultaten från
under
sökningen. Vår förhoppning är att rapporten ska fungera som ett
under
lag för att identifiera förb
ättringsområden i förhållande till andra
länder och för fördjupade analyser
för

att utveckla hälso
–

och sjukvården.

3.1.3
Förlossningsvården och kvinnors hälsa
Sammanställning
av regionala och statliga insatser 2015
2021 (PM 2022:1)
I slutet av 2015 inledde
regeringen en satsning för att
förbättra
f
örlossningsvården och annan vård som rör
kvinnor. Målet är att minska ojämställdheten mellan
kvinnor och män, motverka sjukskrivningar hos kvinnor
och minska

hälsoklyftorna i samhället.

Myndigheten för
vård
–

och
omsorgs
analys har regeringens uppdrag att följa

satsningen. I den här promemorian har vi sammanställt de
insatser som regioner

och myndigheter genomfört mellan 2015 och 2021.
Promemorian är en delredovisning av uppdraget.

3 V
åra publiceringar och pågående arbete
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
3.1.4
Nationell uppföljning av hälso
ch sjukvården 2022
Indikatorer på kvalitet, jämlikhet och effektivitet (PM 2022:3)
I den här promemorian presenterar vi en indikatorbaserad
uppföljning av hälso
–

och sjukvården på nationell nivå.
Syftet med uppföljningen är att bidra med ett

underlag
som
ger en övergripande bild av hälso
–

och sjukvårdens resultat,
identifiera utmaningar i hälso
–

och sjukvården samt följa
utvecklingen inom områden där utmaningar tidigare
observerats. Vi hoppas att uppföljningen ska vara ett under
–
lag
för

regeringen

att
utveckla

hälso
–

och sjukvården

i dialog med
regionerna.

3.1.5
Från uppdämt vårdbehov till förlängda köer
Uppföljning av
förändringar i befolkningens vårdkonsumtion till följd av
covid
pandemin (PM 2022:4)
I den här promemorian presenterar vi en uppföljnin
g av
Vård
–

och omsorgsanalys

rapport
I skuggan av covid
–
19

(rapport 2021:6). Syftet med promemorian är att analysera
hur covid
–
19
–
pandemin påverkat den vårdkonsumtion som
inte direkt relaterar till pandemin, det vill säga hur
befolkningens övriga efterfråg
an på och tillgång till vård
har
utvecklats. Analysen baseras på statistik från väntetids
–
data
basen och en enkätundersökning som fångar befolkningens erfaren
–
heter.

3.1.6
Riktade vaccinationsinsatser
Lärdomar från regionernas
arbete för en hög och jämlik vac
cinationstäckning mot covid
19 (rapport 2022:5)
I den här rapporten beskriver vi regionernas arbete med
riktade insatser till grupper som har, eller riskerar att få, en
lägre vaccinationstäckning. Vi beskriver också hur sam
–
arbetet mellan den statliga oc
h regionala nivån har
fungerat. Syftet är att ta tillvara lärdomar från vaccinations
–
arbetet under pandemin. Vi hoppas att vår rapport ska
va
ra
3 V
åra publiceringar och pågående arbete
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
ett kunskapsunderlag för utveckling, förbättring och lärande på systemnivå
inför liknande

händelser, och övrigt
folkhälsoarbete, i framtiden.

3.1.7
Kontinuitet och fast läkarkontakt
Kartläggning av
måluppfyllelsen i överenskommelserna om en god och nära
vård: 2022 (PM 2022:5)
Ökad kontinuitet i vården är ett av målen i omställningen
till en god och nära vård. Som en
del av omställningen har
regeringen och Sveriges Kommuner och Regioner kommit
överens om mer specifika mål när det gäller kontinuiteten
och tillgången till fast läkarkontakt i primärvården. I den
här promemorian kartlägger vi uppfyllelsen av de mål
en
.
Prom
emorian är en delrapportering i ett bredare regerings
–
uppdrag till Myndigheten för vård
–

och omsorgsanalys att utvärdera
omställningen i hälso
–

och sjukvården till en god och nära vård.

3.1.8
Pågående projekt inom hälso
och sjukvårdsområdet
Utöver de analyser s
om under 2022 har resulterat i en publicering har vi
under året arbetat med ytterligare fyra projekt som rör hälso
–

och sjuk
–
vården och som förväntas resultera i publiceringar under 2023 eller 2024.
Ett av
projekten
är egeninitierat och handlar om patientm
edverkan. I
projektet
vill
vi
bidra med kunskap om hur verksamheter på ett
systematiskt sätt kan arbeta med erfarenhetsbaserad kunskap genom
patientmedverkan
,

där
patientrepresentanter företräder en större grupp på
organisations
–

eller policynivå. Vi
komme
r

att

beskriva på vilket sätt
patienters erfarenheter kan bidra till utvecklingen av hälso
–

och sjuk
–
vården.

Dessutom
fortlöper tre regeringsuppdrag som resulterat i publiceringar
under 2022 men som också kommer göra det under 2023. När det gäller
Interna
tional Health Policy Survey (IHP), som är en årlig undersökning med
olika målgrupper i ett rullande treårsschema, har vi under 2022 arbetat med
undersökningen som riktade sig till primärvårdsläkare. När det gäller
regeringsuppdraget om omställningen till e
n god och nära vård har vi under året
arbetat med den delredovisning som kommer lämnas till regeringen i mars
2023. Den har innefattat
en fördjupning inom vissa delar av uppdraget, som
kompetens
försörjning och verksamhetens förutsättningar samt patienters

3 V
åra publiceringar och pågående arbete
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
erfarenheter i socioekonomiskt utsatta områden och glesbygd
,

med fördjupning
om utrikesfödda.

Även när det gäller regeringsuppdraget om kvinnors hälsa har
vi under året
arbetat
med den slutrapport som kommer att lämnas till regeringen
under våren 2023. De
t arbetet har bland annat bestått i att sammanställa och
beskriva hur
förlossningsvården och
annan
vård som rör kvinnor har utvecklats
sedan satsningens start 2015
, vilka insatser
regioner
respektive nationell
a

aktörer genomfört
samt

en fördjupad analys av

produktivitet och
bemanning på
10 av landets
förlossningskliniker.

3.2
Analys
andvård
Målet för tandvården är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor
för hela befolkningen. Vården ska vara av god kvalitet och lägga särskild
vikt vid förebyggan
de åtgärder. Vården och behandlingen ska så långt som
möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska få
information om sitt tandhälsotillstånd och om de behandlingsmetoder som
står till buds.

I slutet av 2022 publicerade vi ett egeni
nitierat
pm
som rör tandvården.

Vi har ännu inte påbörjat något ytterligare arbete inom tandvårdsområdet.

Tabell
. Publiceringar inom tandvården.
Typ

Nummer

Titel

Initierad av

P
m

2022:6

Tala om tänder
Patienters erfarenheter
och behov av
information
om tandvården

Myndigheten

3.2.1
Tala om tänder
Patienters erfarenheter och behov av
information om tandvården
(PM 2022:6)
Information är en förutsättning för att stärka patienternas
ställning. I den här promemorian presenterar vi en upp
–
följning

av patienters erfarenheter och behov av informa
–
tion om tandvården. Analysen baseras på en enkät
–
undersökning till tandvårdspatienter. Vi beskriver också
den svenska tandhälsans utveckling och tandvårdens
organisering, samt redogör för de juridiska bestäm
melser
3 V
åra publiceringar och pågående arbete
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
som styr kravet på information. Vi hoppas att den här kunskapen i längden
bidrar till att fler patienter får tillgång till den information de behöver. Vi
har även identifierat flera områden där vi ser ett fortsatt behov av
uppföljning av tandvården.

Därför hoppas vi också att den här prome
–
morian bidrar till diskussionen om hur tandvårdssystemet kan utvecklas i
stort, med utgångspunkt från patienternas perspektiv.

3.3
Analys
social omsorg
Politiken för sociala tjänster omfattar omsorg om äldre, socialtjänstens
individ
–

och familjeomsorg
samt

personer med funktionsnedsättning.
Målen inom de områden
a

är
bland annat

att möjliggöra ett aktivt liv och
delaktighet på lika villkor.

Vår prestation

inom området social omsorg har under året bestått av en
egeninitierad rapport.
Rapporten redovisar resultaten av en
explorativ studie
som genomförts i samarbete med forskare vid Karlstad
s

universitet
om

omotiverade skillnader i utredningar inom äldreomsor
g och socialpsykiatri
,

enligt socialtjänstlagen och stöd enligt lagen om stöd och service till vissa
funktionshindrade.

Av de
9

pågående regeringsuppdragen som vi arbetat med under året har 4
belyst social omsorg
, och ska alla slutredovisas under 2023. De belyser
både
omsorg om äldre och socialtjänstens individ
–

och familjeomsorg
. Även
nya
arbetssätt och välfärdsteknik
er

undersöks
.

Tabell 1
Publiceringar inom området social omsorg.
Typ

Nummer

Titel

Initierad av

Rapport

2022:6

Ljuset på skillnader

En studie
om omotiverade skillnader i LSS
–
verksamhet, äldreomsorg och
socialpsykiatri

Myndigheten

3 V
åra publiceringar och pågående arbete
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
3.3.1
Ljuset på skillnader
En studie om omotiverade skillnader i
LSS
verksamhet, äldreomsorg och socialpsykiatri (rapport
2022:6)
Alla medborgare ska ha en jämlik tillgång till hjälp och stöd
från socialtjänsten, utan godtyckliga kvalitetsskillnader.
Men i v
ilken utsträckning det sker och om det finns
omotiverade skillnader vet vi än så länge mycket lite om.
Den här rapporten analyserar omotiverade skillnader i
utredningar inom LSS
–
verksamhet, äldreomsorg och
social
psykiatri. Resultaten visar på en risk för
ojämlikhet på
flera områden, både mellan män och kvinnor
samt

geografiskt. Vi hoppas
att rapporten ska bidra till att stärka uppföljningen av socialtjänsten på
kommunal och nationell nivå.

3.3.2
Pågående projekt inom
området social
omsorg
Inom sektorn social oms
org har vi arbetat med fyra regeringsuppdrag som
inte haft någon resultatredovisning under året. De
t

ena är en analys av
måluppfyllelsen för utvecklingsmedel och kompetensstöd för arbete med
våld i nära relationer. Vi har även uppdraget att hämta
in

erfarenheter från
personer som varit utsatta för hedersrelaterat våld
samt

ge en bild av deras
syn på stöd och insatser från socialtjänsten och belysa hur kvaliteten i
stödet skulle kunna utvecklas utifrån de våldsutsattas perspektiv.

Under året har vi
vi
dare

haft i uppdrag att
undersök
a

i vilken utsträckning
verk
sam
heter inom hemtjänsten för äldre differentierar arbetsuppgifter i
förhållande till personalens kompetens och utbildning. Syftet är att bidra till en
mer ändamålsenlig och hållbar organisering

av hemtjänstens
arbete
. Vi har även
ett pågående uppdrag att utvärdera den treåriga överens
kommelsen mellan
regeringen och Sveriges
K
ommuner
och
Regioner

(SKR) om digitalisering
en

av
äldreomsorgen.

Inom vår egeninitierade analysverksamhet har vi inlett
en förstudie om
förebyggande arbete i socialtjänsten under året.

3 V
åra publiceringar och pågående arbete
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
3.4
Analyser
som
både hälso
och sjukvård och
social omsorg
Några av våra rapporter rör mer än en sektor

(tabell
16
)
. Ett regerings
–
uppdrag som vi redovisat
under året

har
kartlagt

vård
en

och

omsorg
en

för
patienter med postcovid. Vi har även publicerat en syntes uti
från
vår
samlade kunskap på myndigheten
om riktade statsbidrag inom vård och
omsorg
. Arbetet är egeninitierat

och

bygger till största del på de analyser
av statliga satsningar som vi har genomfört sedan myndigheten startade.

Utöver de
tre
publiceringarna har vi under 2022
arbetat med
ytterligare
två

egeninitierade

analyser som berör både hälso
–

och sjukvården och oms
orgen.

Dessa väntas publiceras under 2023 eller 2024.

Tabell
Publiceringar som rör både hälso
och sjukvård och social omsorg.
Typ

Nummer

Titel

Initierad av

P
m

2022:2

Postcovid under utredning

Delrapport
om vården och omsorgen av personer
med
postcovid

Regeringen

Rapport

2022:3

I rätt riktning? Användningen av riktade
statsbidrag inom vård och omsorg

Myndigheten

Rapport

2022:4

Postcovid i praktiken

En kartläggning
av vården och omsorgen av personer
med postcovid

Regeringen

3.4.1
Postcovid
under utredning
Delrapport om vården och
omsorgen av personer med postcovid (PM 2022:2)
Myndigheten för vård
–

och omsorganalys har haft
regeringens uppdrag att kartlägga vården och omsorgen för
personer med postcovid. Den här
promemorian är en del
–
redovisning av uppdraget. Patienternas behov och
erfarenheter i vården varierar. Samtidigt pekar våra
resultat på brister när det gäller personcentrering, sam
–
ordning och väntetider. Vi kan även se att det finns
regionala skillnader i

hur vården för personer med postcovid är
organiserad. I vår del
redovisning ger vi en översiktsbild av patienternas
erfarenheter, vårdens organisation och de kunskapsstöd som finns i Sverige
3 V
åra publiceringar och pågående arbete
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
och några andra länder. Resultaten låg till grund för vårt forts
atta arbete
med regeringsuppdraget.

3.4.2
I rätt riktning? Användningen av riktade statsbidrag inom vård
och omsorg (
rapport
2022:3)
Vård
–

och omsorgsanalys har i tidigare rapporter belyst
flera olika statliga satsningar inom vård och omsorg, så
kallade riktad
e statsbidrag. Vi har tidigare sett att bidragen
innebär en snabb och flexibel styrning
,

men också att det
finns flera brister i hur regeringen använder bidragen. I den
här rapporten sammanställer vi vår kunskap om de riktade
statsbidragen inom vård och om
sorg
samt

ger regeringen
rekommendationer om hur användningen av bidragen kan förbättras. De
riktade statsbidragen har ökat i omfattning, trots ambitioner om att minska
dem. Rapporten visar bland annat att användningen av riktade statsbidrag
brister när de
t gäller förberedande analys och prioritering, långsiktighet i
genomförandet samt förutsättningarna för uppföljning. Det innebär att
bidragen riskerar att inte leda till långsiktig utveckling.

3.4.3
Postcovid i praktiken
En kartläggning av vården och
omsorgen
av personer
med
postcovid (rapport 2022:4)
Myndigheten för vård
–

och omsorgsanalys har på
regeringens uppdrag kartl
agt

vården och omsorgen av
personer med postcovid. Den här rapporten är vår slut
–
redovisning av uppdraget. Även om kunskapen om
postcovid har ökat sedan pandemins inledning
,

behövs det
mer kunskap om hur vården ska möta de behov som
personer med postcovid har
. Det är också viktigt att den
kunskap som finns sprids och används i vården. Vi kan konstatera att det
finns flera brister i vården av personer med postcovid. Samtidigt verkar de
postcovidmottagningar som finns i något större utsträckning möta behoven
som

personer med postcovid har. För att säkerställa en god kvalitet i vården
är det viktigt att vårdpersonalen har rätt förutsättningar att arbeta
personcentrerat i patientmötet.

3 V
åra publiceringar och pågående arbete
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
3.4.4
Pågående projekt som rör både hälso
och sjukvård och
social
omsorg
Utöver de an
alyser som resulterat i publiceringar har vi under 2022
arbetat
med två

egeninitierade

analyser som berör både hälso
–

och sjukvården och
omsorgen. Ett av projekten syftar till att ur ett patient
–

och medborgar
–
perspektiv
belysa hälso
–

och sjukvårdens och o
msorgens utmaningar på
10
20 års sikt
,

och analysera
vilka
möjliga lösningar det finns
för att möta
utmaningarna på bästa sätt.

Vi har även ett pågående samarbetsprojekt med European Observatory
on
Health System and Policies
,

där vi genomför en beskrivnin
g av nuläget inom den
svenska hälso
–

och sjukvården och äldreomsorgen utifrån
o
bservatoriets
fördefinierade inriktning och rapportstruktur. Syftet är också att presentera
rapporten på ett
internationellt seminarium
under slutet av det svenska
ordförandeska
pet i EU första halvåret 2023.

Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
Övergripande insatser
I
det här kapitlet
beskriver vi andra insatser än våra analysprojekt som vi
arbetat med under året.

4.1
Analysplanen
Myndigheten överlämnar varje år en analysplan till regeringen. Den
beskriver inriktningen för den egeninitierade verksamheten och utgår från
en omvärldsanalys och en nära dialog med
myndighetens
patient
–

och
brukar
råd

samt styrelse
.
År
2022 gjordes en me
r omfattande omvärlds
–
analys med fokus på kunskapsluckor. Analysplanen för 2022 bygger i övrigt
vidare på de tidigare analysplanerna och på myndighetens strategiska
plattform och överlämnades till regeringen den 1 februari 2022.

4.2
Remisser
Under 202
2

fick

V
ård
–

och omsorgsanalys 30 remisser.
Av de 22 remisser
från Regeringskansliet
som
vi
yttrade oss över

lämnade vi synpunkter på
20.Vi avstod
däremot

från att
yttra oss över

samtliga
å
tta
remisser

vi fick
från andra myndigheter.

4 Övergripande insatser
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
På hälso
–

och sjukvårdsområd
et
har vi lämnat synpunkter på nio remisser

som bland annat har handlat om riksintressen i hälso
–

och sjukvården,
privata
sjukförsäkringar

och hälsodata.
15

När det gäller den sociala omsorgen

lämnade vi synpunkter på

sex remisser,
bland annat
om välfärdste
knik i äldreomsorgen, stärkta rättigheter i skyddat
boende och uppgiftsskyldighet för utförare inom socialtjänsten.
16

Vi har även
lämnat synpunkter på

två

remisser
som har rört

både hälso
–

och
sjukvård
och
social omsorg
. Det har handlat om förslag
till en ny äldreomsorgs
–
lag och förslag på hur insatserna till personer med samsjuklighet ska kunna
förbättras.
17

Slutligen har vi
lämnat synpunkter på

tre remisser som inte har gällt någon
av våra sektorer, utan handlat om

statlig it
–
drift
, inrättande av
den nya
myndigheten Totalförsvarsanalys och
konsekvensutredningar i samband med
utredningar
.
18

Vi ser arbetet med remissvar som mycket angeläget, eftersom det är ett viktigt
sätt för oss som expertmyndighet att bidra med policyrelevant kunskap. Det är
också en viktig del i vår löpande omvärldsbevakning. Vi lägger därför ner mycket
arbete på våra remissvar, och även de remisser som vi inte lämnar några syn
–
punkter på kräver inläsning och viss analys.
Sedan 2021

har vi därför valt att inte
bara redovisa d
e remisser där vi har lämnat synpunkter, utan även de som vi inte
har yttrat oss
över
.
Tabell

visar antalet inkomna remisser och remissvar under

15
Riksintressen i hälso
och sju
kvården, stärkt styrning för hållbar vårdstruktur
(SOU
2021:71), Remiss av
Socialstyrelsens slutrapport
Nationell insamling av registeruppgifter
från primärvården
(S2019/03056),
Reglering av privata sjukvårdsförsäkringar
SOU
2021:80
),
Börja med barnen! Fö
lja upp hälsa och dela information för en god och nära vård
(SOU 2021:78),
recpt inom EES
SOU 2021:102
),
Förordning om det europeiska hälso
dataområdet
S2022/02539
),
Vägen till ökad tillgänglighet
delaktighet, tidiga insatser och
inom lagens ram
(SOU
2022:22),
Regler om privata sjukvårdsförsäkringar inom den
offentligt finansierade hälso
och sjukvården
(Ds 2022:15) och
Utkast till proposition:
Senarelagd anslutning till nationell läkemedelslista
S2022/03952
16
Socialstyrelsens författningsförslag i rapporten
Öppna insatser utan samtycke
(S2019/04727),
Ökade möjligheter till användning av välfärdsteknik i äldreomsorgen
(ds 2022:4),
Uppdrag att tillgängliggöra och upprätta ett nationellt register över HVH
(S2021/
02373),
Ledarhundar
(Ds 2022:16),
Uppgiftsskyldighet för utförare inom
socialtjänsten
(S2022/02856) och
Remiss av utkast till lagrådsremiss om skyddat boende
(S2022/03649).
17
Från delar till helhet
En reform för samordnade, behovsanpassade och
personcent
rerade insatser till personer med samsjuklighet
(2021:93) och
Nästa steg
Ökad kvalitet och jämlikhet i vård och omsorg för äldre personer
(SOU 2022:41).
18
Säker och kostnadseffektiv it
drift
förslag till varaktiga former för samordnad statlig it
drift
(SOU 2021:97),
Totalförsvarsanalys
en oberoende myndighet för uppföljning och
utvärdering
(SOU 2021:103) och
Bättre konsekvensutredningar
(Ds 2022:22).
4 Övergripande insatser
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
de tre senaste åren.

Kostnaderna i tabellen gäller
samtliga

inkomna
remisser, det
vill säga även de remisser

där vi inte har lämnat några synpunkter på de
remitterade förslagen.

Tabell
Antal remisser och remissvar (antal och totala kostnader), 2020
022.
2022

2021

2020

Antal remissvar där vi lämnat
synpunkter

16*

Antal inkomna remisser

Total kostnad

(
tkr
)

366

488

335

*Antalet remisser
där vi lämnat synpunkter
under 2020 stämmer inte med siffran
som
angavs i årsredovisningen för 2020, eftersom en remiss
av misstag
räknades som
besvarad.
Under 202
2

har antalet inkomna remisser minskat något jämfört med året
innan, men antalet remisser som vi har lämnat synpunkter på har
ändå
ökat.
Vi lämnade inte några synpunkter på
1
0

av remisserna. Det
handla
de

huvudsakligen

remisser från andra myndigheter än R
egeringskansliet
,

där vi bedöm
de

att vi inte
kunde
bidra med vår expertkunskap

eller där vi
inte
borde
lämna synpunkter med hänsyn till vår roll som oberoende
analysmyndighet
, och därför
avstod vi
från att lämna några
synpunkter.

Den totala k
ostnaden för
vårt arbete

med

remisser har
sjunkit

jämfört med
2021,
men ligger något högre än

2020
.
Även kostnaden
p
er remiss har sjunkit
jäm
fört med 2021.
Skillnaden i

kostnaderna
mellan 2021 och

2022 förklaras
framför allt av att vi under 2021 besvarade flera remiss
er med
omfattande förslag
som skulle kunna få stor påverkan på de områden och sektorer vi har i uppdrag
att analysera och utvärdera
. Vi lade därför ner mycket arbetstid på de
remisser
na
. Under 2022 har många remisser varit av mindre omfattning och vi
har d
ärför sammantaget inte lagt ner lika mycket arbetstid på att besvara dem.

4 Övergripande insatser
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
4.3
Deltagande i statliga kommittéer, utredningar och
råd
Våra medarbetare har hög kompetens och är mycket kunniga inom de
områden som vi arbetar med. Det gör att de är efterfrågade som
experter
och sekreterare i statliga utredningar. Under 2022 bidrog medarbetare från
Vård
–

och omsorgsanalys till arbetet i flera statliga utredningar:

(S 2020:08).Under perioden den 1 maj–31 december har också en av myndighetens jurister varit utlånad till Regeringskansliet för att arbeta med att ta fram ett nytt förslag till registerlag för Vård- och omsorgsanalys. Därutöver har även en utredare varit sekreterare i Coronakommissionen (S 2020:09), en projektdirektör och en jurist varit sekreterare i Delegationen för ökad tillgänglighet i hälso- och sjukvården (S 2020:12) samt en utredare varit sekreterare i utredningen Ökad kunskap om kommuners och regioners
4.4
Insatser för
effektiva arbetssätt
För att vi ska kunna bidra med kunskap som gör skillnad
,

krävs att
vi har
effektiva arbetssätt i alla dela
r av verksamheten
. Det är ett område som vi
identifierade som angeläget att arbeta med redan under 2021, och
resultaten från medarbetarundersökning som vi genomförde under året
förstärkte behovet ytterligare
(se avsnitt 5.2.1). Att effektivisera våra
arbet
ssätt har därför varit i fokus för det interna arbetet under året
,

och vi
har arbetat med att utveckla våra arbetssätt och processer på flera
områden.
Under året har vi bland annat

inlett

arbet
et

med att utveckla vår
ekonomi
–

och verksamhets
uppföljning

sa
mt
processerna för upphandling,
personuppgifts
behandling och diarieföring.
I
de följande avsnitten

beskriver vi några områden där vi har gjort
större
förändringar
under året.
I avsnitt 4.4.2 återredovisar vi även regeringsuppdraget om vårt arbete med
info
rmationssäkerhet.

4 Övergripande insatser
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
4.4.1
Utveckling av vår webbpanel
I
nom analysverksamheten
har vi under året fortsatt att bygga
upp
vår
webbpanel för att på ett kostnads
–

och tidseffektivt sätt kunna hämta in
patienters och brukares upplevelser av vård och omsorg.
Bland annat
har
vi genomfört en större rekrytering till panelen under slutet av 2022 för att
den bättre ska representera Sveriges befolkning.

Det arbete
t

bidrar även till
att höja kvaliteten i våra analyser.
Panelen

har använts i flera analysprojekt
och regeringsuppdr
ag under året och
kommer att
utvecklas vidare

under
kommande år
enligt
den
beslutad
e

plan
en
.

4.4.2
Digitalisering och informationssäkerhet
Digitalisering
Under 2022 har vi arbetat aktivt med digitalisering på flera områden. Den
största satsningen på
digitaliseringsområdet som vi gjort de senaste åren
har varit bytet av it
–
driftsleverantör

från Ekonomistyrningsverket till
Försäkringskassan. I november 2022 genomfördes
själva
flytten. Den gick
mycket smidigt och påverkade kärnverksamheten minimalt.
I av
talet med
Försäkringskassan ingår att vi hyr mötesteknik från dem, och vi har fått ny
mötes
teknik i alla mötesrum.

Genom bytet av leverantör får vi
även
möjlig
–
het att framöver ta del av flera av de tjänster som utvecklas inom ramen för
Försäkringskassans

regerings
uppdrag om samordnad och säker it
–
drift.

Under hösten har vi testat
tjänsten
Nextcloud som Försäkringskassan
erbjuder
för säker fildelning och som även gör det möjligt att samredigera
dokument. Systemet har inte motsvarat våra behov, och vi bör
jade därför under
hösten att undersöka möjliga alternativ. Vi har även undersökt möjligheterna att
använda den videotjänst som Försäkringskassan erbjuder i stället för Skype, men
utvecklingen av tjänsten

har blivit försenad och vi har

därför

ännu inte hunn
it
testa den.

I juni 2022
införde
vi myndighetens första intranät. Vi kan redan se att
intranätet har påverkat det interna informationsflödet och samarbetet mycket
positivt. Vi kommer att fortsätta att utveckla intranätet under kommande år.

U
nder året har

köpt in en digital styrelseportal, för att underlätta för
styrelsen att ta del av information om möten och material inför möten med mera.
Vi har
även
köpt in och
infört
en digital visselblåsartjänst och ett digitalt register
över personuppgiftsbehandlin
gar. Vi har
vidare

förberett för att köpa in ett
4 Övergripande insatser
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
digitalt rekryteringssystem och ett diarieföringssystem
samt
planerar att
införa
dem
under 2023.

Återrapportering av myndighetens arbete med informationssäkerhet
Enligt regleringsbrevet för 2022
ska
vi
redovisa hur vi
har
arbetar för att stärka
vår informationssäkerhet och hur vi planerar för att möta framtida behov,
bl
and
a
nnat

utifrån aktuella digitaliseringsinitiativ
.

Informationssäkerhetsarbetet under året har
främst präglats av bytet av
leverantör av it
–
drift till Försäkringskassan. Vi bedömer att det har skapat
större
säkerhet på it
–
området än vad vi har haft tidigare. Med start i december fick även
samtliga medarbetare i uppgift att genomföra den digitala utb
ildning
en

Digital
informationssäkerhetsutbildning för alla (Disa)
, som Myndigheten för samhälls
–
skydd och beredskap har tagit fram. Under hösten har vi påbörjat ett arbete med
att se över våra styrdokument och rutiner
f
ör informationssäkerhet, och det
arbetet kommer att fortsätta under 2023.

En viktig del av
informationssäkerhetsarbetet

de senaste å
ren har
handlat om
att stärka skyddet för de personuppgifter vi hanterar i verksamheten
. Det digitala
register över personuppgiftsbehandlingar som vi
införde

under hösten 2022
skapar förutsättningar för en smidigare och
effektivare

process för godkännande
av personuppgiftsbehandlingar i de olika delarna av verksamheten. Det ger
också förutsättningar för att stärka kontrollen över och gallring
en

av person
–
uppgifter.

Ett viktigt motiv till beslutet att flytta vår it
–
drift till Försäkringskassan var
även att
få en ökad säkerhet när det gäller behandlingen av känsliga person
–
uppgifter i framför allt analysverksamheten. Vi har kommit överens med
Försäkrings
kassan om att våra känsliga personuppgifter ska lagras på en säker
server
med behörighetsstyrning och rest
riktiv åtkomst samt detaljerade loggning
aktiverad för spårbarhet
, vilket både innebär en ökad säkerhet och en
effektivisering i arbetet med våra analyser.

Vi
har
under 2022 uppdaterat it
–
säkerheten
för
det tekniska verktyg vi har
för att förvalta vår
webb
panel

(se avsnitt 4.4.1)
,

så att det nu även är möjligt att
behandla känsliga personuppgifter i panelen, till exempel uppgifter om
deltagarnas hälsa.

Under året har vi haft två personuppgiftsincidenter som vi har bedömt varit
av mindre allvarlig karaktär.
Vi har inte anmält någon av händelserna till
Integritetsskyddsmyndigheten.

4 Övergripande insatser
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
4.4.3
Kommunikation
Utveckling av vår webbplats
Under året har vi har infört ett verktyg för en ny form av digital publicering
på webbplatsen
:

Från och med juli 2022 publicerar vi, föru
tom pdf
–
dokument, även våra rapporter och pm i html
–
format. Html
–
formatet
bidrar till att förbättra den digitala tillgängligheten och gör det också
lättare att söka efter innehåll och att läsa publikationerna på olika typer av
digitala enheter.

Vi har även

infört
verktyget ReadSpeaker, som läser upp innehåll på webb
–
sidor. Verktyget har
också

en funktion för direktöversättning av text till drygt
tjugo olika språk.

Under året
genomförde vi en enkätundersökning för att undersöka hur
besökarna använder webbpl
atsen och hur de tycker att den fungerar.
Undersökningen besvarade
s

av knappt 470
besökare

och visade att

majoriteten,
74 procent, besöker webbplatsen för att hitta information om en
publikation

eller
ett pågående projekt. Generellt sett fick
webbplatsen bra betyg. Majoriteten
tycker att det är lätt att hitta på webbplatsen (betyg 4,0 på en femgradig skala),
att den innehåller den information de behöver (betyg 4,2) och att texten är
skriven på ett lättförståeligt sätt (betyg 4,4).

Klarspråksarb
ete för tydligare texter
Under året har vi arbetat med att ytterligare förbättra och anpassa språket
i våra rapporter. I september var den examinerade språkkonsult i svenska
som är anställd hos oss inbjuden som talare vid den nationella konferensen
Utreda
rdagarna

där hon berättade om hur myndigheten bedriver klar
–
språks
arbete i praktiken. I samband med det gjorde vi en kort film om hur
vi arbetar med klarspråk vid myndigheten, som vi även har lagt ut på vår
webbplats. Under året har även ett arbete med at
t ta fram en intern
termbank påbörjats.

4.4.4
Miljö
Vård
–

och omsorgsanalys strävar efter att vara en miljömedveten och
resurssnål myndighet med miljöhänsyn som en integrerad del i
verksamheten, med syftet att bidra till en hållbar utveckling. Bland annat
strä
var vi efter att minska vår resursanvändning och energiförbrukning,
4 Övergripande insatser
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
ställa miljökrav när avtal tecknas och hålla oss uppdaterade om
miljölagstiftning och andra krav som ställs på vår verksamhet.

Vi arbetar systematiskt med att minska vår miljöpåverkan, oc
h arbetet styrs
genom vårt miljöledningssystem. Vi arbetar bland annat kontinuerligt med att
sätta miljömål, ta fram handlingsplaner och följa upp målen. Under året har vi
tillsatt en intern miljögrupp med representanter från olika delar av
verksamheten. G
ruppen ska stötta miljösamordnaren i miljöarbetet och
säkerställa att det på ett bättre sätt genomsyrar hela verksamheten.

Årets miljöarbete har främst fokuserat på att minska vår energiförbrukning,
bland annat med anledning av det uppdrag vi fått från reg
eringen i september
om att
varje månad
redovisa elanvändningen och
göra
möjliga och lämpliga
energibesparingsåtgärder. Resultatet av arbetet rapporteras till Energimyndig
–
heten. I och med att vi sedan många år tillbaka aktivt arbetat med att minska
energif
örbrukningen har vi redan
genomfört
de flesta åtgärder vi kan göra på
egen hand, och störst fokus har därför legat på ett ökat samarbete med
fastighetsägaren och de andra myndigheter som har lokaler i samma fastighet
för att se vad fastighetsägaren kan bid
ra med.

I regleringsbrevet för 2022 fick vi i uppdrag att dels redovisa hur vi har
ta
git

tillvara de erfarenheter av vad pandemin innebu
rit i fråga om minskade utsläpp
från tjänsteresor
,

dels sätta uppföljningsbara mål för resandet för 2025.
Erfarenhetern
a från pandemin har bland annat inneburit att vi sedan början av
202
2

tecknar distansarbetsavtal
på

två dagar per vecka med de medarbetare som
önskar det. Vi arbetar kontinuerligt med att förbättra möjligheten för att arbetet
ska kunna utföras på distans,
bland annat genom nya verktyg och utrustning för
digitala möten. Uppdraget kommer att redovisas
till Naturvårdsverket och
Socialdepartementet
i samband med den årliga rapporteringen för miljöledning
i staten. Under året har vi även påbörjat ett arbete med
att se över våra
reseriktlinjer för att ännu tydligare styra mot att använda transportmedel som
ger en så liten miljöpåverkan som möjligt.

Slutligen har vi
, som beskrivs i avsnitt 4.4.3,

utvecklat ett verktyg för att läsa
rapporter på vår webbplats digit
alt. Verktyget kommer att vidareutvecklas under
2023 och vår förhoppning är att därefter kunna minska antalet rapporter som vi
trycker, vilket kommer att leda till en minskad klimatpåverkan.

En mer detaljerad redovisning av miljöarbetet finns i den årliga
miljöredovisningen om miljöledning för statliga myndigheter som vi lämnar till
Naturvårdsverket och Socialdepartementet.

Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
Kompetens
Våra medarbetare är vår viktigaste resurs. En central förutsättning för att vi ska
kunna utföra vårt uppdrag på ett bra sätt och bidra med kunskap som gör
skillnad inom våra sektorer, är att vi är en attraktiv och hållbar arbetsplats som
kan rekrytera, utv
eckla och behålla kompetenta och engagerade medarbetare.
Det innebär att

behöver
skapa goda förutsättningar för medarbetare och
chefer att utvecklas och trivas.

Det här kapitlet
beskriver hur vi arbetar för att säkerställa att vi har den
kompetens som
behövs i verksamheten på både kort och lång sikt.

Kapitlet
beskriver också hur vi arbetar för att säkerställa en god arbetsmiljö och hur vi
arbetar med jämställdhet och likabehandling. Sist i kapitlet finns en åter
–
rapportering av regeringsuppdraget att be
skriva
i vilken utsträckning våra
erfarenheter under pandemin har lett till förändrade arbetssätt
.

5.1
Kompetensförsörjning
5.1.1
Våra medarbetare
Under 2022 hade vi
i
genom
snitt 4
8

anställda, varav 35 kvinnor och 1
3

män. Det är något färre medarbetare än under 2021
, samtidigt som antalet
års
arbetskrafter ligger på samma nivå som år
et innan
. Vi kan också se att
andelen

män har sjunkit för varje år under de senaste tre
åren
, vilket hänger
samman med att de sektorer vi

verkar inom är kvinnodominerade, och att
vi
i hög utsträckning får fler kvalificerade sökande som är kvinnor
.
M
edel
–
åldern hos våra medarbetare har ökat lite för varje år under de senaste tre
5 Kompetens
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
åren, vilket
framför allt

hänger ihop med att vi har rekryterat

flera
erfarna

utredare under året.

Nyckeltal för bland annat
anta
l

och andel anställda, årsarbetskrafter,
personal
omsättning och medelålder

finns i tabell

18
.

Tabell
Nyckeltal personal
2020
2022.
Nyckeltal

2022

2021

2020

Medeltal a
nställda,
*

varav

kvinnor

män

4
8

35 (7
3

1
3

(2
7

%)
49**

3
6

(75 %)

13 (25 %)
48

34 (71 %)

14 (29 %)

Årsarbetskrafter

Personalomsättning

1
4

17 %

28 %

Nyanställda under året, varav

kvinnor

män

(
57

3
(
43
%)

9 (90 %)

1 (10 %)

9 (69 %)

4 (31 %)

Slutat under året, varav

kvinnor

män

(
58

5
(
42

5 (71 %)

2 (29 %)

10 (71 %)

4 (29 %)

Visstidsanställda under året, varav

kvinnor

män

2 (50 %)

15 (71 %)

6 (29 %)

13 (72 %)

5 (28 %)

Medelålder (år)

kvinnor

män

43 år

41 år

40 år

39 år

38 år

*I beräkningen av medelantalet anställda ingår tjänstledig personal.
** Siffran stämmer inte med
siffran i årsredovisningen för 2021, eftersom vi då angav antalet
anställda i stället för
medeltalet anställda.
Vi har valt att tillsvidareanställa medarbetare i högre utsträckning än
tidigare
Myndigheten har historiskt sett haft en, för statliga myndigheter, ovanligt
stor andel medarbetare med tidsbegränsade anställningar
. Det har i sin tur
le
tt till att vi har haft
en
hög personalomsättning.
Som framgår av tabell
18

har
både
personalomsättningen
och
antalet
tidsbegränsat anställda

minska
t

kraftigt

sedan

2021. Personalomsättningen har gått ner till 1
4

procent, från att 2021 ha legat på 17 proce
nt
,

och 28 procent året innan
dess. Särskilt tydlig är förändringen när det gäller antalet
tidsbegränsat
5 Kompetens
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
anställda
. Under 2022 hade vi sju
tidsbegränsat anställda
, vilket är en
kraftig sänkning i förhållande till
de
21
tidsbegränsat anställda

som vi hade
u
nder
2021.
Av dessa
sju
har
två

haft vikariat
.

Under 2022 fattade vi ett
viktigt strategiskt
inriktningsbeslut att minska
användningen av tidsbegränsade anställningar
, och i stället tillsvidareanställa i
så hög utsträckning som möjligt. Utgångspunkten är
att vi bara ska använda
tidsbegränsade anställningar när vi tar in vikarier för tjänstlediga medarbetare.
Det gynnar verksamheten på flera sätt. Det har en stor betydelse både för att
attrahera och behålla kvalificerade och engagerade medarbetare. Det gör
att vi
kan använda våra resurser mer effektiv, både genom att vi kan lägga mindre
resurser på att introducera och lära upp nya medarbetare, och att vi inte tappar
den kunskap och kompetens som tidsbegränsat anställda medarbetare har byggt
upp. Det har ocks
å en positiv påverkan ur ett arbetsmiljöperspektiv, eftersom
våra medarbetare får en
högre grad av

stabilitet och trygghet i sin anställning.

Den huvudsakliga anledningen till att vi har haft en så hög andel tids
–
begränsat anställda tidigare är att
mer än
en tredjedel av myndighetens
verksamhet finansieras genom bidrag som vi får för regeringsuppdrag. Eftersom
omfattningen av bidragen varierar mellan åren, och bidrag dessutom normalt
bara beslutas för ett år i taget även för regeringsuppdrag som sträcker si
g över
längre tid, vet vi sällan i förväg hur stora intäkter vi kommer att ha. För att
undvika att ta en för stor ekonomisk risk har vi därför
tidigare
använt oss av
tidsbegränsade anställningar
,

för att på så sätt kunna reglera personal
–
kostnaderna efter
intäkterna.

Genom att vi nu har gått mot en högre andel tillsvidareanställningar tar vi
också en betydligt större ekonomisk risk än vad vi har gjort tidigare. Det innebär
att om vi inte får de bidrag som vi prognosticerar för ett visst år
,

finns det en ri
sk
för att vi kan behöva säga upp medarbetare på grund av arbetsbrist. Vi bedömer
ändå att det är strategiskt viktigt att använda oss av tillsvidare
anställningar i så
stor utsträckning som möjligt
,

eftersom det gynnar verksamheten på både kort
och lång si
kt.

En annan faktor som påverkar antalet
tidsbegränsat anställda

är att våra
medarbetare med sin höga kompetens och stora erfarenhet är attraktiva i olika
expertroller, både för andra statliga arbetsgivare och för utredningsuppdrag.
Staten som arbetsgivar
e ger förhållandevis goda möjligheter för anställda att få
tjänstledigt, och när våra medarbetare tar tjänstledigt tar vi in vikarier på
vikariat
. Under året har flera medarbetare varit tjänstlediga för arbete i
utredningar, och en medarbetare har varit ut
lånad till Regeringskansliet (
läs mer
i
avsnitt 4.3).

5 Kompetens
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
Även de nya regler om särskild
tidsbegränsade anställningar

som trädde i
kraft den 1 oktober 2022 påverkar våra möjligheter att
anställa för en begränsad
tid
.
19

Reglerna innebär att det som huvudregel i
nte är möjligt att anställa
tidsbegränsat för en längre period än 360 dagar, om det inte är fråga om vikariat.
I analysverksamheten har vi tidigare
emellanåt använt

tvååriga
anställningar
,
men det är inte längre möjligt med de nya reglerna. Vi har normalt
inte
förutsättningar att använda de nya kollektivavtalade reglerna om statliga
visstidsanställningar, som ger möjlighet att visstidsanställa upp till två år.
20

Det
har dock inte varit avgörande för vårt ställningstagande att använda
tillsvidareanställninga
r.

5.1.2
Attrahera, rekrytera, utveckla och behålla medarbetare
ätt att rekrytera i analysverksamheten
svårare
i stödverksamheten
Vi arbetar kontinuerligt med vår kompetensförsörjning, och ser löpande
över kravprofiler och annonser för att säkerställa att vi

kan rekrytera den
kompetens som vi behöver för att möta framtida behov.

Vi har under året
arbetat aktivt med vårt arbetsgivarvarumärke genom att marknadsföra oss
på sociala medier, framför allt på LinkedIn, och i olika nätverk. Som fram
–
går av avsnitt 2.7
.1 har antalet följare på våra sociala medier ökat stadig
under de senaste åren, och allra mest på LinkedIn. Vi ser också att det finns
ett stort intresse för myndighetens arbete från omvärlden.

I analysverksamheten har vi haft lätt att rekrytera kvalific
erade utredare och
analytiker. Vår bild är att myndigheten är väl känd och har ett gott rykte bland
personer som arbetar med analys inom våra sektorer. Under året har vi anställt
7

nya med
arbetare. Vi har också ersättningsrekryterat två av tre enhetschefe
r i
analysverksamheten. Även till de anställningar
na

fick vi ett antal mycket
kvalificerade sökande.

Det har däremot varit utmanande att rekrytera personer till vissa funktioner
på staben. Bland annat behövdes det två rekryteringsomgångar innan vi kunde
a
nställa en ekonomiansvarig med den profil som vi behöver
,
trots att det var
fråga om en tillsvidareanställning. Vi har också försökt rekrytera en jurist till en
vikariatsanställning under året utan att lyckas. Vi har i stället fått hyra in en jurist

19
Se 5 a § lagen (1982:80) om anställningsskydd.
20
Överenskommelse om flexibilitet, omställningsförmå
ga och trygghet på den statliga
sektorn mellan Arbetsgivarverket respektive OFR, Saco
S och Seko.
5 Kompetens
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
genom
ett bemanningsföretag, vilket har
inneburit högre kostnader
.
Utmaningarna med att rekrytera till de funktioner
na

hänger sannolikt samman
med att det generellt är en god arbetsmarknad för ekonomer och jurister med de
kompetenser som är nödvändiga i vår verk
samhet, men också med att vi inte är
lika kända
för personer med den typ
en

av kompetens
.

Vi har stärkt vår kompetens inom hr och it
Under 2021 identifierade vi behov av att stärka vår kompetens på både hr
–

och it
–
områdena
. O
mråden
a

är viktiga både för att
vi ska vara en hållbar
och attraktiv arbetsplats
med

effektiva arbetssätt och
för att v
i inte tidigare
har haft någon egen specialistkompetens.

I slutet av 2021 anställde vi en hr
–
ansvarig, och det har lett till att vi under
2022 har kunnat stärka
verksam
het och
chefer i deras roll genom
strategisk
t

och
löpande
operativt
hr
–
stöd. Vi har även kunnat utveckla våra samarbetsformer
med
de fackliga företrädarna

och stärka vårt
systematiska
arbetsmiljöarbete.

Under början av 2022 anställde vi en it
–
samordnare på halvtid för att stödja
oss under flytten av vår it
–
drift från Ekonomistyrningsverket till Försäkrings
–
kassan. Det har också gett oss betydligt bättre förutsättningar för att genomföra
flera av de digita
liseringsinitiativ som beskrivs i avsnitt 4.4.2. Vår it
–
samordnare
har samtidigt varit anställd på halvtid hos Statens haverikommission, vilket har
varit till gagn för båda myndigheterna

eftersom vi

delvis
står inför liknande
utmaningar
. V
i ser att det är
effektivt att dela på kompetens på
det här
sätt
et
,
inte minst genom att vi kan dra nytta av varandras erfarenheter.

Vi arbetar kontinuerligt med kompetensutveckling för att utveckla och
behålla våra medarbetare
Det är viktigt för oss att ta tillvara våra m
edarbetares kompetens, och även
att erbjuda dem utveckling i sitt arbete. Mycket av kompetens
utvecklingen
sker inom ramen för det ordinarie arbetet, men vi är också måna om att
våra medarbetare löpande får möjlighet att delta i externa utbildningar,
kurse
r, seminarier och nätverk som stödjer verksamheten. Vi anordnar
även återkommande

interna seminarier i olika frågor, och våra med
–
arbetare har möjlighet att delta i en serie metodseminarier som arrangeras
gemensamt av ett nätverk för de analysmyndigheter d
är vi ingår.

Vid myndigheten har vi tre kompetenscentrum, som har till uppgift att
fördjupa och förstärka vår metodmässiga kompetens i analysverksamheten
inom områdena projektledning

och
utvärderingsmetodik med inriktning på
kvalitativ metod
respektive

kv
antitativ metod. Syftet är att stärka varje
5 Kompetens
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
medarbetares egna special
–

och intresseområden, vara metodstöd och utveckla
analysverksamheten. Samtliga medarbetare på analys
avdelningen ingår i ett
kompetenscentrum,
där
även medarbetare på staben kan ingå. Tv
å medarbetare
är förordnade som ledare för varje centrum, och budgetmedel och tid finns
avsatt
a

för uppdraget.
D
e tre kompetenscentr
umen

har var sin
årlig plan med
mål och
aktiviteter.
Planen fastställs inför varje nytt år, men är flerårig. Bland
aktivitet
erna finns presentationer av inbjudna forskare, metodseminarier,
journal club

för vetenskapliga artiklar samt bokcirkel för facklitteratur.

Under 2022 har vi gjort en stor kompetensutvecklingssatsning och erbjudit
samtliga medarbetare
att delta i
utbildni
ngar om att ge och ta emot
återkoppling
.
Syftet är att stärka medarbetarskapet och den goda samarbetskulturen inom
myndigheten ytterligare genom att ge alla medarbetare verktyg både för att
utveckla sig själva och bidra till andras utveckling
, ständiga för
bättringar och till
kvalitet i vår verksamhet
. Vi har genomfört flera utbildningstillfällen på både
grund
–

och fortsättningsnivå.
S
atsning
en

kommer att fortsätta under 2023.

V
i
har
under 2022 också fortsatt att arbeta med god förvaltningskultur och
den sta
tliga värdegrunden. Det är områden som vi alltid berör i vår introduktion
av nya medarbetare, men sedan 2021 gör vi en lite större satsning på området
genom en serie korta föreläsningar om olika dimensioner i den statliga
värdegrunden, tillsammans med en d
ilemmadiskussion. Under 2022 har vi
genomfört tre miniföreläsningar med dilemmadiskussioner, och arbetet
kommer att fortsätta även under 2023.

Slutligen har vi under året utvecklat och förbättrat vårt arbete med
introduktion av nya medarbetare

och avslutss
amtal
.

Vi erbjuder våra medarbetare flexibilitet i arbetet och generös friskvård
Vi strävar efter en arbetsmiljö där varje medarbetare får förutsättningar att
kombinera arbete och privatliv. I största möjliga utsträckning har vi därför
förtroendearbetstid
. Vi erbjuder även våra medarbetare
att
arbet
a

på
distans upp till två dagar per vecka (
läs mer i

avsnitt
5.4
).

Vi vill vidare underlätta friskvård och lämnar därför både ett generöst
friskvårdsbidrag till de anställda och erbjuder en
friskvårdstimme per vecka.

Under hösten erbjöd vi vidare alla medarbetare att få influensavaccin.

Vi har en mycket aktiv idrottsförening som myndigheten lämnar ekonomist
bidrag till. Föreningen arrangerar
olika typer av idrottsaktiviteter, sociala
aktivit
eter

och friluftsdagar för medarbetarna.

5 Kompetens
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
5.1.3
Vi använder extern kompetens vid behov
Med tanke på vårt uppdrag och vår storlek kan vi inte upprätthålla och
utveckla en kompetensbredd i alla frågor. Kompetensförsörjningen
behöver därför till viss del ske via til
lfälliga engagemang av konsulter och
personal från forskningsinstitutioner, både inom landet och från utlandet,
för att tillföra aktuell sak
–

och metodkunskap till verksamheten. Därför är
det viktigt att ha ett nätverk med omvärlden. Under 2022 har vi anvä
nt oss
av konsulter både inom
analysverksamhetens
och
stabens
område
n
.

Forskningssamarbeten har även förekommit i
flera av årets pågående
analysuppdrag.

5.1.4
Vi tar emot praktikanter från universitet och högskola
Vi anser att det är angeläget att ta emot prakti
kanter för att hjälpa unga
som vill arbeta med analys och utvärdering ut på arbetsmarknaden, och
även att bidra till att säkerställa tillgången till den typ
en

av kompetens i
samhället som helhet. Vi har under många år tagit emot praktikanter från
universit
et och högskolor. Vi ser också att våra praktikanter ofta gör mycket
stor nytta i verksamheten.

Under året tog vi emot
en
praktikant i vår analysverksamhet.
Praktikanten
fick handledning och deltog i våra analysprojekt samt annat löpande
myndighetsarbete.

5.1.5
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder
I regleringsbrevet för 2021 fick myndigheten ett uppdrag att under perioden 2021–2023 ta emot personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga för praktik, samt ett uppdrag att fortsatt ta emot nyanlända arbetssökande för praktik. Vi har kontaktat Arbetsförmedlingen vid ett flertal tillfällen under året för att ta emot en praktikant till vår stödverksamhet inom ramen för något av dessa regeringsuppdrag, men har inte fått någon
5 Kompetens
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
5.2
Arbetsmiljö
Vård
–

och omsorgsanalys arbetsmiljöpolicy slår fast att myndigheten

ska
präglas av en kultur där medarbetarna kan känna ett stort engagemang för
sitt uppdrag. Vi eftersträvar ett gott arbetsklimat och goda arbets
–
förhållanden som främjar en god hälsa. Alla ska känna delaktighet,
gemens
kap och arbetsglädje. Utifrån arbets
miljöpolicyn bedriver vi ett
systematiskt arbetsmiljöarbete. Arbetsmiljön har varit i starkt fokus efter
pandemin

när vi har återgått till arbete på kontoret i högre utsträckning.

Det här
avsnitt
et

beskriver resultatet av den medarbetarundersökning som vi

har genomfört under året och vilka åtgärder vi har vidtagit med anledning av
den. Det beskriver även arbetsmiljökommitténs arbete och samverkan med
facket, arbetet mot hot och våld
samt
hur sjuk
frånvaron har utvecklats under de
tre senaste åren.

5.2.1
Medarbetarundersökning
Under våren genomförde vi en medarbetarundersökning, och resultaten
var överlag mycket positiva. Den visade bland annat att engagemanget i
arbetet är mycket stort hos våra medarbetare
.
De
upplever i hög
utsträckning att arbetet är me
ningsfullt och att
de
får möjlighet att bidra
med sina kunskaper och färdigheter. Ett annat område som lyftes fram som
särskilt positivt är den fina kultur och god
a

stämning som vi har på
arbetsplatsen. Det framkom även att förtroendet för chefer och den högsta
ledningen är mycket hög.

På några områden såg vi dock utmaningar att arbeta vidare med. Det
handlade bland annat om att
medarbetarna
inte uppfattar att vi fu
llt ut har
effektiva rutiner och en effektiv organisering av arbetet. Även samarbete mellan
enheterna
lyfte flera fram
som ett utvecklingsområde. Det fanns också en bild av
att ledningen skulle kunna kommunicera tydligare
om
mål och förväntningar,
och att
medarbetarna
önskade ytterligare utvecklings
möjligheter. Vi kunde
även

konstatera att arbetsbelastningen på framför allt staben och cheferna var hög.

I anslutning till att resultaten presenterades för medarbetarna genomförde vi
också enhetsvisa wor
k
shop
par, där vi identifierade några områden som vi såg
som särskilt angelägna att arbeta vidare med. Det handlade om en mer strategisk
kompetens
–

och medarbetarutveckling, bättre samarbete och kunskapsutbyte
mellan enheterna, mer ändamålsenliga och effektiva a
rbetssätt och rutiner samt
att motverka hög arbetsbelastning.

5 Kompetens
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
Resultatet av medarbetarundersökningen

stämmer väl överens med vad som
kom fram vid vårt myndighetsinternat 2021, där vi arbetade med att ta fram en
tydlig riktning för myndigheten. De områden s
om medarbetarundersökningen
pekade ut som angelägna att arbeta vidare med ligger väl i linje med två av de tre
fokusområden som vi tog fram vid internatet
:

att vi ska ha effektiva arbetssätt
samt vara en hållbar och attraktiv arbetsplats. Vid vårt myndighe
tsinternat
under hösten 2022 arbetade vi vidare med de två områdena, med särskilt fokus
på ett tillitsbaserat arbetssätt. N
u håller
vi
på att arbeta om
dem
till mål, och har
under året satt igång utvecklingsarbeten på ett antal områden för att möta
utmanin
gar
na
.

Ett viktigt område är det mål
–

och strategiarbete som vi startade under hösten
och som
vi kortfattat beskriver
i avsnitt 1.1.2. Vi har också satt igång flera
utvecklings
arbeten
för

att förenkla och effektivisera vissa administrativa
processer, bl
and annat när det gäller diarieföring, personuppgiftsbehandling,
upphandling och remisshantering. Rekryteringarna av en hr
–
ansvarig och it
–
ansvarig har varit en del i att komma till rätta med den höga arbetsbelastningen
på staben
.

Arbetet

med att ta hand o
m resultatet från medarbetar
–
undersökningen

kommer att fortsätta under 2023
. Inom ramen för vårt mål
–

och
strategi
arbete har vi identifierat
flera nyckelaktiviteter som stärker
arbetsmiljöområdet
och som vi kommer att arbeta med under kommande år
.

5.2.2
Arbetsm
iljökommitté och lokalt fack
Vi har en arbetsmiljökommitté, som består av representanter för staben,
ledningsgruppen och analysavdelningens enheter samt ett skyddsombud.
Sedan början på året ingår också vår hr
–
ansvariga i kommittén. Kommittén
bevakar och
driver arbetsmiljörelaterade frågor, och har en viktig roll i det
systematiska arbetsmiljöarbetet.

Under 2022 fortlöpte arbetsmiljöarbetet enligt plan
eringen
, med arbets
–
plats
träffar och regelbundna möte
n

i vår arbetsmiljökommitté.
Under året har
vi även
genomfört en skyddsrond med fokus på den fysiska arbetsmiljön.

Under 2021 bildades en
lokal
fackklubb
(Saco
–
S)
vid myndigheten, och under
2022 har samverkansformerna med facket utvecklats ytterligare.
Arbetsgivare
och fack
har en mycket bra och konstrukti
v dialog.

Facket och arbetsmiljökommittén har
även
haft en viktig roll i arbets
miljö
–
arbetet

under året
, bland annat i samband med den riskbedömning som vi gjorde
i början av året inför återgången till
att
arbet
a

på kontoret

efter covid
–
19
–
pandemin
.

5 Kompetens
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
5.2.3
Hot och våld
Vi har för närvarande inte någon policy eller
några
riktlinjer som specifikt
gäller hot och vå
ld, även om området delvis täcks upp i andra
styrdokument. Vi hade planerat att påbörja ett arbete med att ta fram en
policy och riktlinjer för hot och våld under 2022, men
eftersom vi hittills
inte har
haft

några problem med hot och våld mot myndighetens
medarbetare
har
vi
valt att inte prioritera det under året.

5.2.4
Sjukfrånvaro
Tabell
19

redovisar de anställdas totala sjukfrånvaro i förhållande till den
samman
lagda ordinarie arbetstiden.
Där framgår också

andel
en

av
den
totala sjukfrånvaron under en samma
nhängande tid av 60 dagar eller mer.
I tabellen redovisas också sjukfrånvaro fördelat på kön och ålder i för
–
hållande till respektive grupps sammanlagda ordinarie arbetstid.
Sjukfrånvaron redovisas i procent.

Tabell
Sjukfrånvaro
2020
2022
Sjukfrånvaro

2022

2021

2020

Totalt

3,20

1,23 %

2,42 %

Andel 60 dagar eller mer

24,27

38,94 %

66,68 %

Kvinnor

4,02

1,57 %

3,06 %

Män

0,95

0,34 %

1,03 %

Anställda
29 år

Anställda 30
49 år

3,43

0,89 %

3,17 %

Anställda 50 år

3,09

2,48 %

*) Uppgift lämnas inte
eftersom gruppen
antingen består av färre än
tio
personer eller
färre
än tre
personer
med sjukfrånvaro.
Den totala sjukfrånvaron har ökat under 2022 jämfört med 2021, och ligger
även något högre än 2020. En förklaring till ökni
ng
en

kan vara

att
med
–
arbetar
na

höll sig friskare under 2021, när vi
oftare
arbetade hemifrån,
genom att de då inte utsatte sig för smitta på samma sätt som när vi nu
oftare
arbetar på kontoret.
Vi ser samtidigt att andelen långtids
sjuk
skriv
–
ningar har minska
t

kraftigt under de två senaste åren. Det är en mycket
positiv utveckli
ng.
Men det
är svårt att dra för långtgående slutsatser av
5 Kompetens
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
siffror
na,

eftersom det räcker att någon eller några personer är sjukskrivna
under en längre period för att det ska få ett stort utslag i statistiken

på en
så liten arbetsplats som vår
.

5.3
Jämställdhe
t och mångfald
Vi vill ta tillvara de kvaliteter som en jämn könsfördelning samt etnisk och
kulturell mångfald tillför verksamheten. Arbetet inriktas på att motverka
diskriminering och ta tillvara kompetens, till exempel vid rekrytering och
lönesättning. T
rots det är könsfördelningen inte jämn. Under 2022 var
andelen män 24
procent, vilket är en minskning
jämfört med

tidigare år.
Det beror sannolikt

på flera saker, bland annat att vi har rekryterat efter
behov och i konkurrens. Även mångfalden i övrigt behö
ver breddas. Vi ser
det som problematiskt att vi har en ojämn könsfördelning i verksam
heten,
och det faktum att andelen kontinuerligt sjunker gör att vi ser ett behov av
att se över hur vi kan arbeta för att attrahera fler män.

Ledningsgruppen bestod unde
r merparten av 2022 av fyra kvinnor och två
män, och styrelsen av tre kvinnor och fyra män. I patient
–

och brukarrådet var
sex

ledamöter kvinnor och
tretton

män. Vi har strävat efter en jämn ålders
–

och
könsfördelning bland ledamöterna i rådet, med mångfal
d och representation
från olika delar av landet.

Vårt arbete för att öka mångfalden

utgår från våra riktlinjer om jämställdhet
och mångfald. De omfattar rekrytering, lönesättning, kompetensutveckling,
befordran, interna arbetsgrupper, att representera myn
digheten, föräldraskap,
deltidsarbete, konferenser, sociala aktiviteter och andra sammankomster. Vi
strävar efter en ökad mångfald av kön, ålder, bakgrunder, förutsättningar och
perspektiv vid rekrytering i alla yrkeskategorier

vid likvärdig kompetens
. Vi
strävar
även
efter mångfald både i interna arbets
–

och projektgrupper
samt
när
vi representerar myndigheten i externa sammanhang, till exempel vid
kommunikationsinsatser eller deltagande i olika expertgrupper. Vi strävar också
efter att vårt patient
–

och b
rukarråd i möjligaste mån ska representera olika kön,
bakgrunder, förutsättningar och perspektiv, liksom att konferenser, sociala
aktiviteter och andra sammankomster som ordnas av eller i samverkan med
myndigheten

ska vara lätt tillgängliga för alla.

Under

hösten genomförde vi en lönekartläggning enligt kraven i
diskriminerings
lagen (2008:567)
för

att
upptäcka, åtgärda och förhindra
osakliga skillnader i lön och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män
.
Resultatet visade att vi inte hade några osak
liga löneskillnader mellan kvinnor

5 Kompetens
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
och män. Däremot såg vi att vi behöver utveckla och förtydliga våra lönekriterier
för att säkerställa att det

inte finns någon risk att de kan tolkas som att de
premierar det ena könet.

Vi arbetar för att
underlätta för medarbetare att förena förvärvsarbete och
föräldraskap, bland annat genom att erbjuda möjlighet att själv påverka
arbetstidens förläggning, att i största möjliga ut
sträckning förlägga möten inom
ramen kl. 9
15 för att underlätta för medarbet
are som har barn att hämta och
lämna på förskola och skola,
och

för dem som arbetar deltid. De distans
–
arbetsriktlinjer som vi t
o
g fram under
covid
–
19
–
pandemin underlättar ytterligare
genom att ge större flexibilitet

var arbetet får utföras
.

Vi är också

måna om att
ge

föräldralediga medarbetare
som vill

möjlighet
att hålla sig informerade om vad som händer inom myndigheten, exempelvis
genom att de får del av mejl med allmän information som går ut till alla
medarbetare. De erbjuds möjlighet att delta i

myndighetsinternat, konferenser
och andra större sammanträffanden som sker under ledigheten, samtidigt som
vi är tydliga med att det inte finns någon förväntan på att
de
ska hålla sig
uppdaterade eller delta i arbetsrelaterade aktiviteter under sin ledigh
et. Vi
säkerställer vidare aktivt att föräldralediga medarbetare inte missgynnas vid
exempelvis lönerevisioner.

5.4
Återredovisning av
i vilken utsträckning våra
erfarenheter under pandemin har lett till förändrade
arbetssätt
I regleringsbrevet för 2022 fick v
i i uppdrag att
redovisa i vilken
utsträckning våra erfarenheter under
covid
–
19
–
pandemin har lett till
föränd
rade arbets
sätt
.
Sammanfattningsvis har pandemin lett till flera
positiva förändringar i våra arbetssätt, som vi kommer att ta fasta på och
behål
la även framöver.

Den 31 januari 2022 upphörde regeringens beslut om att statliga
myndigheter skulle möjliggöra arbete hemifrån
under covid
–
19
–
pandemin
att
gälla. Det innebar att vi från och med februari 2022 återgick till arbete på
kontoret. Redan före årsskiftet fattade vi beslut om riktlinjer för distansarbete
som innebär att vi erbjuder våra medarbetare möjlighet att arbeta på distans upp
till två dag
ar per vecka. Vi har inte ställt krav på närvaro vissa veckodagar, men
däremot förväntas alla medarbetare delta på vissa möten. Det stärker
5 Kompetens
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
flexibiliteten ytterligare för våra medarbetare. Nästan alla medarbetare vid
myndigheten har tecknat distansarbetsav
tal.

Under slutet på året genomförde vi en uppföljning av distansarbetet inför att
vi ska teckna nya avtal efter årsskiftet
.

D
en visade att möjligheten till
distansarbete inte
är
något hinder för verksamheten
samtidigt som

det uppfattas
som mycket positiv
t av våra medarbetare. De allra flesta är nöjda med
omfattningen och ser att det skapar en bra balans mellan arbete och fritid. Vi
avser därför att erbjuda distansarbetsavtal även framöver med samma
omfattning som hittills.
Möjligheten
är
dessutom
en vikti
g faktor för att vara en
attraktiv arbetsgivare.

Distansarbetet har lett till att vi har betydligt fler helt digitala möten än vad
vi hade innan pandemin, och vi genomför också ofta möten i hybridform
,

där
deltagarna kan välja om de vill delta digitalt ell
er fysiskt. Det har fungerat väl
under året, och vi kommer att fortsätta att arbeta på det sätt
et

även framöver
.

Under 2022 har vi kunnat genomföra
både
styrelsemöten
och
möten med
vårt patient
–

och brukarråd som fysiska möten. Vi har dock valt att behåll
a
vartannat styrelsemöte digitalt. Även vissa möten med patient
–

och brukarrådet
har genomförts digitalt under 2022, och vi avser att fortsätta att växla mellan
fysiska och digitala möten även framöver.

För att stödja
det här
nya arbetssätt
et

med en bland
ning av arbete på
kontoret och på distans
,

har vi skaffat
en
bättre konferensutrustning till samtliga
sammanträdesrum, och även ny utrustning till vissa större arbetsrum som kan
användas för mindre möten. Det har förbättrat kvaliteten på våra
hyrbid
möten.
Vi har vidare köpt in webbkameror till alla medarbetare och erbjuder alla
trådlösa hörlurar. Vi har vidare fört en dialog med Försäkringskassan om att
börja använda en videomötestjänst som de håller på att utveckla för att ersätta
Skype, som är den videomö
testjänst som vi använder i dag. Det har dock visat
sig att kostnaden för den tjänsten kommer att bli hög, och utvecklingen av
tjänsten har också dragit ut på tiden. Vi
kommer
därför undersöka möjligheterna
att ersätta eller komplettera Skype med någon ann
an tjänst
, för att ytterligare
stärka
förutsättningarna för

distans
–

och hybridmöten
.

Den digitala omställningen i samhället med anledning av pandemin har
också lett till att vi har använt oss av digitala möten betydligt
oftare

än innan
pandemin i samband med intervjuer och annan informations
inhämtning inom
ramen för våra analysprojekt
, vilket har lett till ett minskat behov av resor i
tjänsten
. I vissa situationer reser vi fortfarande ut i landet för att träffa de
m

vi
intervju
ar
,

framför allt när vi bedömer att det väsentligt höjer kvaliteten på
informationsinhämtningen.

5 Kompetens
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
Vi deltar också i betydligt högre utsträckning digitalt vid konferenser,
seminarier, utbildningar och liknande sammanhang.

Innan pandemin genomförde vi emellanåt externa seminarier för att
presentera vår kunskap. Den stora digitala vana som finns i samhället i och med
pandemin gör att det finns en större efterfrågan på att kunna delta på seminarier
di
gitalt. Under 2022 valde vi därför att träffa avtal med en leverantör som
erbjuder
möjlighet för att genomföra webbinarier av hög kvalitet, och att skapa
möjligheter för digitalt deltagande vid fysiska seminarier. Vi har ännu inte
använt oss av den tjänst
e
n
, men vi planerar att genomföra flera webbinarier
under 2023.
6 Finansiell redovisning
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
Finansiell redovisning
6.1
Resultaträkning
Tabell
. Resultaträkning.
(tkr)

Not

2022

2021

Verksamhetens intäkter

Intäkter av anslag

39 766

35 792

Intäkter av avgifter och andra
ersättningar

Intäkter av bidrag

22 691

20 995

Finansiella intäkter

107

Summa

62 564

56 787

Verksamhetens kostnader

Kostnader för personal

–
43 372

–
39 882

Kostnader för lokaler

–
6 036

–
5 739

Övriga
driftkostnader

–
13 134

–
10 990

Finansiella kostnader

–
11

–
2
Avskrivningar och nedskrivningar

–
11

–
174

Summa

–
62 564
–
56 787

Verksamhetsutfall

Årets kapitalförändring

6 Finansiell redovisning
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
6.2
Balansräkning
Tabell 21. Balansräkning.
(tkr)

Not

2022
–
12
–
31

2021
–
12
–
31

TILLGÅNGAR

Immateriella anläggningstillgångar

Balanserade utgifter för utveckling

Summa

Materiella anläggningstillgångar

Förbättringsutgifter på annans fastighet

Maskiner, inventarier, installationer m.m.

159

170

Summa

159

170

Kortfristiga fordringar

Fordringar hos andra myndigheter

489

735

Övriga kortfristiga fordringar

122

Summa

612

735

Periodavgränsningsposter

Förutbetalda kostnader

1 561

Summa

1 561

Avräkning med statsverket

539

–
3 096

Summa

539

–
3 096
Kassa och bank

Behållning räntekonto i
Riksgäldskontoret

9 857

12 469

Summa

9 857

12 469

SUMMA TILLGÅNGAR

11 179

11 839

Tabell
en fortsätter på nästa sida
6 Finansiell redovisning
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
Tabell 21. Balansräkning, fortsättning.
(tkr)

Not

2022
–
12
–
31

2021
–
12
–
31

KAPITAL OCH SKULDER

Myndighetskapital

Statskapital

159

Summa

159

Avsättningar

Övriga avsättningar

632

556

Summa

632

556

Skulder m.m.

Lån i Riksgäldskontoret

Kortfristiga skulder till andra myndigheter

4 186

575

Leverantörsskulder

2 116

3 152

Övriga kortfristiga skulder

712

703

Summa

7 013

5 441

Periodavgränsningsposter

Upplupna kostnader

3 375

4 315

Oförbrukade bidrag

1 151

Övriga förutbetalda intäkter

217

Summa

3
375

5 683

SUMMA KAPITAL OCH SKULDER

11 179

11 839

6 Finansiell redovisning
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
6.3
Anslagsredovisning
Tabell 22. Redovisning mot anslag.
Anslag

(tkr)

Not

Ing
ående

över
förings
–
belopp

Årets
till
delning
enl
igt

regl.brev

Omdispo
–
nerade
anslags
–
belopp

Indrag
–
ning

Totalt

dispo
–
nibelt
belopp

Utgifter

Utgående

över
–
förings
–
beloppp

Uo 9 4:8
Ramanslag

Myndigheten
för vård
–

oc
h
omsorgsanalys

ap.1
Myndigheten
för vård
–
och
omsorgsanalys

3 096

38 094

–
1 963

39 227

–
39 766
–
539

6.4
Tilläggsupplysningar och noter
Alla belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) om inget annat anges. Till
följd av detta kan summeringsdifferenser förekomma.

Tilläggsupplysningar
Redovisningsprinciper
Tillämpade redovisningsprinciper
Myndigheten för vård
–

och
omsorgsanalys bokföring följer god
redovisnings
sed och förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring
samt Ekonomistyrningsverkets (ESV) föreskrifter och allmänna råd till
denna förordning. Årsredovisningen är upprättad i enlighet med för
–
ordningen (20
00:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt ESV:s
föreskrifter och allmänna råd till denna förordning.

I enlighet med ESV:s föreskrifter till 10 § FBF tillämpar myndigheten
brytdagen den 5 januari. Brytdagen föregående år var också den 5 januari. Ef
ter
brytdagen har fakturor överstigande

100
tkr bokförts som periodavgränsnings
–
poster.

Motsvarande beloppsgräns föregående år var 20 tkr. Med anledning av en
analys som har gjorts gällande periodiseringsgränsen så visade den på att
påverkan var försumba
r på balansräkningen av att höja periodiseringsgränsen
6 Finansiell redovisning
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
från 20 tkr till 100 tkr. Därmed gjordes en höjning av periodiseringsgränsen till
100 tkr.

Värderingsprinciper
Anläggningstillgångar
Som anläggningstillgångar redovisas
egenutvecklade dataprogram,
förvärvade licenser och rättigheter samt
maskiner och inventarier som har
ett anskaffningsvärde om minst
ett halvt prisbasbelopp

och en beräknad
ekonomisk livslängd som uppgår till lägst tre år. För egenutvecklade
dataprogram, förvärvade licenser och rätti
gheter samt förbättringsutgifter
är beloppsgränsen 50 tkr.
Anskaffningar, där kostnadsfördelningen över
tid påverkas väsentligt, får redovisas som en anläggningstillgång även om
den ekonomiska livslängden understiger tre år. Större
anskaffningar av
likarta
de tillgångar som uppgår till minst 100 tkr ska betraktas som
anläggningstillgångar. Avskrivning sker enligt linjär avskrivningsmetod
och avskrivning under anskaffnings
året sker från den månad tillgången tas
i bruk.

Tillämpade avskrivningstider
Avskrivn
ingstiden för förbättringsutgifter på annans fastighet uppgår till
högst den återstående giltighetstiden på hyreskontraktet, dock lägst tre år.
För övriga anläggningstillgångar tillämpas tre års avskrivningstid.

Omsättningstillgångar
Fordringar har tagit
s upp till det belopp varmed de beräknas inflyta.
Skulder
Skulderna har tagits upp till nominellt belopp. Skulder i utländsk valuta
har värderats till balansdagens kurs.

6 Finansiell redovisning
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
Ersättningar och förmåner
Styrelseledamöter och andra styrelseuppdrag
.

Ledande b
efattningshavare/styrelseuppdrag

Lön i tkr

Generaldirektör Jean
–
Luc af Geijerstam

1 221

Inga förmåner

Styrelseledamöter/ andra styrelseuppdrag

Ersättning i tkr

Johanna Adami, ordförande

Styrelseordförande S:t Eriks Ögonsjukhus

Styrelseledamot Remeo AB

Styrelseledamot Edvince AB

VD Sophiahemmet Uppdragsutbildning AB

Styrelseledamot Konung Gustaf V:s jubileumsfond

Titti Mattsson, ledamot

Ledamot Institutet för mänskliga rättigheter

Per Molander, ledamot

VD och
ägare av Arbor AB

Anna Dunér, ledamot

Inga uppdrag

Caroline Hoffstedt, ledamot

Inga uppdrag

Gustaf Arrhenius, ledamot

Inga uppdrag

Pär Ödman, ledamot från och med 2022
–
04
–
07

Inga uppdrag

6 Finansiell redovisning
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
Anställdas sjukfrånvaro
Uppgifter om sjukfrånvaro, se tabell 1
9

i avsnitt
5.2.4
.
I tabellen

redovisar de
anställdas totala sjukfrånvaro i förhållande till den
sammanlagda ordinarie arbetstiden.
Där framgår också

andel
en

av
den
totala
sjuk
frånvaron under en sammanhängande tid av

60 dagar eller mer. I tabellen
redovisas också sjukfrånvaro fördelat på kön och ålder i förhållande till respek
–
tive grupps sammanlagda ordinarie arbetstid. Sjukfrånvaron redovisas i procent.

6 Finansiell redovisning
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
oter
Resultaträkning
Not

Intäkter av anslag

2022

2021

Intäkter av anslag

39 766

35 792

Summa

39 766

35 792

Utgifter i anslagsredovisningen

–
39 766
–
35 792

Saldo

Not

Intäkter av bidrag

2022

2021

Bidrag från Kammarkollegiet

21 100

19 449

Bidrag från Socialstyrelsen

1 500

1 546

Bidrag från övriga statliga myndigheter

Summa

22 691

20 995

Bidrag från övriga statliga myndigheter 2022 avser

kompensationsrätt

för höga sjuklönekostnader.

Not

Finansiella intäkter

2022

2021

Ränta på räntekonto i
Riksgäldskontoret

107

Övriga ränteintäkter

Summa

107

Räntesatsen för räntekonto hos Riksgälden har sedan

2020
–
01
–
08 t
.
o
.
m
.

2022
–
05
–
02 varit noll.

Resterande del av året har ränta beräknats på räntekontot.

Not

Kostnader för
personal

2022

2021

Lönekostnader (exkl. arbetsgivaravgifter,
pensionspremier och andra avgifter enligt
lag och avtal)

26 193

24 915

Varav lönekostnader ej anställd personal

332

364

Sociala avgifter

15 838

14 435

Övriga kostnader för
personal

1 341

532

Summa

43 372

39 882

6 Finansiell redovisning
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
Resultaträkning, fortsättning
.

Not

Övriga driftkostnader

2022

2021

Reparationer och underhåll

O
ffentligrättsliga avgifter, skatter, kundförluster

Resor, representation,
information

549

200

Köp av varor

260

952

Köp av tjänster

12 275

9 803

Summa

13 134

10 990

Ökade driftkostnader jämfört med motsvarande period
föregående år beror bland annat på att myndigheten
digitaliserat sina rapporter, anlitat en
juristkonsult samt startat
upp en

feedbackutbildning samt gått över till Försäkrings
–
kassans IT
–
support.

Lättade restriktioner på resande har
medfört att kostnader för resor mm ökat under året.

Not

Finansiella kostnader

2022

2021

Ränta på lån i
Riksgäldskontoret

Övriga finansiella kostnader

Summa

Räntesatsen för ränte
–

och avistakonton

hos Riksgälden har
sedan 2020
–
01
–
08 tom 2022
–
05
–
02 varit noll. Resterande del av
året har ränta beräknats.

6 Finansiell redovisning
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
Balansräkning
Not

Balanserade utgifter för utveckling

2022
–
12
–
31

2021
–
12
–
31

Ingående anskaffningsvärde

1 905

Årets försäljningar/utrangeringar, anskaffningsvärde
–
1 370

Summa anskaffningsvärde

535

1 905

Ingående ackumulerade avskrivningar

–
1 905

Årets försäljningar/utrangeringar, avskrivningar
1 370

Summa ackumulerade
avskrivningar

–
535

–
1 905
Utgående bokfört värde

Not

Förbättringsutgifter på annans fastighet

2022
–
12
–
31

2021
–
12
–
31

Ingående anskaffningsvärde

681

Summa anskaffningsvärde

681

Ingående ackumulerade avskrivningar

–
681
–
681
Summa ackumulerade avskrivningar

–
681

Utgående bokfört värde

Not

Maskiner, inventarier, installationer m.m.

2022
–
12
–
31

2021
–
12
–
31

Ingående anskaffningsvärde

3 916

Årets försäljningar/utrangeringar, anskaffningsvärde
–
969

Summa anskaffningsvärde

2 947

3 916

Ingående ackumulerade avskrivningar
–
3 747
–
3 573

Årets avskrivningar

–
11

–
174

Årets försäljningar/utrangeringar, avskrivningar
969

0
Summa ackumulerade avskrivningar

–
2 788

–
3 747

Utgående bokfört värde

159
170

Not

Fordringar hos andra myndigheter

2022
–
12
–
31

2021
–
12
–
31

Fordran ingående mervärdesskatt

491

735

Övriga fordringar hos andra myndigheter

–
1
0

Summa

489

735

Not

Övriga kortfristiga fordringar

2022
–
12
–
31

2021
–
12
–
31

Fordringar hos anställda

Övrigt

106

Summa

122

6 Finansiell redovisning
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
Balansräkning, fortsättning.

Not

Förutbetalda kostnader
2022
–
12
–
31

2021
–
12
–
31

Förutbetalda hyreskostnader

1 433

Övriga förutbetalda kostnader

128

Summa

1 561

Minskade förutbetalda kostnader jämfört med motsvarande period
föregående år beror på att hyresfakturan för Kv 1 2023 ej inkommit 2022 och
att myndig
hetens beslutade periodiseringsgräns är högre år 2022.

Not

Avräkning med statsverket

2022
–
12
–
31

2021
–
12
–
31

Anslag i räntebärande flöde

Ingående balans

–
3 096

–
5 605

Redovisat mot anslag

39 766

35 792

Anslagsmedel som tillförts räntekonto
–
38 094

–
37 768

Återbetalning av anslagsmedel

1 963

4 486

Fordringar
avseende anslag i
räntebärande flöde

539

–
3 096
Summa Avräkning med statsverket

539

–
3 096
Not

Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret

2022
–
12
–
31

2021
–
12
–
31

Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret

9 857

12 469

Summa

9 857

12 469

Beviljad kredit enligt regleringsbrev

2 000

Maximalt utnyttjad kredit

Not

Myndighetskapital

2022
–
12
–
31

2021
–
12
–
31

Myndighetskapitalet består enbart av statskapital vars värde är oförändrat mellan
åren och därför redovisas inte
någon specifikationstabell.

Not

Statskapital

2022
–
12
–
31

2021
–
12
–
31

Statskapital utan avkastningskrav avseende konst

159

Utgående balans

159

6 Finansiell redovisning
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
Balansräkning, fortsättning.

Not

Övriga avsättningar

2022
–
12
–
31

2021
–
12
–
31

Avsättning för lokalt omställningsarbete

Ingående balans

556

482

Årets förändring

Utgående balans

632

556

Inget planerat nyttjande under 2023

Not

Lån i Riksgäldskontoret

2022
–
12
–
31

2021
–
12
–
31

Avser lån för
investeringar i anläggningstillgångar.

Ingående balans

185

Årets amorteringar

–
11

–
174

Utgående balans

Beviljad låneram enligt regleringsbrev

3 000

Utnyttjad låneram inklusive finansiell leasing

Not

Kortfristiga skulder till andra myndigheter

2022
–
12
–
31

2021
–
12
–
31

Utgående mervärdesskatt

111

Arbetsgivaravgifter

740

732

Leverantörsskulder andra myndigheter

3 335

842

Summa

4 186

1 575

Ökningen av leverantörsskulder i
jämförelse med tidigare år avser en faktura som
inkom i slutet av

december och avser upparbetad tid i samband med byte av
it
–
leverantör.

Not

Övriga kortfristiga skulder

2022
–
12
–
31

2021
–
12
–
31

Personalens källskatt

709

687

Övriga
kortfristiga skulder till personalen

Övrigt

Summa

712

703

6 Finansiell redovisning
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
Balansräkning, fortsättning.
Not
21
Upplupna kostnader
2022–31
2021–31
Upplupna semesterlöner inklusive sociala avgifter
3 131
2 640
Övriga upplupna kostnader
244
1 676
Summa
3 375
4 315
Minskning av övriga upplupna kostnader i jämförelse av föregående år beror på att fakturor i större omfattning inkommit under december 2022. Ökningen av semesterlöneskulden beror på många sparade dagar under 2022.
Not
22
Oförbrukade bidrag
2022–31
2021–31
Bidrag som erhållits från annan statlig myndighet
0
1 151
Summa
0
1 151
varav bidrag från statlig myndighet som förväntas tas i anspråk
inom tre månader
0
1 151
Summa
0
1 151
Samtliga bidrag är avslutade och förbrukade per 31 december 2022.
Not
23
Övriga förutbetalda intäkter
2022–31
2021–31
Förutbetalda hyror
0
217
Summa
0
217
Hyresrabatt saknas på år 2022 därav minskning av förutbetalda intäkter.
Anslagsredovisning
Not
24
Uo 9 4:8 ap. 1
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys
Enligt regleringsbrevet disponerar myndigheten för vård- och omsorgsanalys en anslagskredit på 1 142 tkr. Under 2022 har myndigheten utnyttjat 539 tkr av krediten. Anslaget är räntebärande.
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys får disponera 1 133 tkr, d.v.s. 3% av föregående års tilldelning 37 768 tkr enligt regleringsbrevet.

6 Finansiell redovisning
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
Sammanställning över väsentliga uppgifter
(tkr)

2022

2021

2020

2019

2018

Låneram Riksgäldskontoret

Beviljad

3 000

000

3 000

Utnyttjad

185

393

646

Kontokrediter
Riksgäldskontoret

Beviljad

2 000

Maximalt utnyttjad

863

1 850

Räntekonto
Riksgäldskontoret

Ränteintäkter

107

Räntekostnader

Avgiftsintäkter

Avgiftsintäkter som disponeras

Övriga avgiftsintäkter

Anslagskredit

Beviljad

1 142

1 133

1 119

1 074

1 062

Utnyttjad

539

649

Anslag

Ramanslag

Anslagssparande

3 096

5 605

1 223

Bemyndiganden

Ej tillämpligt

Personal

Antalet årsarbetskrafter (st)

Medelantalet anställda (st)*

Driftkostnad per
årsarbetskraft

1 564

1 415

1 490

1 498

1 522

Kapitalförändring

Årets

Balanserad

*I beräkningen av medelantalet anställda ingår tjänstledig personal.
Myndigheten för vård
och omsorgsnanalys
Årsredovisning 2022
Underskrifter
Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av
verksamhetens
resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska
ställning.

Publicerad: 22 februari 2023