Rapport-2023-7-Medel-mot-våld

Rapport 2023:7
Måluppfyllelsen för utvecklingsmedel

och kompetensstöd till arbete

mot våld i nära relationer
Citera gärna ur Vård- och omsorgsanalys publikationer,

men ange alltid källa.
Rapporten &#x00660069;nns publicerad på www.vardanalys.se
Beställning av tryckta publikationer:
registrator@vardanalys.se
Box 6070, 102 31 Stockholm
© Myndigheten för vård- och omsorgsanalys, 2023
Gra&#x00660069;sk design och produktion: Hellsten Kommunikation
Omslagsbild: Folioimages och Shutterstock
Tryck: Stibo Complete
ISBN 978-91-88935-88-5
Medel mot våld
Måluppfyllelsen för utvecklingsmedel

och kompetensstöd till arbete

Medel mot våld
2
Beslut
Beslut om den här rapporten har fattats av Myndigheten för vård- och omsorgsanalys
styrelse. Utredaren Carl Lundgren har varit föredragande. I den slutgiltiga hand
läggningen har projektdirektören Marianne Svensson, analyschefen Caroline Olgart
Höglund och chefsjuristen Catarina Eklundh Ahlgren deltagit.
Stockholm den 19 oktober 2023

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys
Johanna Adami

Styrelseordförande
Gustaf Arrhenius

Styrelseledamot
Jean-Luc af Geijerstam

Generaldirektör
Anna Dunér

Vice ordförande
Caroline Blomberg-Ohlström

Styrelseledamot
Carl Lundgren

Föredragande
Medel mot våld

Förord
Våld är ett allvarligt samhällsproblem som både leder till stort lidande för de personer
som utsätts och stora kostnader för samhället. Det är socialtjänstens respektive
hälso- och sjukvårdens ansvar att ge stöd och vård till personer som utsätts för
våld. För att personalen ska kunna upptäcka och ge det stöd och den vård som
våldsutsatta personer behöver är det nödvändigt att personalen har adekvat kunskap
och kompetens. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har på regeringens
uppdrag analyserat måluppfyllelsen för ett regeringsuppdrag som har pågått under
2020–2022 och som har handlat om utvecklingsmedel och kompetensstöd för att
utveckla arbetet mot våld i nära relationer, sexuellt våld, hedersrelaterat våld och
förtryck, samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål.
Arbetet med rapporten har letts av projektledaren Carl Lundgren. I arbetet har
även analytikern Caroline Larsson, utredarna Linnéa Järpestam och Susanna
Karlsson Li, praktikanten Fredrik Strelert samt projektdirektören Marianne
Svensson deltagit.
Vi vill rikta ett stort tack till alla er som har ställt upp på intervjuer, besvarat
vår enkät eller våra skriftliga frågor eller på andra sätt bidragit till innehållet i
rapporten. Stort tack också till Eva Engman (Kvinno- och tjejjourer i Norrbotten),
Franck Mahoro (Mansforum Örebro numera Fri från våld), Marie Köhler (Region
Skåne), Pernilla Wargéus (Region Skåne), Jose&#x00660069;n Öhman (Stockholms stad) och
Susanna Nytell (Stockholms stad) som har lämnat synpunkter på vår utvärdering.
Stockholm i november 2023

Jean-Luc af Geijerstam

Generaldirektör
Medel mot våld
4
Resultat i korthet
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har på regeringens uppdrag följt
upp och analyserat måluppfyllelsen för ett regeringsuppdrag som handlar om
utvecklingsmedel och kompetensstöd för att utveckla arbetet mot våld i nära
relationer, sexuellt våld, hedersrelaterat våld och förtryck, samt prostitution
och människohandel för sexuella ändamål. Målen som analysen utgår ifrån är
självförsörjning av baskunskaper, likvärdighet samt det jämställdhetspolitiska
delmålet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.
Våra viktigaste slutsatser

4
Utvecklingsmedlen har haft stor betydelse för utvecklingsarbetet inom
kommuner, regioner och ideella organisationer. Samtidigt har det funnits
brister i framförhållning och förutsägbarhet i uppdragets styrning.

4
Uppdraget har inneburit att myndigheterna har samverkat mer. Men bilden
av hur mycket mervärde samverkan har tillfört är delad.

4
Uppdraget har bidragit till kompetensutveckling. I vilken utsträckning det
har bidragit till självförsörjning av baskunskaper beror däremot på hur
självförsörjning tolkas.

4
Uppdraget har bidragit till kvalitetsutveckling. Men det har samtidigt
begränsade möjligheter att påverka målet om likvärdighet.

4
Genomförandet av uppdraget har haft fokus på &#x0066006C;era av målen i den
nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.

4
Bristen på datakällor och indikatorer innebär att det saknas viktig kunskap
om de områden av våld som uppdraget omfattar.
Medel mot våld

Vi lämnar följande rekommendationer
Flera utmaningar kvarstår på området och behöver hanteras. Vi ser därför behov
av att utveckla arbetet och styrningen och lämnar följande rekommendationer.

4
Regeringen bör verka för ett helhetsperspektiv och en långsiktighet i
styrningen och &#x00660069;nansieringen av området.

4
Kommuner och regioner bör säkerställa en långsiktig planering och
prioritering av utvecklingsarbetet inom området.

4
Myndigheter bör säkerställa att deras arbete med kompetensstöd inom
området samordnas.

4
Regeringen, myndigheter, kommuner och regioner bör utveckla upp
följningen inom området.
Medel mot våld
6
Sammanfattning
För att utveckla socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete mot våld i nära
relationer, sexuellt våld, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och
människohandel för sexuella ändamål har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag
att fördela utvecklingsmedel och erbjuda kompetensstöd. Kommuner och regioner
har kunnat rekvirera utvecklingsmedel, medan ideella organisationer har behövt
ansöka om medel.
Socialstyrelsen har även haft uppdraget att erbjuda kompetensstöd och stödja
spridning av det tillsammans med andra myndigheter. I uppdraget ingick NCK
(Nationellt centrum för kvinnofrid), Barnafrid, Jämställdhetsmyndigheten,
länsstyrelserna och Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck.
Det har även funnits särskilda stimulansmedel som NCK, Barnafrid och i vissa
omgångar även länsstyrelserna har kunnat ta del av.
Vi analyserar måluppfyllelsen för uppdraget
Vård- och omsorgsanalys har haft regeringens uppdrag att analysera och bedöma
hur uppdraget om utvecklingsmedel och kompetensstöd i dess helhet har bidragit
till måluppfyllelse. Målen som vi har utgått från är:
•
Självförsörjning av baskunskaper.
Kommuner och regioner ska vara
självförsörjande i fråga om baskunskaper om våld i nära relationer samt
hedersrelaterat våld och förtryck.
•
Likvärdighet.
Arbetet mot våld i nära relationer, sexuellt våld, hedersrelaterat
våld och förtryck samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål
ska vara av likvärdig kvalitet i hela landet och personer som utsätts för detta
ska få stödet de behöver oavsett var de bor.
•
Det jämställdhetspolitiska delmålet
att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.
För att belysa uppdragets bidrag till måluppfyllelsen har vi även analyserat
användningen och resultat av utvecklingsmedlen samt hur myndigheternas
samverkan kring spridningen av kompetensstödet har fungerat.
Medel mot våld

Sammanfattning
Så här har vi gjort
Vi har använt oss av olika metoder och datakällor:
•
intervjuer och skriftliga frågor till myndigheter som ingick i uppdraget
•
intervjuer med kommuner, regioner och ideella organisationer som har använt
utvecklingsmedel
•
Socialstyrelsens del- och slutredovisning samt återrapporteringsformulär som
mottagarna av medel har fyllt i
•
en enkät som besvarades av 167 kommuner
•
dokumentstudier och analys av be&#x00660069;ntliga indikatorer.
funnits brister i framförhållning
Vår slutsats är att utvecklingsmedlen har haft stor betydelse för att driva på
utvecklingsarbetet inom kommuner, regioner och ideella organisationer som har
tagit emot medel. Vi ser även att uppdraget har bidragit till att sätta fokus på frågan.
Signalvärdet av att staten satsar på våldsområdet genom att rikta utvecklingsmedel
dit är en faktor som bidrar till att frågan har prioriterats.
Merparten av de nära 416 miljoner kronor som avsattes förbrukades under
2020–2022. Kommuner och regioner anser att utvecklingsmedlen har bidragit
till kvalitetsutveckling i deras arbete, och att de inte skulle ha nått samma resultat
utan medlen. En tydlig majoritet av de ideella organisationerna som har fått
utvecklingsmedel bedömer att de nått förväntade resultat med medlen i hög eller
ganska hög utsträckning.
Vår genomgång visar att kommuner, regioner och ideella organisationer har
genomfört ett stort antal aktiviteter med stöd av utvecklingsmedlen. Men vi har inte
haft möjlighet att utvärdera enskilda aktiviteter. Det innebär att vår bedömning av
resultatet baseras på kommunernas, regionernas och de ideella organisationernas
egen beskrivning av resultatet av de genomförda aktiviteterna.
Vi ser att det å ena sidan har varit en fördel att uppdraget gett ett stort handlings
utrymme för kommuner och regioner, eftersom de har kunnat använda medlen
utifrån lokala behov och prioriteringar. Å andra sidan har det varit svårare att följa
upp resultatet på grund av det stora handlingsutrymmet samt att uppdragets mål
och utvecklingsområden är av övergripande och visionär karaktär.
Det har funnits brister i framförförhållning och förutsägbarhet i uppdraget.
Under de år som uppdraget pågick har regeringens besked om tilldelning av
utvecklingsmedel och särskilda stimulansmedel kommit sent, vilket försvårat
planeringen för mottagarna av medel. Vi anser även att regeringen borde ha varit
tydligare med att det inte skulle bli någon fortsättning på uppdraget under 2023.
Medel mot våld
8
Sammanfattning
Även om uppdraget var tidsbegränsat förväntade sig många kommuner och regioner
att det skulle bli en fortsättning under 2023. Förväntningen berodde dels på att
liknande uppdrag har funnits under en längre period, dels att den nationella
strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor pågår till 2026.
Det är för tidigt att se e&#x00660066;ekterna för kommuner och regioner av att uppdraget
inte fortsätter under 2023. Men vi ser att vissa kommuner och regioner redan har
dragit ner på utvecklingsarbetet och utbildningar, medan andra har permanentat
utvecklingsinitiativ som nu ingår i ordinarie verksamheter. Vi ser en risk att takten
i utvecklingsarbetet inom kommuner och regioner nu minskar.
För ideella organisationer har utvecklingsmedlen och tre andra statsbidrag
slagits samman till ett nytt statsbidrag under 2023. Vi har inte utvärderat resultatet
av det nya statsbidraget inom ramen för vårt uppdrag.
Myndigheterna har samverkat mer, men delad bild

Uppdraget har lett till mer myndighetssamverkan, men myndigheterna har olika
uppfattning om vilket mervärde samverkan gett. En del myndigheter har sett
samverkan som värdefull, till exempel genom att den har bidragit till en gemensam
riktning för myndigheterna. Andra upplever att samverkan inte har tillfört särskilt
mycket eller att samverkan varit ine&#x00660066;ektiv. Myndigheternas olika syn kan bero
på att de har olika roller i uppdraget, vilka uppdrag de har utanför uppdraget och
vilken samverkan som sker utanför uppdraget.
Det varierar i vilken utsträckning uppdraget legat i linje med myndigheternas
ordinarie roller. NCK och Barnafrid upplever att deras roller har legat i linje
med deras grunduppdrag. Jämställdhetsmyndigheten upplever däremot att de
tillsammans med Socialstyrelsen borde fått en mer samordnande roll i uppdraget.
Socialstyrelsen ser att det hade varit rimligt att Jämställdhetsmyndigheten hade fått
en mer samordnande roll i uppdraget eftersom Jämställdhetsmyndigheten håller
i uppföljningen av och samordnar insatser som görs inom ramen för strategin för
att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.
Myndigheterna har &#x0066006C;era andra uppdrag på våldsområdet och i vissa fall har
det varit svårt att särskilja vad en del av myndigheterna har gjort inom ramen för
uppdraget från vad de har gjort inom andra uppdrag. Några myndigheter nämner
att de medel som de fått genom det här uppdraget har varit viktiga, eftersom de
har kunnat bedriva mer arbete inom våldsområdet.
Medel mot våld

Sammanfattning

Uppdraget har bidragit till kompetensutveckling. Många kommuner och regioner har
använt utvecklingsmedlen till att kompetensutveckla personalen. Vår bedömning är
att uppdraget även har bidragit till självförsörjning av baskunskaper i kommuner
och regioner. Men hur begreppet självförsörjning tolkas påverkar hur stor del av
det som har gjorts inom uppdraget som kan anses ha bidragit till målet.
I uppdraget de&#x00660069;nieras inte vad självförsörjning av baskunskaper innebär, och
våra intervjuer visar att begreppet tolkas olika. Vissa anser att självförsörjning
av baskunskaper innebär att kompetensen att utbilda ska &#x00660069;nnas internt, eller att
kommunen eller regionen har resurser till externa utbildningar. Andra fokuserar
på att personalen ska få kunskap, och lägger mindre vikt vid vem som erbjuder
kunskapen. Vissa anser att självförsörjning av baskunskaper handlar om att ha en
planering eller struktur för kompetensutvecklingen, även utan utvecklingsmedel.
Om vi gör en bredare tolkning av begreppet, som inte speci&#x00660069;cerar att kompetensen
att utbilda måste &#x00660069;nnas internt, bedömer vi att en större del av det som har gjorts
inom uppdraget har bidragit till självförsörjning av baskunskaper. Men även med
en snävare tolkning som lägger fokus på att utbildning ska ges internt ser vi att
uppdraget i viss utsträckning bidragit till självförsörjning. Till exempel har en del
kommuner och regioner använt utvecklingsmedel för att &#x00660069;nansiera tjänsten för
någon som utbildar internt.
Vi anser att självförsörjning av baskunskaper inte är ett optimalt mål, eftersom
det kan tolkas på olika sätt. Det gör även att målet blir svårare att följa upp. Dessutom
anser vi att det viktigaste är att kommuner och regioner ser till att personalen har
kunskap, medan det har mindre betydelse om de ger all kompetensutveckling själva
eller tar in externt stöd.
Uppdraget tog sikte på en del av utmaningarna med att använda
kunskap
Det &#x00660069;nns ett stort utbud av kompetensstöd på området och många sprider kunskap.
För att kunskapen ska komma till användning behöver kommuner och regioner ha
kapacitet att ta emot den. Det &#x00660069;nns &#x0066006C;era utmaningar kopplat till det. Vi bedömer att
uppdraget tog sikte på en del av de utmaningarna. Till exempel har det ekonomiska
tillskottet som utvecklingsmedlen inneburit gjort det möjligt för kommuner och
regioner att &#x00660069;nansiera samordnare och utbildare, men också vikarier för personal
som går utbildningar. På så sätt har uppdraget kunnat bidra till att personalen fått tid
att ta del av ny kunskap. Samtidigt har uppdraget haft små möjligheter att påverka
Medel mot våld
10

Sammanfattning
andra viktiga förutsättningar inom kommuner och regioner för att kunskapen
ska komma till praktisk användning. Det gäller exempelvis arbetsbelastning och
personalomsättning.
men har begränsade möjligheter att påverka
likvärdigheten
Kommuner och regioner upplever att uppdraget har bidragit till kvalitetsförbättringar.
Nästan alla kommuner och alla regioner har använt utvecklingsmedel och därmed
kunnat utveckla sin kvalitet utifrån sina behov. Det talar för att både de med ett
bättre och ett sämre utgångsläge har kunnat utveckla sitt arbete. Samtidigt behöver
det inte innebära att kvaliteten sammantaget har blivit mer likvärdig i landet. Vi
saknar data för att kunna bedöma kommuners och regioners utgångsläge och om
de med sämre förutsättningar har utvecklat sin kvalitet mer än de med bättre
förutsättningar, eller tvärtom. Det är därför svårt att dra slutsatser om uppdraget
har bidragit till målet om likvärdig kvalitet i arbetet.
Målet om likvärdighet handlar även om att uppdraget ska bidra till likvärdig
tillgång till stöd oavsett var i landet våldsutsatta personer bor. Vår slutsats är att
uppdraget ger små möjligheter att långsiktigt påverka utbudet av insatser och
vård, och därmed bidra till en mer likvärdig tillgång till stöd. Det &#x00660069;nns exempel på
kommuner, regioner och ideella organisationer som använt utvecklingsmedlen för
att &#x00660069;nansiera mottagningsverksamhet och på sätt bidragit till att öka tillgången till
stöd. Men medlen som har tillförts genom uppdraget är relativt små och motsvarar
inte de kostnader och behov som &#x00660069;nns i kommuner och regioner.
Det &#x00660069;nns även skillnader i förutsättningar i landet. Dessa skillnader är svåra
att kompensera för med ett uppdrag av den här karaktären. Det gäller exempelvis
möjligheterna att rekrytera personal. ven geogra&#x00660069;ska och demogra&#x00660069;ska faktorer
påverkar, liksom det kommunala självstyret och politiska prioriteringar.
Genomförandet av uppdraget har haft fokus på &#x0066006C;era

av målsättningarna i den nationella strategin
Vi ser att &#x0066006C;era faktorer talar för att genomförandet av uppdraget har bidragit till &#x0066006C;era
av målen i den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot
kvinnor. Deltagande myndigheter i uppdraget anser att uppdraget har bidragit till
målet om kunskap och metodutveckling samt målet om upptäckt, stöd och skydd.
De anser även att uppdraget delvis har bidragit till målet om förebyggande arbete.
Det är en bedömning som vi delar.
Medel mot våld

Sammanfattning
Att kompetensutveckling har varit centralt i uppdraget och att många kommuner och
regioner har använt utvecklingsmedel till detta talar för att uppdraget har bidragit
till målet om kunskap och metodutveckling. Dessutom syftar myndighetssamverkan
till att stödja spridningen av kompetensstöd.
Att en majoritet av kommunerna och regionerna, samt en del ideella organisationer,
har använt utvecklingsmedlen för att utveckla och stärka förmågan att upptäcka
och stödja våldsutsatta barn och vuxna talar för att uppdraget har bidragit till målet
om upptäckt, stöd och skydd. Dessutom &#x00660069;nns exempel på att utvecklings medlen
använts till mottagningsverksamhet.
Vi ser också faktorer som talar för att uppdraget i vissa avseenden har bidragit
till målet om förebyggande arbete, men då främst genom att fokusera på att få
personer som utövar våld att sluta använda våld snarare än att förebygga att nya
personer börjar använda våld. Vi ser inte att uppdraget har bidragit till målet om
brottsbekämpning, eftersom uppdraget inte haft något fokus på det.
Uppdraget är en av många pusselbitar som ska bidra till det jämställdhetspolitiska
delmålet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Det gör det svårare att bedöma
vilken betydelse det här uppdraget har haft för eventuella förändringar på området.
Bristen på datakällor och indikatorer innebär

Bristen på datakällor och indikatorer gör det svårt att följa utvecklingen av
exempelvis förekomsten av våld samt kommuners och regioners insatser och arbete
mot våld. Bristen gör det även svårt att följa upp måluppfyllelsen för vårt uppdrag
och det jämställdhetspolitiska delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.
Vi ser ett behov av att utveckla uppföljningen av både socialtjänstens samt hälso-
och sjukvårdens vård och stöd till den som är utsatt för våld.
Socialstyrelsens kartläggning av socialtjänstområdet visar att det behövs en ökad
nationell och lokal tillgång till data inom &#x0066006C;era verksamhetsområden. Det gäller
både för att följa brukarna, genom nationell tillgång till individuppgifter, och för att
följa verksamheterna genom utförlig verksamhetsstatistik. De utvecklingsbehoven
gäller socialtjänsten i stort, inte enbart våldsområdet.
För regionerna saknas nationella data om primärvården. Primärvården är första
linjens vård och är därmed ofta ingången till hälso- och sjukvården för våldsutsatta
personer. Att det saknas ett nationellt register på individnivå för primärvården
innebär att en stor del av hälso- och sjukvårdens insatser till våldsutsatta personer
inte går att beskriva eller följa upp med data. För hälso- och sjukvården saknas
även Öppna jämförelser på våldsområdet för att följa upp och jämföra regionernas
verksamheter och vård av våldsutsatta personer.
Medel mot våld12

SammanfattningUtvecklingen har gått framåt men förutsättningarna har förändratsFlera intervjupersoner menar att utvecklingen på området har gått framåt och att
uppdraget och tidigare perioder av uppdraget har bidragit till det. Flera omvärlds
–
faktorer har förändrats sedan 2012, när Socialstyrelsen börjande fördela utvecklings
–
medel. En del av förändringarna har påverkat uppdragets förutsättningar att fortsatt bidra till utvecklingen. Nya myndigheter, uppdrag och forum för samverkan har tillkommit. Några myndigheter ser därför att myndighetssamverkan inom ramen för uppdraget har spelat ut sin roll.
Det har även tillkommit ny lagstiftning på området, till exempel för social
–
tjänstens ansvar för våldsutövare och ny lagstiftning om skyddat boende har aviserats. Det här uppdraget har upphört men regeringen har avsatt andra medel till kommunerna, till exempel för skyddat boende och stadigvarande boende. Vi har inte kartlagt alla medel på området och kan därför inte bedöma i vilken utsträckning tillgången till medel har minskat eller ökat totalt sett. Däremot kan vi konstatera att
utvecklings

edlen inom det här uppdraget har varit breda och kunnat användas
relativt fritt på de områden av våld som uppdraget omfattar, jämfört med de nya medlen som är avsedda att användas till mer speci&#x00660069;ka ändamål. Vi kan också konstatera att de nya medel som vi nämner här riktar sig till kommunerna och inte till regionerna. RekommendationerBehovet av att utveckla samhällets insatser och öka kunskapen om våld visar att det här uppdraget har varit motiverat men även att utvecklingsarbetet måste fortsätta. Vi har identi&#x00660069;erat &#x0066006C;era utmaningar som behöver hanteras även framöver. Det handlar bland annat om att stärka implementeringen, att verka för en ökad likvärdighet och att stärka uppföljningen. Utifrån vår analys och våra slutsatser i den här rapporten lämnar vi rekommendationer som riktar sig till regeringen, myndigheter, kommunerna och regionerna.

Regeringen bör verka för ett helhetsperspektiv och en långsiktighet i styrningen och finansieringen av områdetStaten förfogar över &#x0066006C;era styrmedel i sin styrning av kommuner och regioner, där lagstiftning, ekonomiska styrmedel, kunskap och gemensamma mål ingår. Vi ser att det kontinuerligt tillkommer ny lagstiftning och ny kunskap på området. Den här rapporten har visat att utvecklingsmedlen har varit viktiga för att driva på utvecklingsarbetet inom kommuner, regioner och ideella organisationer. Vi ser att regeringen har en viktig roll för att stötta kommuner, regioner och ideella organisationer i införandet av ny lagstiftning och ny kunskap.
Medel mot våld

13
SammanfattningVi har noterat att det pågår många statliga initiativ på området och regeringen har tagit initiativ till ett nytt åtgärdsprogram för att motverka och bekämpa mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (Regeringen 2023a). Eftersom det &#x00660069;nns många uppdrag på området är det angeläget att det &#x00660069;nns en samordning om vilka regeringsuppdrag som ges till myndigheter.
Vi anser att regeringen bör verka för ett helhetsperspektiv och en lång
–
siktighet i styrningen och &#x00660069;nansieringen av området. Det är viktigt för att skapa
förut

ägbarhet och goda planeringsförutsättningar för kommuner, regioner,
ideella organisati0ner och myndigheter.

edlen tagit sikte på en del av utmaningarna. Utvecklings
–
medlen har till exempel kunnat användas för att personal inom kommuner och regioner har fått avsätta tid till att delta i utbildningar. Andra exempel är
sam

ordnande funktioner.
Myndigheterna erbjuder kompetensstöd. Men för att kommuner och regioner ska kunna ta emot kompetensstödet och se till att kunskap och metoder kommer till praktisk användning behöver utmaningarna även hanteras på lokal och regional nivå. Det handlar exempelvis om att det behöver avsättas tid och resurser samt att frågan behöver prioriteras på ledningsnivå. Kommuner och regioner behöver säkerställa att personalen får det stöd de behöver, för att den kunskap som &#x00660069;nns ska komma till praktisk användning.

Myndigheter bör säkerställa att deras arbete med kompetensstöd inom området samordnasDet är många myndigheter som har uppdrag på området och även &#x0066006C;era andra aktörer arbetar med att sprida kunskap. Samtidigt har kommuner och regioner inte möjlighet att ta emot hur mycket kompetensstöd som helst. Därför behöver myndigheter se till att deras arbete med kompetensstöd är samordnat. Redan i dag samverkar myndigheter i olika forum. Det &#x00660069;nns både bredare myndighetsnätverk och annan samverkan där få myndigheter ingår. I en del
Medel mot våld14

Sammanfattningregeringsuppdrag speci&#x00660069;ceras att myndigheten som får uppdraget ska samverka med någon eller några myndigheter. Samtidigt är samverkan inte synonymt med samordning. Vi ser till exempel att uppdraget om utvecklingsmedel och kompetensstöd har lett till myndighetssamverkan, men det &#x00660069;nns en delad bild av vilket värde samverkan tillförde. Det är därför viktigt att myndigheters arbete för att uppnå samordning sker på ett så e&#x00660066;ektivt sätt som möjligt. Rekommendationen riktar sig till myndigheter som har ingått i det här uppdraget, men även andra myndigheter som tar fram och sprider kompetensstöd inom våldsområdet.

Regeringen, myndigheter, kommuner och regioner bör utveckla uppföljningen inom områdetUppföljningen inom våldsområdet behöver stärkas. Det är angeläget för att förbättra möjligheterna att följa utvecklingen inom området. Vi delar
Jämställdhets
yndighetens slutsats att det behövs &#x0066006C;er indikatorer på området.
Det behövs även bättre möjligheter till nationella jämförelser av både förekomsten och arbetet mot våld. Även den systematiska uppföljningen behöver stärkas och genomföras i större utsträckning i kommuner och regioner. Det är viktigt för att kunna följa upp att våldsutsatta personer får den vård och det stöd som de behöver. Vi har noterat att det pågår &#x0066006C;era initiativ för att utveckla uppföljningen, vilket vi välkomnar. Regeringen, myndigheter, kommuner och regioner bör prioritera arbetet med att utveckla uppföljningen. Till exempel avser vi här Socialstyrelsen,
Jämställdhets

yndigheten och Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld
och förtryck. Det handlar både om att säkerställa datatillgång och analys. Vi ser även positivt på att Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har regeringens uppdrag att förstärka och utveckla sin tillsyn av socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck.
Medel mot våld

Innehåll
Inledning

18
1.1Vi har bedömt uppdragets måluppfyllelse
……………………………………………….
18
1.2Våra frågor utgår från de övergripande målen för uppdraget

och det jämställdhetspolitiska delmålet
………………………………………………….
21
1.3Vi har strukturerat vår analys med stöd av ett analysramverk
…………………..
21
1.4Vi har använt olika metoder och datakällor
…………………………………………….
23
1.5Vi har haft ett parallellt regeringsuppdrag om utsattas erfarenheter

av socialtjänsten på grund av hedersrelaterat våld och förtryck
…………………
25
1.6Disposition
…………………………………………………………………………………………..
25
Bakgrunden till uppdraget om utvecklingsmedel

och kompetensstöd

27
2.1Utvecklingsmedel till kommuner, regioner och ideella organisationer
……….
27
2.2Myndighetssamverkan om kompetensstöd
……………………………………………..
29
2.3Liknande uppdrag har funnits tidigare
…………………………………………………..
30
Utvecklingsmedlen till kommuner, regioner

och ideella organisationer

32
3.1Utvecklingsmedlen användes i stor utsträckning
……………………………………..
33
3.2Kommunernas användning, resultat och synpunkter
……………………………….
35
3.3Regionernas användning, resultat och synpunkter
…………………………………..
46
3.4De ideella organisationernas användning, resultat och synpunkter
……………
53
Myndighetssamverkan för att stödja spridningen av
kompetensstöd

61
4.1Skillnader i tilldelning av ekonomiska medel mellan myndigheterna
…………
62
4.2Myndigheterna har &#x0066006C;era uppdrag på området
………………………………………….
64
4.3Mer samverkan men delad bild om hur mycket mervärde

samverkan tillfört
…………………………………………………………………………………
73
Medel mot våld
16

Kompetensstöd och utmaningar för att kunskapen

ska komma till användning

80
5.1Stort utbud av kompetensstöd
……………………………………………………………….
80
5.2Kommuner och regioner behöver kapacitet att ta emot och använda
kompetensstöden
………………………………………………………………………………….
84
5.3Uppdraget tog till viss del sikte på några av utmaningarna med

att använda kunskap
…………………………………………………………………………….
86
Självförsörjning av baskunskaper

88
6.1Svårt att följa utvecklingen på grund av bristande tillgång

till indikatorer
……………………………………………………………………………………..
89
6.2Mer kompetensutveckling leder inte alltid till självförsörjning

av baskunskaper
………………………………………………………………………………….
90
6.3Utvecklingsmedlen bidrar till kompetensutveckling på &#x0066006C;era sätt
………………
93
6.4Webbkurserna är verktyg för kompetensutveckling
………………………………….
97
6.5Både nationellt, regionalt och lokalt kompetensstöd har betydelse

för kompetensutvecklingen
……………………………………………………………………
98
6.6Självförsörjning av baskunskaper kan tolkas på olika sätt
………………………..
99
6.7Utvecklingsmedlen har bidragit till självförsörjning, men hur

begreppet tolkas har betydelse
………………………………………………………………
101
6.8Självförsörjning av baskunskaper på lång eller kort sikt?
………………………..
102
6.9Är det möjligt eller lämpligt för alla kommuner och regioner att sträva

efter att vara självförsörjande?
…………………………………………………………….
103
6.10Självförsörjning är inte ett optimalt mål
……………………………………………….
103
Likvärdighet

105
7.1Olika förutsättningar påverkar möjligheterna att nå likvärdighet
……………
106
7.2Skillnader i kommuners arbete mot våld
………………………………………………
107
7.3Samverkan, nätverk och webbstöd uppfattas stärka förutsättningarna

för likvärdighet
…………………………………………………………………………………..
108
7.4Uppdraget öppnar upp för olika prioriteringar
………………………………………
109
7.5Uppdraget har bidragit till ökad kvalitet, men det är svårt att dra

slutsatser om uppdraget har bidragit till ökad likvärdighet
……………………..
109
7.6Fortsatta åtgärder krävs för att nå likvärdighet
………………………………………
110
Slutsatser och rekommendationer

111
8.1Uppdraget har varit motiverat för att utveckla arbetet eftersom våld

är ett allvarligt samhällsproblem
…………………………………………………………..
112
8.2Utvecklingsmedlen har haft stor betydelse för utvecklingsarbetet

men brister i framförhållning
……………………………………………………………….
112
Medel mot våld

8.3Delad bild om mervärdet av myndigheternas samverkan
…………………………
114
8.4Uppdraget har bidragit till kompetensutveckling, men det är inte

synonymt med självförsörjning
…………………………………………………………….
116
8.5Uppdraget uppfattas ha bidragit till kvalitetsutveckling, men har

begränsade möjligheter att påverka likvärdigheten
………………………………..
117
8.6Genomförandet av uppdraget har haft fokus på &#x0066006C;era av målsättningarna

i nationella strategin
…………………………………………………………………………….
119
8.7Bristen på datakällor och indikatorer innebär att det saknas viktig

kunskap om våldsområdet
……………………………………………………………………
121
8.8Utvecklingen har gått framåt men förutsättningarna har förändrats
……….
123
8.9Rekommendationer
…………………………………………………………………………….
124
Referenser

127
Bilagor

133
Medel mot våld
18

1
Inledning
Sedan 2012 har Socialstyrelsen haft regeringens uppdrag att fördela utvecklingsmedel
och tillsammans med länsstyrelserna ge kompetensstöd till kommuner och ideella
organisationer för att stödja deras arbete mot våld i nära relationer. Under åren har
uppdraget utökats så att även regionerna fått ta del av utvecklingsmedel. Det senaste
uppdraget som är fokus för den här rapporten pågick 2020–2022. I uppdraget
för 2020–2022 ingår förutom våld i nära relationer även hedersrelaterat våld och
förtryck, sexuellt våld och prostitution samt människohandel för sexuella ändamål.
I Socialstyrelsens uppdrag ingick att fördela utvecklingsmedel till kommuner,
regioner och ideella organisationer samt erbjuda och sprida nationellt kompetensstöd
riktat till socialtjänsten och hälso- och sjukvården, inklusive tandvården. I upp
draget beskrivs kompetensstöd som kunskaps- och metodstöd. Socialstyrelsen har
även haft det övergripande ansvaret för att kvalitetssäkra, följa upp och redovisa
uppdraget på nationell nivå.
Flera andra myndigheter har också ingått i uppdraget. Nationellt centrum för
kvinnofrid (NCK) vid Uppsala universitet och Barnafrid vid Linköpings universitet
har haft uppdraget att i samverkan med Socialstyrelsen erbjuda och sprida
nationellt kompetensstöd. Jämställdhetsmyndigheten har haft uppdraget att stödja
de andra aktörerna i spridningen av det nationella stödet. Länsstyrelsernas uppdrag
har varit att ge regionalt kompetensstöd. Det nationella kompetensteamet mot
hedersrelaterat våld och förtryck vid Länsstyrelsen i Östergötlands län, numera
Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck, har varit samverkanspart
i frågor om hedersrelaterat våld och förtryck.
Vård- och omsorgsanalys har haft regeringens uppdrag att bedöma och analysera
hur uppdraget ”i dess helhet har bidragit till att uppfylla de övergripande målen för
uppdraget och för det jämställdhetspolitiska delmålet att mäns våld mot kvinnor
ska upphöra” (Regeringen 2020b).
1.1
Vi har bedömt uppdragets måluppfyllelse
Uppdragets övergripande mål handlade om självförsörjning av baskunskaper och
likvärdighet. I &#x00660069;gur 1 och avsnitten nedan beskriver vi målen och de områden som
uppdraget var tänkt att utveckla och stärka.
Medel mot våld

Inledning
Figur 1
. Uppdragets mål och områden som uppdraget var tänkt att utveckla och stärka.
”Samverkan mellan kommuner, regioner och berörda verksamheter är av stor vikt”.”Kunskap om behov och brister som har identi&#x00660069;erats på lokal nivå bör vara utgångspunkt för arbetet”.Områden som uppdraget avser att utveckla och stärka
Källa: Regeringen 2020b. Vård- och omsorgsanalys bearbetning.
1.1.1
Självförsörjning av baskunskaper
Det ena övergripande målet för uppdraget handlar om att ”kommuner och regioner
ska vara självförsörjande i fråga om baskunskaper om våld i nära relationer och
hedersrelaterat våld och förtryck” (Regeringen 2020b). I uppdraget de&#x00660069;nierar
regeringen inte närmare vad som avses med självförsörjning av baskunskaper.
I rapporten beskriver vi hur kommuner, regioner och myndigheter har tolkat
begreppet. Vad de lägger in i begreppet påverkar hur vi bedömer i vilken utsträckning
uppdraget har bidragit till målet.
1.1.2
Likvärdighet
Enligt uppdraget innebär målet om likvärdighet att ”arbetet mot våld i nära
relationer, sexuellt våld, hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och
människohandel för sexuella ändamål, ska vara av likvärdig kvalitet i hela landet.
Personer som har utsatts för sådant våld ska få det stöd och den hjälp som de behöver
oavsett var i landet de bor” (Regeringen 2020b). Därmed riktar målet in sig på två
aspekter av likvärdighet: kvalitet i arbetet och tillgången till stöd.
Medel mot våld
20

Inledning
1.1.3
ska upphöra
Vård- och omsorgsanalys ska bedöma hur uppdraget har bidragit till det
jämställdhetspolitiska delmålet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Målet är
ett av sex delmål som riksdag och regering slog fast under 2016 som en inriktning
för jämställdhetspolitiken. Delmålet lyder: ”Mäns våld mot kvinnor ska upphöra.
Kvinnor och män, &#x0066006C;ickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig
integritet”. Målet är brett och omfattar alla yttringar av fysiskt och psykiskt,
inklusive sexualiserat, våld och hot om våld samt hedersrelaterat våld och förtryck,
prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Delmålet har även ett
särskilt fokus på kopplingen mellan maskulinitet och våld (Regeringen 2016a).
En nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor har
tagits fram för att förbättra förutsättningarna för att nå målet om att mäns våld
mot kvinnor ska upphöra. Strategin har fyra mål:
1.
ett utökat och verkningsfullt förebyggande arbete mot våld
2.
förbättrad upptäckt av våld och starkare skydd och stöd för våldsutsatta kvinnor
och barn
3.
e&#x00660066;ektivare brottsbekämpning
4.
förbättrad kunskap och metodutveckling (Regeringen 2016a).
Enligt Socialstyrelsen och de andra myndigheterna som ingår i uppdraget bidrar
uppdraget om utvecklingsmedel och kompetensstöd till mål 2 och 4, samt i viss
mån också till mål 1 i strategin (Socialstyrelsen 2020).
1.1.4
I uppdraget nämns i anslutning till de övergripande målen för uppdraget också
andra aspekter. Till exempel står det att ”Samverkan mellan kommuner, regioner
och berörda verksamheter är av stor vikt” och ”Kunskap om behov och brister
som har identi&#x00660069;erats på lokal nivå bör vara utgångspunkt för arbetet” (Regeringen
2020b). Det &#x00660069;nns också fem områden som uppdraget är tänkt att utveckla och
stärka:
•
socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens, inklusive tandvårdens, långsiktiga,
strukturerade och samordnade arbete på området
•
verksamheters möjligheter att efterleva och tillämpa Socialstyrelsens föreskrifter
och allmänna råd (2014:4) om våld i nära relationer m.m. och gällande regelverk
i övrigt
•
verksamma metoder för våldsutsatta med särskilda behov
•
verksamheters förmåga att upptäcka och stödja våldsutsatta barn och vuxna
•
insatser för att nå våldsutövare och förebygga återfall.
Medel mot våld

Inledning
1.2
Våra frågor utgår från de övergripande målen för
Våra övergripande frågor för utvärderingen av uppdraget är:
•
Har uppdraget som helhet bidragit till att kommuner och regioner blivit mer
självförsörjande i baskunskaper om våld i nära relationer och hedersrelaterat
våld och förtryck?
•
Har uppdraget som helhet bidragit till likvärdighet?
•
Har uppdraget som helhet bidragit till det jämställdhetspolitiska delmålet att
mäns våld mot kvinnor ska upphöra?
Genom att analysera hur uppdraget har bidragit till måluppfyllelse drar vi i den
här rapporten slutsatser om ifall uppdraget med dess utvecklingsmedel och
kompetensstöd har varit ett ändamålsenligt sätt att utveckla kommuners, regioners
och ideella organisationers arbete inom de områden av våld som uppdraget omfattar,
det vill säga våld i nära relationer, sexuellt våld, hedersrelaterat våld och förtryck
samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål. När vi använder
begreppet området eller våldsområdet så syftar vi på ovanstående. Vi lämnar även
rekommendationer till regeringen, myndigheter, kommuner och regioner om hur
utvecklingsarbetet och styrningen kan utvecklas.
1.3
Vi har strukturerat vår analys med stöd av ett
analysramverk
Som stöd för vår datainsamling och analys har vi använt ett analytiskt ramverk
som baseras på en programteoretisk ansats utifrån teorier av statsvetaren
Evert Vedung. Vi har vidareutvecklat ramverket med stöd av en rapport från
Ekonomistyrningsverket. Programteori handlar om att schematiskt beskriva hur
en satsning eller ett program är tänkt att fungera, hur de fungerar i praktiken
och vilka samband som &#x00660069;nns mellan utgångsläge, resurser, insatser, resultat och
mål (ESV 2006; Vedung 2009). I &#x00660069;gur 2 och nedan redovisar vi ramverket och en
beskrivning av ramverket.
Figur 2
. Analytiskt ramverk för utvärderingen.
Utgångsläget när uppdraget påbörjades2. Förutsättningar för genomförandet av uppdraget 3. Genomförandet av uppdraget4. Resultat5. MåluppfyllelseInterna och externa faktorer (hindrande och främjande)
•
I den första delen av ramverket beskriver vi hur utgångsläget såg ut när uppdraget
påbörjades 2020.
Medel mot våld
22

Inledning
•
I den andra delen beskriver vi förutsättningarna för genomförandet av uppdraget,
det vill säga uppdragets utformning, vilka aktörer som ingår och de ekonomiska
ramarna.
•
I den tredje delen analyserar vi genomförandet av uppdraget, hur kommunerna,
regionerna och de ideella organisationerna har använt utvecklingsmedlen. Vi
beskriver myndigheternas arbete och samverkan om kompetensstödet och hur
olika aktörer ser på uppdragets utformning och styrning.
•
I den fjärde delen bedömer vi vilka resultat som har uppnåtts av kommuner,
regioner, ideella organisationer och myndigheter.
•
I den femte delen bedömer vi måluppfyllelsen för uppdraget samt kopplar ihop
de olika delarna av vår datainsamling och analysramverket.
Vi belyser även hur interna och externa faktorer har främjat eller hindrat genom
förandet av uppdraget samt möjligheterna att uppnå resultat och måluppfyllelse.
Exempel på interna faktorer är tillgång till personal, prioriteringar eller ekonomiska
resurser. Exempel på externa faktorer är närliggande uppdrag eller annan nationell
styrning av området.
1.3.1
Svårt bedöma resultat och måluppfyllelse
Det är svårt att dra säkra slutsatser om hur uppdraget har bidragit till mål
uppfyllelse. Uppdragets mål är visionära och av övergripande karaktär. Det
gäller samtliga mål, och inte minst målet om att mäns våld mot kvinnor ska
upphöra. Jämställdhetsmyndigheten skriver i sin uppföljning för 2017–2021 av
delmålet att avsaknaden av strukturindikatorer gör det svårt att följa upp vilka
resurser och verktyg som &#x00660069;nns för att nå den nationella strategins mål. Enligt
Jämställdhetsmyndigheten &#x00660069;nns det också en brist på processindikatorer för att
mäta kvaliteten i det arbete som bedrivs (Jämställdhetsmyndigheten 2022a).
Uppdraget är ett av många initiativ på området, som ny lagstiftning och andra
satsningar. En kartläggning som Jämställdhetsmyndigheten har gjort visar att
myndigheter fått över 300 regeringsuppdrag på det här området sedan 2017
(Jämställdhetsmyndigheten 2023a). Det innebär sammantaget att det är svårt att
avgöra om eventuella förändringar beror på vad som har gjorts inom ramen för
det här uppdraget eller på grund av andra initiativ. Dessutom saknas nationella
indikatorer för att skapa en heltäckande bild av utvecklingen på området och för
kunna koppla förändringen till uppdraget. Trots dessa svårigheter resonerar vi om
uppdragets bidrag till målen.
Vi har inte haft möjlighet att samla in och värdera resultatet av enskilda aktiviteter
som kommunerna, regionerna och de ideella organisationerna har genomfört. Det
innebär att vår bedömning av resultatet baseras på kommunernas, regionernas och
de ideella organisationernas beskrivning av resultatet av genomförda aktiviteter.
Medel mot våld

Inledning
1.4
Vi har använt olika metoder och datakällor
För att besvara våra frågor har vi använt oss av olika metoder och datakällor: intervjuer,
skriftliga frågor, en enkät, analys av Socialstyrelsens återrapporteringsformulär
samt dokumentstudier och analys av indikatorer. I det här avsnittet beskriver vi
datainsamlingen närmare.
1.4.1
Intervjuer och skriftliga frågor till myndigheter
Vi har intervjuat och skickat ut skriftliga frågor till myndigheter som har ingått i
uppdraget, det vill säga Socialstyrelsen, NCK, Jämställdhetsmyndigeten, Barnafrid,
länsstyrelserna och Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck.
Syftet har varit att få en förståelse för vad myndigheterna har gjort, hur arbetet
och samverkan har fungerat, vilken betydelse uppdraget har haft och vilka hinder
och utmaningar som &#x00660069;nns på området och hur det påverkar måluppfyllelsen.
Några av myndigheterna har vi intervjuat mer än en gång. Till exempel hade
vi möten med några myndigheter i slutet av sommaren eller början av hösten
2023, där vi ställde några kompletterande frågor bland annat om hur de såg på
att uppdraget är avslutat. För mer information, se bilaga 1 och 2. När vi skriver
myndigheter utan att närmare speci&#x00660069;cera avser vi Socialstyrelsen, NCK, Barnafrid,
Jämställdhetsmyndigheten, Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och
förtryck samt länsstyrelserna.
1.4.2
Intervjuer med kommuner och regioner
Vi har intervjuat ett urval av kommuner och regioner för att få en djupare förståelse
för användningen av utvecklingsmedlen, vilken betydelse som utvecklingsmedlen
och kompetensstödet har haft, samt för att få en bild av vilka utmaningar, hinder
och behov som &#x00660069;nns på området. Vid urvalet av kommuner och regioner försökte vi
uppnå en geogra&#x00660069;sk spridning och inkludera både städer och glesbygd. Resultatet
från dessa intervjuer har vi använt när vi konstruerat vår enkät till kommunerna.
Vi har framför allt intervjuat samordnare och andra personer med strategiska
funktioner som har varit insatta i hur kommunen eller regionen har använt
utvecklingsmedel. Se tabellen i bilaga 1 för en översikt av vilka kommuner och
regioner som medverkat.
Vi har genomfört sammanlagt 20 kommunintervjuer och 16 regionintervjuer.
Antalet intervjuer inom respektive kommun och region varierar. Vid de &#x0066006C;esta
intervjuerna medverkande en person, men i några intervjuer medverkande två
personer.
Medel mot våld
24

Inledning
1.4.3
Intervjuer med ideella organisationer
För att få en bild av ideella föreningars och stiftelsers användning av utvecklings
medlen och hur organisationerna uppfattar uppdraget har vi intervjuat
representanter för sex ideella organisationer som har fått utvecklingsmedel. Vi
har även intervjuat organisationer som ger stöd till utsatta personer men som inte
har tagit del av utvecklingsmedlen. Syftet var framför allt att få en fördjupad bild
av utsatta personers situation och behov.
1.4.4
Intervjuer med SKR och NNS
Vi har intervjuat Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Nationella nätverket
för samordningsförbund (NNS) för att höra hur de ser på samråden och på uppdraget.
Enligt uppdraget skulle de involverade myndigheterna samråda med SKR och NNS
(Regeringen 2020b).
1.4.5
Socialstyrelsens del- och slutredovisningar samt
återrapporteringsformulär
De kommuner, regioner och ideella organisationer som har tagit del av utvecklings
medlen samt de myndigheter som har tagit del av särskilda stimulansmedel har varje
år rapporterat till Socialstyrelsen vad de använt medlen till. Rapporteringen har varit
ett krav för att de som tagit emot medel inte ska bli återbetalningsskyldiga. För att få en
bild av vad som gjorts inom uppdraget har vi framför allt använt Socialstyrelsens del-
och slutredovisning samt svaren från återrapporteringsformulären. Socialstyrelsen
har haft det övergripande ansvaret att på nationell nivå följa upp och redovisa
uppdraget, medan vi ska bedöma måluppfyllelsen. Vi har därför byggt vidare på
Socialstyrelsens uppföljningar
.
För att belysa användningen av utvecklingsmedlen
och synpunkter på uppdraget

har vi även kompletterat med annan datainsamling.
1.4.6
Enkät till kommuner
Vi har skickat ut en enkät till samtliga kommuner för att få bild av vilken betydelse
uppdraget har haft, vilka resultat som har uppnåtts och synpunkter på uppdraget.
Enkäten skickades ut i april 2023 och 167 kommuner besvarade enkäten, vilket ger
en svarsfrekvens på nära 58 procent. I bilaga 3 redovisar vi enkäten i sin helhet.
När vi i rapporten uppger enkätresultat i procent utgår vi från andelen som har
svarat på respektive fråga om inget annat framkommer.
Från början var vår plan att även skicka ut en enkät till alla regionerna. Men efter
samråd med SKR beslutade vi att ersätta enkäten med &#x0066006C;er intervjuer, bland annat
eftersom enkäten bedömdes leda till för stor uppgiftslämnarbörda. Vi genomförde
därför ett antal kompletterande intervjuer med några regioner och skickade ut
Medel mot våld

Inledning
ett begränsat antal skriftliga frågor till de regioner som inte intervjuades. Att vi
skickade ut en enkät till kommuner men inte till regioner har resulterat i att det i
vissa delar av rapporten blir större fokus på kommunerna än på regionerna.
1.4.7
Dokumentstudier och analys av be&#x00660069;ntliga indikatorer
Vi har genomfört dokumentstudier för att skapa oss en bild av nuläget inom
området, områdets aktörer, utmaningar, aktuella initiativ på området samt andra
utvärderingar inom området. Vi har även använt oss av statistik från Öppna
jämförelser och Unizons kvinnofridsbarometer för att få en bild av kommunernas
arbete på området. ven om be&#x00660069;ntliga indikatorer inte direkt kan koppas till
uppdraget har nulägesbeskrivningen varit ett komplement till vår datainsamling.
1.5
Vi har haft ett parallellt regeringsuppdrag

om utsattas erfarenheter av socialtjänsten

på grund av hedersrelaterat våld och förtryck
Utöver vårt uppdrag att analysera måluppfyllelsen för uppdraget om utvecklings
medel och kompetensstöd har vi också haft i uppdrag av regeringen att undersöka
hur personer som har fått stöd från socialtjänsten på grund av utsatthet för heders
relaterat våld och förtryck sett på det stöd som de fått. Uppdraget om hedersrelaterat
våld och förtryck har bidragit till att öka vår förståelse för behoven av kompetens
stöd hos personal inom socialtjänsten.
När vi skriver om uppdraget om utvecklingsmedel och kompetensstöds bidrag
till kvalitetsförbättringar utgår vi från kommuners och regioners bedömning. Vi har
alltså inte inom ramen för den här rapporten belyst hur våldsutsatta personer ser
på kvaliteten i kommuners och regioners vård och stöd samt hur den har utvecklats.
Däremot kan vår andra rapport (Vård- och omsorgsanalys 2023) om hedersrelaterat
våld och förtryck ge en bild och ökad förståelse för hur utsatta personer ser på
socialtjänstens stöd och insatser.
1.6
Disposition
I kapitel 2 beskriver vi kort uppdraget och hur uppdraget har förändrats med tiden.
I kapitel 3 analyserar vi kommuners, regioners och ideella organisationers
användning av utvecklingsmedel och resultatet av användningen. Vi belyser
även hur kommuner, regioner och ideella organisationer ser på utformningen av
utvecklingsmedlen och styrningen av uppdraget.
I kapitel 4 beskriver vi vad myndigheterna har gjort inom ramen för uppdraget.
Vi diskuterar också hur samverkan mellan myndigheterna har fungerat.
Medel mot våld
26

Inledning
I kapitel 5 beskriver vi hur kommuner och regioner ser på tillgången till kompetens
stöd. Vi diskuterar också vilka utmaningar som &#x00660069;nns för att kommuner och regioner
ska kunna använda kunskapen som &#x00660069;nns.
I kapitel 6 resonerar vi om i vilken utsträckning uppdraget har bidragit till målet
att kommuner och regioner ska vara självförsörjande i baskunskaper. Vi belyser
även mer allmänt hur uppdraget har bidragit till kompetensutveckling i kommuner
och regioner.
I kapitel 7 resonerar vi om i vilken utsträckning uppdraget har bidragit till målet
om likvärdighet. Vi utgår från två olika aspekter av likvärdighet: kvalitet i arbetet
och tillgång till stöd.
I kapitel 8 summerar vi och fördjupar våra slutsatser. Vi resonerar också om
uppdragets bidrag till det jämställdhetspolitiska delmålet att mäns våld mot
kvinnor ska upphöra. Slutligen lämnar vi rekommendationer om hur arbetet mot
våld kan fortsätta att utvecklas.
Medel mot våld

2
Bakgrunden till uppdraget
om utvecklingsmedel

och kompetensstöd
I det här kapitlet beskriver vi kortfattat uppdraget om utvecklingsmedel och
kompetensstöd och hur det har förändrats med tiden. Kapitlet baseras främst
på regeringsbeslut och tidigare uppföljningar av uppdraget. När vi i rapporten
skriver uppdraget utan att närmare speci&#x00660069;cera vilket uppdrag vi menar, syftar vi
på uppdraget om utvecklingsmedel och kompetensstöd.
Det mest centrala i kapitlet:
•
Uppdraget har inneburit att kommuner och regioner har kunnat rekvirera
utvecklingsmedel, medan ideella organisationer har kunnat ansöka om
utvecklingsmedel. Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) och Barnafrid
samt i vissa omgångar även länsstyrelserna har kunnat ansöka om särskilda
stimulansmedel.
•
Uppdraget har inneburit att Socialstyrelsen skulle erbjuda kompetensstöd i
samverkan med länsstyrelserna, NCK och Barnafrid. Socialstyrelsen skulle
sprida kompetensstöd i samverkan med länsstyrelserna, NCK, Barnafrid och
Jämställdhetsmyndigheten.
•
Liknande uppdrag har funnits under &#x0066006C;era år. Men uppdraget har utökats till att
omfatta &#x0066006C;er aktörer med tiden.
2.1
Utvecklingsmedel till kommuner, regioner och ideella
organisationer
Enligt uppdraget skulle Socialstyrelsen under 2020–2022 fördela utvecklingsmedel
till kommuner, regioner och ideella organisationer för att stödja arbetet mot våld i
nära relationer, sexuellt våld, hedersrelaterat våld och förtryck, samt arbetet med
vuxna och barn i prostitution och människohandel för sexuella ändamål. För att
ta del av utvecklingsmedel behövde kommunerna och regionerna rekvirera dem
Medel mot våld
28

via ett formulär på Socialstyrelsens webbplats. Hur mycket respektive kommun
och region &#x00660069;ck rekvirera bestämdes av en fördelningsnyckel. Fördelningen till
kommuner utgick från antalet invånare i kommunen. Kommuner som hade upp till
30000 invånare &#x00660069;ck minst 100000 kronor plus en befolkningsrelaterad summa.
Fördelningen till regionerna utgick från att varje region &#x00660069;ck 1 miljon kronor, och
resten av medlen fördelades utifrån hur stor andel av Sveriges befolkning som bodde
i regionen. Utvecklingsmedel som blev över på grund av att kommuner och regioner
inte rekvirerade dem kunde fördelas till kommuner och regioner som uppgett att
de ville ta del av medlen (Regeringen 2020b).
Ideella organisationer som ville ta del av utvecklingsmedel behövde
däremot ansöka om utvecklingsmedel. Sedan beslutade Socialstyrelsen utifrån
ansökningarna om vilka som skulle få medel (Regeringen 2020b). Tabell 1 visar
hur mycket utvecklingsmedel och särskilda stimulansmedel som fanns tillgängliga
respektive år under 2020–2022.
Tabell 1
. Tillgängliga utvecklingsmedel och särskilda stimulansmedel i miljoner kronor inom
uppdraget.
Mottagare
2020
2021
1
2022
2
Kommuner
75
75
144,75
Regioner
31,5
31,5
30,5
Ideella organisationer
8
4
15,5
Särskilda stimulansmedel till NCK, Barnafrid och
länsstyrelserna
3
7
11,8
3
Totalt
121,5
122,3
193,75
Källa: Socialstyrelsen 2023f.

1 För 2021 kom ett regeringsbeslut i mars om utvecklingsmedel och särskilda stimulansmedel (Regeringen 2021d) och i juni
kom ett regeringsbeslut om ytterligare utvecklingsmedel till kommuner och regioner samt särskilda stimulansmedel (Reger
–
ingen 2021a). Av medlen för 2021 var 5 miljoner kronor av de 75 miljonerna till kommunerna tilläggsmedel. Motsvarande
siffra för regionerna var 6,5 miljoner av de 31,5 miljonerna och för de särskilda stimulansmedlen var 8,8 miljoner av de
11,8 miljonerna tilläggsmedel.

2 Även 2022 tillkom ytterligare medel till uppdraget. Av de 59,25 miljonerna som tillkom innan sommaren skulle 28
miljoner ”i första hand avse stöd till kommuner, att med utgångspunkt i myndighetens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS
2014:4) om våld i nära relationer, analysera om utbudet av skyddat boende svarar mot behoven hos våldsutsatta och barn
som bevittnat våld” (Socialstyrelsen utan årtal).

3 Länsstyrelserna har kunnat ta del av särskilda stimulansmedel för 2020 och tilläggsmedel för 2021.
2.1.1
Särskilda stimulansmedel
De särskilda stimulansmedlen var enligt uppdraget tänkta att användas till infor
mations- och utbildningsinsatser, riktade insatser för vissa grupper eller utvecklings
arbete och fördelas efter ansökan. Socialstyrelsen skulle besluta om vilka som skulle
få medlen och hämta in synpunkter från Jämställdhetsmyndigheten (Regeringen
2020).
För 2020 &#x00660069;ck NCK, Barnafrid och länsstyrelserna ansöka om särskilda stimulans-
medel (Regeringen 2020b). Men för 2021 &#x00660069;ck till en början bara NCK och Barnafrid
Medel mot våld

ansöka om stimulansmedel. Anledningen till att länsstyrelserna inte &#x00660069;ck ansöka
om medlen längre var att de enligt regeringen inte bedömdes behöva de särskilda
stimulansmedlen när deras regionala uppdrag att förebygga och bekämpa mäns
våld mot kvinnor blev permanent med en årlig &#x00660069;nansiering på 100miljoner kronor
(Regeringen 2021d). Men i juni 2021 tog regeringen ändå beslut om ytterligare medel
för 2021 och att de även skulle kunna fördelas till länsstyrelserna (Regeringen
2021a). För 2022 var det bara NCK och Barnafrid som &#x00660069;ck ansöka om särskilda
stimulansmedel (Socialstyrelsen 2022a).
2.2
Myndighetssamverkan om kompetensstöd
Enligt uppdraget skulle Socialstyrelsen erbjuda och kvalitetssäkra nationellt
kompetensstöd för socialtjänsten och hälso- och sjukvården, vilket även inkluderar
tandvården. Socialstyrelsen skulle erbjuda nationellt kompetensstöd i samverkan
med NCK och Barnafrid. NCK skulle i samverkan med Socialstyrelsen vidareutveckla
och erbjuda kompetensstöd om våldsutsatta vuxna, med fokus på webbaserat stöd
till yrkesverksamma. Barnafrid skulle i samverkan med både Socialstyrelsen och
länsstyrelserna utveckla och erbjuda kompetensstöd till kommuner och regioner
om barn som är utsatta för och bevittnar våld (Regeringen 2020b).
Länsstyrelserna skulle i samverkan med Socialstyrelsen ge regionalt kompetens
stöd till kommuner, samt erbjuda stöd till ideella organisationer. När det gäller
hedersrelaterat våld och förtryck skulle arbetet ske i samverkan med det Nationella
kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck (Regeringen 2020b) numera
Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck.
Socialstyrelsen, Jämställdhetsmyndigheten, länsstyrelserna, NCK och Barnafrid
skulle enligt uppdraget stödja spridningen av kompetensstödet. För att stödja
spridningen och underlätta mottagandet av kompetensstödet skulle Social
styrelsen samverka med de andra myndigheterna. Jämställdhetsmyndigheten
skulle i samverkan med länsstyrelserna, NCK, Barnafrid och regionerna ”stödja
spridningen och utveckla formerna för att underlätta mottagandet av det nationella
stödet” (Regeringen 2020b).
Jämställdhetsmyndigheten skulle också hjälpa Socialstyrelsen i att sprida
nationellt stöd till den regionala nivån. Enligt uppdraget skulle Jämställdhets
myndigheten även ”främja enhetlighet och synergier mellan länen och särskilt
stödja utvecklingen inom hälso- och sjukvård samt samverkan mellan hälso- och
sjukvården och socialtjänsten” (Regeringen 2020b).
Enligt uppdraget skulle samråd ske med Nationella nätverket för samordnings
förbund och SKR (Regeringen 2020b).
Medel mot våld30

2.2.1

Genomförandeplan, samt del- och slutredovisning skulle tas framSocialstyrelsen har haft det övergripande ansvaret för samordning, kvalitetssäkring, uppföljning och redovisning av uppdraget på nationell nivå. Socialstyrelsen skulle i samverkan med de andra myndigheterna ta fram en plan för hur uppdraget om kompetensstöd skulle genomföras (Regeringen 2020b). Genomförandeplanen presenterades i december 2020 (Socialstyrelsen 2020). När vi i rapporten skriver genomförandeplanen utan att närmare speci&#x00660069;cera vad det handlar om är det denna
vi menar.

2.3

Liknande uppdrag har funnits tidigareSocialstyrelsen har haft regeringens uppdrag att fördela utvecklingsmedel och tillsammans med länsstyrelserna ge kompetensstöd inom området våld i nära relationer sedan 2012 (Regeringen 2020b). Men även innan 2012 har utvecklingsmedel
fördelats: under 2007–2011 fördelade länsstyrelserna utvecklingsmedel (Social
–
styrelsen 2013). Med andra ord kan uppdraget för 2020–2022 ses som en fortsättning på tidigare uppdrag. Men även om det har funnits liknade uppdrag &#x00660069;nns det också en del skillnader mellan uppdragen över tid. Till exempel har det skett förändringar av vilka som får ta del av utvecklingsmedlen, vad som krävs för att få ta del av medlen, samt vilka som är involverade i arbetet med kompetensstöd. Läs mer i faktarutan.Utvecklingsmedelelserna i uppdrag att fördela utvecklingsmedel
–
medel. Under perioden 2012–2015 kunde både kommuner och ideella organisationer ansöka om utvecklingsmedel. För kommunerna infördes under den perioden prestationskrav för att de skulle få ta del av medlen (Regeringen 2014; Socialstyrelsen Sedan 2016 har Socialstyrelsen haft i uppdrag att fördela utvecklingsmedel till kommuner, regioner och ideella organisationer. Kommuner och regioner har kunnat rekvirera medlen, medan ideella organisationer har behövt ansöka om dem (Regeringen
Medel mot våld

31
Kompetensstöd
Medel mot våld
32

3
Utvecklingsmedlen till
kommuner, regioner och
ideella organisationer
I det här kapitlet analyserar vi hur kommuner, regioner och ideella organisationer
har använt utvecklingsmedlen. Vi belyser även hur kommuner, regioner och
ideella organisationer ser på utformningen av utvecklingsmedlen och styrningen
av uppdraget.
Kapitlet baseras på Socialstyrelsens återrapporteringsformulär, intervjuer med
kommuner, regioner och ideella organisationer, vår enkät till kommunerna samt
kompletterande skriftliga frågor till några regioner.
Socialstyrelsen har även följt upp användningen av utvecklingsmedlen, baserat
på återrapporteringen. Uppföljningen redovisas i Socialstyrelsens slutrapport om
uppdraget (Socialstyrelsen 2023f).
Våra viktigaste resultat:
•
Kommuner, regioner och ideella organisationer anser att utvecklingsmedlen
har haft en stor betydelse för deras utvecklingsarbete. I vissa fall har medlen
till och med varit avgörande för att de har kunnat bedriva utvecklingsinsatser.
•
Kommuner och regioner ser positivt på att utvecklingsmedlen har varit speci&#x00660069;kt
ritade mot området, eftersom det har bidragit till att frågan har prioriterats. De
anser också att det varit en fördel att medlen har kunnat användas fritt utifrån
lokala behov och prioriteringar.
•
Kommuner, regioner och ideella organisationer är kritiska till bristen på
framförhållning och långsiktighet i uppdraget. De anser att beslut om tilldelning
av medel har kommit sent. Kommuner och regioner anser att besked om att det
inte skulle bli någon fortsättning under 2023 borde ha lämnats tidigare.
•
Det är för tidigt att se e&#x00660066;ekterna för kommuner och regioner av att uppdraget
inte fortsätter under 2023. Men vi ser att vissa kommuner och regioner redan har
dragit ner på utvecklingsarbete och utbildningar, medan andra har permanentat
utvecklingsinitiativ som nu ingår i ordinarie verksamheter.
Medel mot våld

Utvecklingsmedlen till kommuner, regioner och ideella organisationer
•
Flera kommuner och regioner anser att det är särskilt olyckligt att det inte tillförs
utvecklingsmedel för 2023. Det ekonomiska läget är pressat i många regioner
och kommuner, och de ser en risk att utvecklingsarbetet kommer tappa fart
utan medlen.
•
För ideella organisationer har fyra tidigare statsbidrag under 2023, däribland
utvecklingsmedlen, slagits samman till ett nytt statsbidrag. Vi har inte utvärderat
resultatet av det nya statsbidraget.
3.1
Utvecklingsmedlen användes i stor utsträckning
Under 2020–2022 avsatte regeringen nära 416 miljoner kronor i utvecklingsmedel
till kommuner, regioner och ideella organisationer. Av dessa var nära 295 miljoner
kronor avsedda för kommunerna, 93,5 miljoner för regionerna och 27,5 miljoner för
ideella organisationer. Under 2022 avsattes mer medel än tidigare år, bland annat
tillfördes extra medel för att kommunerna skulle analysera om utbudet av skyddat
boende motsvarade behoven hos våldsutsatta personer och barn som bevittnat våld
(Socialstyrelsen 2022b). Totalt fanns nära 145 miljoner för kommunerna för 2022,
vilket kan jämföras med de nära 295 miljoner som totalt avsattes för 2020–2022.
Av de tillgängliga medlen tog kommuner, regioner och ideella organisationer
emot drygt 410 miljoner kronor under 2020–2022 och använde merparten av
medlen. Kommunerna använde 91 procent, regionerna 88 procent och de ideella
organisationerna 96 procent av de mottagna medlen. Totalt tog 281–288 kommuner,
21 regioner och 10–18 ideella organisationer emot utvecklingsmedel (Socialstyrelsen
2020–2022). Se tabell 2.
Medel mot våld
34

Utvecklingsmedlen till kommuner, regioner och ideella organisationer
Tabell 2
. Tillgängliga, mottagna, förbrukade och återbetalda utvecklingsmedel samt antal
mottagare 2020–2022.
Kommuner
2020
2021
2022
2020–2022
Tillgängliga medel,
kr
Mottagna medel, kr
Andel förbrukade
medel av totalt
mottagna medel
92 %
92 %
91 %
91 %
Kommuner som
rekvirerat medel,
antal
284
281
288
Regioner
2020
2021
2022
2020–2022
Tillgängliga medel,
kr
Mottagna medel, kr
Andel förbrukade
medel av totalt
mottagna medel
86 %
87 %
90 %
88 %
Regioner som
rekvirerat medel,
antal
21
21
21
21
Ideella
organisationer
2020
2021
2022
2020–2022
Tillgängliga medel,
kr
Mottagna medel, kr
Andel förbrukade
medel av totalt
mottagna medel
92 %
98 %
98 %
96 %
Organisationer som
har mottagit medel,
antal
18
10
16
Källa: Socialstyrelsens återrapporteringsformulär för 2020–2022.
Coronapandemin var den främsta orsaken till att kommuner, regioner och ideella
organisationer inte använde alla utvecklingsmedlen och betalade tillbaka pengar
2020–2021. Pandemin ledde bland annat till att utbildningar ställdes in, &#x00660069;ck
genomföras i begränsad omfattning eller digitalt och att det var svårare att samverka
med andra aktörer. Under 2022 var personal- och tidsbrist de främsta orsakerna
till att medlen inte användes och därefter coronapandemin (Socialstyrelsen

2020–2022). Trots pandemin kan vi ändå konstatera att merparten av de tillgängliga
utvecklingsmedlen användes.
Medel mot våld

Utvecklingsmedlen till kommuner, regioner och ideella organisationer
3.2
Kommunernas användning, resultat och synpunkter
Det &#x00660069;nns en stor variation i hur mycket medel som kommunerna har fått rekvirera.
Under 2022 rekvirerades det minsta beloppet, 112929 kr, av Bjurholms kommun
och det största beloppet 9133495 kr av Stockholms stad. Enligt Socialstyrelsens
återrapporteringsformulär var de tre insatser som prioriterades av &#x0066006C;est kommuner:
•
kompetenshöjande insatser
•
att utveckla och stärka berörda verksamheters möjligheter att efterleva och
tillämpa Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2014:4) om våld i nära
relationer m.m. och gällande regelverk
•
att stärka samverkan.
Exempel på utvecklingsområden som prioriterades av färre kommuner var att
&#x00660069;nansiera en samordningsfunktion, utveckla och stärka metoder för våldsutsatta
med särskilda behov samt utveckla metoder för att nå våldsutövare och förebygga
återfall i våldsbrott. Men över tid kan vi konstatera att allt &#x0066006C;er kommuner har
använt medlen med fokus på våldsutövare. Ökningen hör sannolikt samman med
att det i augusti 2021 infördes bestämmelser i socialtjänstlagen att socialtjänsten
ska verka för att våldsutövare ska ändra sitt beteende (5 kap. 11 a § SoL). I &#x00660069;gur 3
nedan redovisar vi hur kommunerna använt utvecklingsmedlen.
En re&#x0066006C;ektion som vi gör om kategorierna i Socialstyrelsens återrapporterings-
formulär är att de är relativt breda, till exempel kategorin delta i kompetenshöjande
insatser/kompetensutveckling. Det innebär att den kategorin kan innefatta många
olika typer av insatser och aktiviteter inom kompetensutvecklingsområdet med
fokus på olika målgrupper.
Medel mot våld
36

Utvecklingsmedlen till kommuner, regioner och ideella organisationer
Figur 3
. Antalet kommuner som har använt utvecklingsmedlen till olika områden.

Andra insatserför att utveckla och stärkasocialtjänstens långsiktiga, strukturerade
och samordnade arbeteDelta i kompetenshöjandeinsatser/kompetensutvecklingUtveckla och stärka möjligheter att följaoch tillämpa föreskrifter, allmänna rådeller andra bestämmelserUtveckla och stärka metoder förvåldsutsatta med särskilda behovUtveckla förmågan att upptäckaoch stödja våldsutsattaUtveckla insatser för att nå våldsutövareoch förebygga återfall i våldsbrottStärka samverkan inom kommuneneller med externa aktörerFinansiera en samordningsfunktion
134243234125152115225112135257236115155155202112139274249134170193242131050100150200250
290
2022
2021
2020

2020: n = 276, 2021: n = 274 och 2022: n = 284.

Källa: Socialstyrelsens återrapporteringsformulär 2020–2022.
I Socialstyrelsens återrapporteringsformulär har kommunerna i fritextsvar redo
gjort för aktiviteter som har genomförts med utvecklingsmedlen. Utvecklings
medlens konstruktion innebär att kommunerna får disponera medlen fritt inom
området utifrån deras egna behov och prioriteringar. Det betyder att det &#x00660069;nns
en stor variation i vilka aktiviteter som har genomförts. Som nämns ovan har
kompetenshöjande aktiviteter varit ett område som många kommuner har prioriterat.
Socialstyrelsens återrapporteringsformulär och våra intervjuer visar att kompetens
utvecklingen har omfattat breda basutbildningar, som har genomförts internt, med
extern personal eller genom myndigheternas webbutbildningar. Även utbildningar
med fokus på fördjupad kunskap har genomförts, exempelvis om hedersrelaterat
våld och förtryck. Utvecklingsmedlen har även använts till lönekostnader, som
exempelvis har gått till att &#x00660069;nansiera utbildare eller samordningsfunktioner. Vissa
kommuner har tagit fram informationsmaterial eller &#x00660069;lmer. Det &#x00660069;nns även exempel
på att medlen använts för att bygga upp nya verksamheter, exempelvis att utrusta en
lägenhet för våldsutsatta personer. Andra kommuner har tagit fram eller reviderat
Medel mot våld

Utvecklingsmedlen till kommuner, regioner och ideella organisationer
rutiner och riktlinjer eller arbetat med att stärka samverkan med aktörer både
inom
och utanför kommunen (Socialstyrelsen 2020–2022).
Vi har genomfört utbildningsinsatser för all personal i en basutbildning. Vi
har också gjort en inventering av kompetensutvecklingsbehov och en plan
för utbildningsinsatser”.
(Kommun, Socialstyrelsens återrapporteringsformulär)
Vi har nyttjat medel till lönekostnaderna för vår samordnare. Utvecklings
arbetet har skett genom kunskapsspridning, analyser och en hög grad av
samverkan med andra verksamheter som möter människor i sina respektive
uppdrag”.
(Kommun, Socialstyrelsens återrapporteringsformulär)
Vi har &#x00660069;nansierat en uppstart av jourlägenhet för akuta placeringar. I upp-
starten ingår lägenheten och inventarier”.
(Kommun, Socialstyrelsens återrapporteringsformulär)
3.2.1
Utvecklingsmedlen har haft stor betydelse
Det är tydligt att utvecklingsmedlen varit betydelsefulla för kommunernas
utvecklingsarbete. I vår enkät uppger hela 85 procent att utvecklingsmedlen haft
en mycket stor eller ganska stor betydelse för utvecklingsarbetet på våldsområdet,
se &#x00660069;gur 4.
Medel mot våld
38

Utvecklingsmedlen till kommuner, regioner och ideella organisationer
Figur 4
. Andelen kommuner som uppger att utvecklingsmedlen för 2020 till 2022 har haft
betydelse för kommunens utvecklingsarbete. Skalan går från mycket stor betydelse till
mycket liten eller ingen alls.
Mycket liten eller ingen alls
Ganska liten betydelseGanska stor betydelseMycket stor betydelse
102040608010
0
2560105
n = 167.

På grund av avrundning kan summan över- eller understiga 100 procent.

Källa: Vård- och omsorgsanalys kommunenkät 2023.
Även 9 av 10 av kommunerna uppger i vår enkät att utvecklingsmedlen haft mycket
stor eller ganska stor nytta för socialtjänsten som helhet. Den bilden bekräftas
i våra intervjuer. Flera kommuner anger att uppdraget har bidragit till att sätta
fokus på frågan och driva på utvecklingen inom våldsområdet. Signalvärdet av
att staten satsar på våldsområdet genom att rikta utvecklingsmedel dit lyfts också
fram som en viktig faktor som bidrar till att frågan har prioriterats politiskt i
kommunen. Kommunerna menar att de statliga medlen har bidragit till att arbetet
på våldsområdet har kunnat utvecklas utan att det har konkurrerat med andra
utvecklingsområden. De menar att medlen har gett handlingsfrihet och ett mandat
att arbeta med frågan.
Vi har fått mandat att utveckla vårt arbete mot våld. Pengarna gör att man
får fria händer att använda tid till riktade insatser. Om man inte har pengar
så är det betydligt svårare”.
(Kommun, Vård- och omsorgsanalys intervjuer)
Av Socialstyrelsens återrapporteringsformulär framgår att utvecklingsmedlen
även har bidragit till kvalitetsförbättringar i kommunerna. På en femgradig skala
&#x00660069;ck kommunerna ange om utvecklingsmedlen bidragit till kvalitetsförbättringar,
där 5 motsvarade ”i stor utsträckning” och 1 motsvarade ”i låg utsträckning”.
Medel mot våld

Utvecklingsmedlen till kommuner, regioner och ideella organisationer
För 2022 angav 242 kommuner av de 284 som besvarade frågan 4 eller 5. Det
motsvarar 85 procent av kommunerna. För samtliga år som uppdraget har pågått
uppfattar en majoritet av kommunerna att uppdraget i stor utsträckning har
bidragit till kvalitetsförbättringar, se &#x00660069;gur 5 nedan. En klar majoritet, 230 av 284
av kommunerna, 80 procent, svarade för 2022 att kvalitetsförbättringen inte skulle
vara möjlig utan utvecklingsmedel (Socialstyrelsen 2020–2022).
Figur 5
. Antalet kommuner som anger att utvecklingsmedlen i mycket stor respektive i
mycket liten uträckning har bidragit till kvalitetsförbättringar.
1 I mycket
liten utsträckning
5 I mycketstor utsträckning
2021
2020
1658140710355135810339140102050100150200250
290
2020: n = 276, 2021: n = 274 och 2022: n = 284.

Källa: Socialstyrelsens återrapporteringsformulär för 2020–2022.
I vår enkät till kommunerna angav en klar majoritet, 81 procent, att utvecklingsmedlen
i mycket stor eller ganska stor utsträckning har bidragit till en långsiktig förändring
i hur kommunerna arbetar med våld, se &#x00660069;gur 6 nedan.
Medel mot våld
40

Utvecklingsmedlen till kommuner, regioner och ideella organisationer
Figur 6
. Andelen kommuner som uppger att utvecklingsmedlen har bidragit till att skapa en
långsiktig förändring av hur socialtjänsten arbetar med våld. Skalan går från mycket stor
betydelse till mycket liten eller ingen alls.
Ganska liten utsträckning
Ganska stor utsträckningMycket stor utsträckning
4213453602040608010
0
n = 166.

På grund av avrundning kan summan över- eller understiga 100 procent.

Källa: Vård- och omsorgsanalys kommunenkät 2023.
I fritextsvaren till enkäten lyfter många fram kompetensutvecklingen som viktigt
för att bidra till långsiktig förändring. Med stöd av medlen har kommunerna kunnat
skapa kontinuitet och långsiktighet i kompetensutvecklingen. Det har både handlat
om att ge stora grupper basutbildning, men också om att ge spetsutbildning till ett
mindre antal medarbetare. Samtidigt lyfter även kommunerna i våra intervjuer
fram att punktinsatser i kompetensutveckling riskerar att bli kortsiktiga. Tiden
för att göra av med medlen är knapp, och exempelvis en utbildningsdag ger inte
de långsiktiga förändringar som behövs.
Andra insatser som kommuner anser har bidragit till långsiktighet är behovs
inventeringar, nya rutiner och handlingsplaner samt implementering av nya
metoder i deras verksamheter.
Även Socialstyrelsen har följt upp vilka utvecklingsområden som kommunerna
anser har störst potential att &#x00660069;nnas kvar när uppdraget har avslutats, se &#x00660069;gur 7. I
återrapporteringen lyfter många fram kompetenshöjande insatser, att utveckla
berörda verksamheters möjligheter att efterleva och tillämpa Socialstyrelsens
föreskrifter samt samverkan. Vi kan konstatera att dessa områden även utgör de
områden som &#x0066006C;est kommuner har använt utvecklingsmedlen till, vilket framgår av
avsnitt
3.2
ovan. Den aktivitet som kommunerna bedömer ha sämst förutsättningar
att &#x00660069;nnas kvar efter uppdragets avslut är att &#x00660069;nansiera en samordningsfunktion.
Medel mot våld

Utvecklingsmedlen till kommuner, regioner och ideella organisationer
Men vår enkät visar samtidigt att drygt 70 procent av kommunerna ändå inte
planerar att genomföra förändringar i bemanningen av samordnande funktioner
under 2023, trots att det inte tillförts utvecklingsmedel. Se även avsnitt
3.2.3
.
Figur 7
. Andelen kommuner som uppger att utvecklingsmedlen har &#x00660069;nansierat förbättringar
som har förutsättningar att &#x00660069;nnas kvar även efter att uppdraget har avslutats.
Andra insatser för att utveckla och stärka socialtjänstens långsiktiga, strukturerade
och samordnade arbeteDelta i kompetenshöjandeinsatser/kompetensutvecklingUtveckla och stärka möjligheter att följaoch tillämpa föreskrifter, allmänna rådeller andra bestämmelserUtveckla och stärka metoder för våldsutsatta med särskilda behovUtveckla förmågan att upptäckaoch stödja våldsutsattaUtveckla insatser för att nå våldsutövareoch förebygga återfall i våldsbrottStärka samverkan inom kommuneneller med externa aktörerFinansiera en samordningsfunktionNej, förutsättningar saknas efter att satsningen har avslutatsHar inte fortsatt behov/vet inteHar inte arbetat med detta
578183485366792814166181613122810998749
11
02040608010
0
2
4
n = 270.

På grund av avrundning kan summan över- eller understiga 100 procent.

Källa: Socialstyrelsens återrapporteringsformulär 2020–2022.
3.2.2
I vår enkät och våra intervjuer lyfter kommunerna fram kortsiktigheten i uppdraget
som ett problem. Det handlar bland annat om att besked om tilldelning av medlen
har kommit sent. Kommunerna menar att det har försvårat planeringen och ökat
risken för kortsiktiga prioriteringar, eftersom medlen skulle användas på kort tid.
Kommunerna uppfattade att det var osäkert hur mycket medel som skulle tilldelas.
Regionerna och de ideella organisationerna har fört fram liknande synpunkter.
Medel mot våld
42

Utvecklingsmedlen till kommuner, regioner och ideella organisationer
3.2.3
fortsätter
Vi har ställt frågor i vår enkät till kommunerna om vilka konsekvenser de ser av
att uppdraget inte fortsätter under 2023. I enkäten som skickades ut i april 2023
frågade vi om de utgick från att 2022 skulle vara sista året med utvecklingsmedel
när de gjorde planeringen för 2023. Vi noterar att nära hälften utgick från att de
skulle få utvecklingsmedel för 2023, medan 30 procent antog att 2022 var det sista
året med utvecklingsmedel, se &#x00660069;gur 8.
Figur 8
. Andelen kommuner som utgick från att 2022 skulle vara sista året med utvecklings
medel när de gjorde planeringen för 2023.
Vi tänkte inte på utvecklingsmedlen
滤爠癩⁧橯r摥⁰污湥物湧敮Vi utgick från att 2022 var sistaåret med utvecklingsmedelVi utgick från att vi skulle fåutvecklingsmedel för 2023
02040608010
0
4930139
n = 165.

På grund av avrundning kan summan över- eller understiga 100 procent.

Källa: Vård- och omsorgsanalys kommunenkät 2023.
Lite &#x0066006C;er än hälften av kommunerna, 58 procent planerar att genomföra mindre
utvecklingsarbete under 2023 än 2022. Nära en tredjedel av kommunerna,
29procent, menar däremot att det inte kommer bli någon förändring i omfattningen
av utvecklingsarbetet, se &#x00660069;gur 9.
Medel mot våld

Utvecklingsmedlen till kommuner, regioner och ideella organisationer
Figur 9
. Andelen kommuner som planerar att göra mer respektive mindre utvecklingsarbete
för socialtjänsten på våldsområdet under 2023 än 2022.
utvecklingsarbete i samma omfattning
Vi planerar att genomföramindre utvecklingsarbete
202040608010
0
58
29
11
n = 167.

På grund av avrundning kan summan över- eller understiga 100 procent.

Källa: Vård- och omsorgsanalys kommunenkät 2023.
Nära nio av tio kommuner som planerar att förändra omfattningen på utvecklings
arbetet skriver att orsaken är att det inte fördelas mer utvecklingsmedel från
Socialstyrelsen. 20 procent skriver att mindre medel från den egna kommunen är
orsaken och drygt 10 procent skriver att det beror på förändrade behov, se &#x00660069;gur
10 nedan.
Figur 10
. Andelen kommuner som uppger olika orsaker till förändringen.
Vet Förändrade behov av utvecklings-arbete inom våldsområdet Organisationsförändringar Inga utvecklingsmedelfrån SocialstyrelsenMer ekonomiska medel från denegna kommunen till våldsområdet
Mindre ekonomiska medel från den
egna kommunen till våldsområdet
Mindre smittspridning av covid -19
0
1002040608010
0
20
87
7
11
13
n = 139.

Summan överstiger 100 procent eftersom det har varit möjligt att ange &#x0066006C;era svarsalternativ.

Källa: Vård- och omsorgsanalys kommunenkät 2023.
Medel mot våld
44

Utvecklingsmedlen till kommuner, regioner och ideella organisationer
Trots att kommunerna inte får ta del av utvecklingsmedel för 2023, planerar en
relativt stor andel, 43 procent, att inte förändra hur många i personalen som ska
få utbildning om våld, och 11 procent planerar att ge &#x0066006C;er i personalen utbildning.
Samtidigt planerar 34 procent att ge färre i personalen utbildning, se &#x00660069;gur 11.
Figur 11
. Andelen kommuner som har gjort förändringar i planeringen av hur många i
socialtjänsten som ska få utbildning under 2023.
02040608010
0
Vi planerar att ge färre utbildning
Vi planerar att ge &#x0066006C;er utbildningVi planerar ingen förändring
43111234
n = 165.

På grund av avrundning kan summan över- eller understiga 100 procent.

Källa: Vård- och omsorgsanalys kommunenkät 2023.
Bland de som planerar att ge &#x0066006C;er eller färre utbildning förklarar en tydlig majoritet,
nära 74 procent, att orsaken är avsaknaden av utvecklingsmedel. Nära 16 procent
förklarar att orsaken är mindre ekonomiska medel från den egna kommunen.
En av våra enkätfrågor till kommunerna handlade om förändringar av beman
ningen av personal som arbetar med utvecklingsarbete, utbildning, sam ordning
eller samverkan under 2023 jämfört med 2022. En majoritet av kommunerna
planerar inte några förändringar i bemanningen inom dessa områden, se &#x00660069;gur
12. För samverkan inom våldsarbetet planerar drygt 74 procent av kommunerna
inte någon förändring av bemanningen och för utvecklingsarbete och strategi
arbete planerar drygt 55 procent av kommunerna inte förändringar. Den främsta
förklaringen till förändringen i bemanningen är mindre utvecklingsmedel. Det
angav 67 procent av kommunerna, se &#x00660069;gur 13 nedan.
Medel mot våld

Utvecklingsmedlen till kommuner, regioner och ideella organisationer
Figur 12
. Andelen kommuner som planerade att göra förändringar av bemanningen under
2023 jämfört med 2022.
Gör annat utvecklingsarbete/
strategiarbete på våldsområdet
啴扩汤慲⁰敲獯湡氠椠獯捩慬-tjänsten på våldsområdetSamordnar våldsarbetetinom kommunen
Samverkar med aktörer utanför
kommunen på våldsområdet
95514
86714
67110
7746
0
40608010
0
n = 163–165.

På grund av avrundning kan summan över- eller understiga 100 procent.

Källa: Vård- och omsorgsanalys kommunenkät 2023.
Figur 13
. Andelen kommuner som uppger olika orsaker till förändringen.
Vet Förändrade utbildningsbehov Organisationsförändringar Inga utvecklingsmedelfrån SocialstyrelsenMer ekonomiska medel från denegna kommunen till våldsområdetMindre ekonomiska medel från denegna kommunen till våldsområdet
Mindre smittspridning av covid -19
210
9
26
67
24
2002040608010
0
n = 86.

Summan överstiger 100 procent eftersom det har varit möjligt att ange &#x0066006C;era svarsalternativ.

Källa: Vård- och omsorgsanalys kommunenkät 2023.
Medel mot våld
46

Utvecklingsmedlen till kommuner, regioner och ideella organisationer
3.3
Regionernas användning, resultat och synpunkter
Samtliga regioner har rekvirerat utvecklingsmedel samtliga år som uppdraget har
pågått. Som nämnts i kapitel 2 var regionerna garanterade ett belopp på 1miljon
kronor och resterande medel fördelades utifrån befolkningsantal. Under 2022
rekvirerades det minsta beloppet, 1 055 454 kr, av Region Gotland och det största
beloppet, 3 194 743 kr av Region Stockholm. Figur 14 visar att de tre insatser som
prioriterades av &#x0066006C;est regioner var:
•
kompetenshöjande insatser
•
att utveckla och stärka berörda verksamheters möjligheter att efterleva och
tillämpa Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (2014:4) om våld i nära
relationer m.m. och gällande regelverk
•
att stärka samverkan.
Det motsvarar även de områden som kommunerna prioriterade främst, se &#x00660069;gur
3. Relativt få regioner har använt utvecklingsmedlen för att utveckla arbetet med
våldsutövare, även om det har skett en ökning mellan 2020 och 2022. Under 2020
riktade 6 regioner medlen till arbete med våldsutövare jämfört med 10 regioner 2022
(Socialstyrelsen 2020–2022). Kategorierna i Socialstyrelsens återrapporterings
formulär är relativt breda, vilket innebär att de kan omfatta många olika typer av
insatser. Det gäller exempelvis kompetensutveckling.
Medel mot våld

Utvecklingsmedlen till kommuner, regioner och ideella organisationer
Figur 14
. Antalet regioner som har använt utvecklingsmedlen till olika områden.
Andra insatser för att utveckla och
stärka hälso- och sjukvårdens långsiktiga,
strukturerade och samordnade arbeteDelta i kompetenshöjandeinsatser/kompetensutvecklingUtveckla och stärka möjligheter att följaoch tillämpa föreskrifter, allmänna rådeller andra bestämmelserUtveckla och stärka metoderför våldsutsatta med särskilda behovUtveckla förmågan att upptäckaoch stödja våldsutsatta
Utveckla insatser för att nå våldsutövare
och förebygga återfall i våldsbrottStärka samverkan inom regioneneller med externa aktörerFinansiera en samordningsfunktion
2022
2021
2020
18191316615152020141872021212121131620171810120510152
1
2020: n = 21, 2021: n = 21 och 2022: n = 21

Källa: Socialstyrelsens återrapporteringsformulär 2020–2022.
Våra intervjuer med regionerna och vår genomgång av fritextsvaren i Socialstyrelsens
återrapporteringsformulär visar att utvecklingsmedlen har bidragit till många
utvecklingsinsatser inom regionerna. Kompetensutveckling har exempelvis omfattat
utbildning av AT- och ST-läkare, både genom myndigheternas utbildningar eller
utbildningar i egen regi. Utbildningsmedlen har även använts för lönekostnader,
exempelvis för att &#x00660069;nansiera utvecklingsledare, samordning med andra aktörer,
samordningsfunktioner och föreläsare. Andra exempel på vad medlen har använts
till är intern samverkan mellan mottagningar i regionen, extern samverkan med
socialtjänsten, implementering av nya arbetssätt samt ett projekt för att starta
en mottagning för våldsutsatta (Socialstyrelsen 2020–2022). Citaten från
Socialstyrelsens återrapporteringsformulär speglar ytterligare exempel på hur
utvecklingsmedlen har använts:
Medel mot våld
48

Utvecklingsmedlen till kommuner, regioner och ideella organisationer
Medel har bland annat använts för att stödja en pilotverksamhet med före
läsningar om våldsutsatthet vid en av de större vårdcentralerna, samt grupp
verksamheter till utsatta kvinnor och män”.
(Region, Socialstyrelsens återrapporteringsformulär)
Då det kommit nya föreskrifter och allmänna råd har fokus varit på att
anpassa lokala riktlinjer efter de nya föreskrifterna och allmänna råd. Detta
görs med stöd av personal från hälso- och sjukvårdens verksamheter”.
(Region, Socialstyrelsens återrapporteringsformulär)
3.3.1
Regionerna anser att utvecklingsmedlen har haft stor betydelse
och lett till kvalitetsförbättringar
Samtliga regioner som vi har intervjuat lyfter fram att utvecklingsmedlen har haft
en stor betydelse för deras arbete mot våld. Medlen beskrivs som en motor för
utvecklingsarbetet och har bidragit till att sätta fokus på frågan. Sett över tid har
detta och tidigare uppdrag bidragit till att regionerna har kunnat starta upp arbete
som de sedan har kunnat vidareutveckla över tid.
För oss har det varit jätteviktigt. Det har bidragit till att vi har kunnat fortsätta
att ha lite strålkastarbelysning på de här frågorna, fortsatt att driva dem,
hålla dem levande, kunna &#x0066006C;ytta fram positionerna lite, få igång utvecklings-
arbeten”.
(Region, Vård- och omsorgsanalys intervjuer)
En mindre region lyfter fram att det har varit en styrka att alla regioner var
garanterade ett grundbelopp på 1 miljon kronor. Hade medlen distribuerats
strikt utifrån befolkningsantal hade det varit svårare att bedriva ett meningsfullt
utvecklingsarbete. En annan mindre region lyfter fram att det &#x00660069;nns fördelar med
en liten organisation i en liten region med korta beslutsvägar, men att det också
&#x00660069;nns särskilda utmaningar med att bedriva utvecklingsarbete i glesbygd och att det
har varit gynnsamt att uppdraget har inneburit att de har fått ta del av en relativt
stor summa pengar, trots en liten befolkning.
Vi är relativt små och glesbefolkade men det gör också att vi har andra
bekymmer än större regioner, vi är inte så många, men då får vi jobba mer
med att försöka nå ut”.
(Region, Vård- och omsorgsanalys intervjuer)
En annan styrka som lyfts fram med utvecklingsmedlen av några regioner är
att utvecklingsmedlen har varit speci&#x00660069;kt riktade till området. De pekar på att
det är många områden inom sjukvården som konkurrerar med arbetet mot våld,
Medel mot våld

Utvecklingsmedlen till kommuner, regioner och ideella organisationer
exempelvis operationer eller vårdköer. Samtidigt som medlen varit riktade till
området lyfter &#x0066006C;era regioner fram att det har varit en styrka med uppdragets
konstruktion att det funnits en stor frihet för regionerna att disponera medlen fritt
utifrån deras lokala behov och förutsättningar.
Regionerna ger &#x0066006C;era exempel på hur utvecklingsmedlen bidragit i deras
utvecklingsarbete. Det kan exempelvis handla om att regionen har kunnat hålla en
hög kvalitet på samverkansträ&#x00660066;ar, både inom regionen och med externa aktörer.
Andra exempel är att kostnadsfria utbildningar har lockat stora personalgrupper,
eller att medlen har möjliggjort tids- och resurskrävande revideringar i manualer och
riktlinjer. En region lyfter fram att medlen har möjliggjort att utvecklingsarbetet har
kunnat ske utan att det har gått ut över klienttid. Utvecklingsmedlen har &#x00660069;nansierat
vikarier som har kunnat ersätta ordinarie personal som har deltagit i utbildningar.
Utbildningar är kostsamma och de &#x00660069;nns inte riktigt i vår be&#x00660069;ntliga budget,
vi har liten &#x00660069;nansiering som ska täcka personalkostnader och lokaler, så
medlen har varit väldigt viktiga för oss”.
(Region, Vård- och omsorgsanalys intervjuer)
I Socialstyrelsens återrapporteringsformulär har regionerna svarat på om
utvecklingsmedlen har bidragit till kvalitetsförbättringar. För samtliga år angav
en klar majoritet av regionerna 4 eller 5 på en femgradig skala att utvecklingsmedlen
haft en stor, eller granska stor, betydelse för utvecklingsarbetet, se &#x00660069;gur 15. En
tydlig majoritet angav även att kvalitetsförbättringarna inte skulle ha skett utan
utvecklingsmedlen (Socialstyrelsen 2020–2022).
Figur 15
. Antalet regioner som anger att utvecklingsmedlen i mycket stor respektive i mycket
liten uträckning har bidragit till kvalitetsförbättringar.
1 I mycket
liten utsträckning
5 I mycketstor utsträckning
2021
2020
00
411
7
10
5
1010150101552
1
2020: n = 21, 2021: n = 21 och 2022: n = 21.

Källa: Socialstyrelsens återrapporteringsformulär 2020–2022.
Medel mot våld
50

Utvecklingsmedlen till kommuner, regioner och ideella organisationer
Av Socialstyrelsens återrapporteringsformulär framgår att regionerna bedömer
att e&#x00660066;ekterna av att de har genomfört kompetensutveckling har störst potential att
&#x00660069;nnas kvar när uppdraget avslutas. Andra områden som regionerna bedömer har
möjligheter att bidra till långsiktiga e&#x00660066;ekter är att utveckla berörda verksamheters
möjligheter att efterleva och tillämpa regelverk samt samverkan, se &#x00660069;gur 16 nedan.
Det är också de områden som &#x0066006C;est regioner har prioriterat i användningen av
utvecklingsmedlen. Områden som &#x0066006C;est regioner bedömer sakna möjligheter att
&#x00660069;nnas kvar långsiktigt är främst insatser till våldsutövare, metoder för att nå
våldsutsatta, insatser till våldsutsatta med särskilda behov och &#x00660069;nansiering av en
samordningsfunktion (Socialstyrelsen 2020–2022).
Figur 16
. Andelen regioner som uppger att utvecklingsmedlen har &#x00660069;nansierat förbättringar
som har förutsättningar att &#x00660069;nnas kvar även efter att uppdraget har avslutats.
Delta i kompetenshöjandeinsatser/kompetensutvecklingUtveckla och stärka möjligheter att följaoch tillämpa föreskrifter, allmänna rådeller andra bestämmelserUtveckla och stärka metoderför våldsutsatta med särskilda behovUtveckla förmågan att upptäckaoch stödja våldsutsatta
Utveckla insatser för att nå våldsutövare
och förebygga återfall i våldsbrottStärka samverkan inom regioneneller med externa aktörerFinansiera en samordningsfunktion
Andra insatser för att utveckla och stärka
hälso- och sjukvårdens långsiktiga,strukturerade och samordnade arbeteNej, förutsättningar saknas efter att satsningen har avslutatsHar inte fortsatt behov/vet inteHar inte arbetat med detta
00002040608010
0
3376195229817638
3333432414141929514
193310
n = 21.

På grund av avrundning kan summan över- eller understiga 100 procent.

Källa: Socialstyrelsens återrapporteringsformulär 2020–2022.
Medel mot våld

Utvecklingsmedlen till kommuner, regioner och ideella organisationer
Några regioner pekar i våra intervjuer på svårigheterna att följa upp konkreta
resultat av aktiviteter som har genomförts med utvecklingsmedlen. Det beror
exempelvis på journalsystemen och att det saknas bra analysverktyg för att söka
fram antalet patientbesök där våld har varit aktuellt. En region menar att det har
gjorts en satsning på orosanmälningar, och att det har skett en ökning över tid.
Men det är svårt att säga om det är en e&#x00660066;ekt av samhället i stort som pratar mer
våld, eller om det är utbildningar som har bidragit.
3.3.2
som problematiskt av regionerna
I våra intervjuer med regionerna lyfter de fram att styrningen av uppdraget har varit
alltför kortsiktig. Även om det har varit ett treårigt uppdrag har det varit oklart
från år till år vid vilken tidpunkt medlen skulle fördelas, och hur stora belopp som
regionerna skulle kunna rekvirera. En region nämner exempelvis att bristen på
framförhållning har inneburit att regionen har haft svårt att göra av med alla medel,
och att utbildningar fått köpas in med kort framförhållning för att det skulle vara
möjligt att göra av med alla medel. Den korta planeringshorisonten innebar att det
var få i personalen som kunde delta i en utbildning.
För att få en bredare bild av konsekvenserna av att uppdraget inte fortsätter
under 2023 skickade vi i juni 2023 även ut skriftliga frågor till de 15 regioner, som
vi inte intervjuade under våren 2023. Vi &#x00660069;ck in svar från 9 regioner. Vårt underlag
omfattar därmed 6 intervjuer och skriftliga svar från 9 regioner.
De &#x0066006C;esta regioner som vi intervjuade eller som svarade på våra skriftliga frågor
&#x00660069;ck informationen om att uppdraget inte skulle förlängas under slutet av februari
till mars 2023, framför allt genom SKR:s och NCK:s nätverk, men även genom
andra regioner eller genom deras direkta frågor till Socialstyrelsen. Flera regioner
menar att informationen kom sent och utan förvarning. De är kritiska till att
det dröjde innan information lades upp på Socialstyrelsens webbplats. De anser
att informationen borde ha varit tydligare, och förmedlats i ett tidigare skede av
regeringen. Hade informationen kommit tidigare, redan under hösten 2022, hade
det underlättat för regionernas planering och skapat bättre möjligheter att äska
medel från regionens egen budget till arbetet mot våld.
Regeringen kunde vara tydliga med att det inte skulle komma mer medel.
Det har väckt onödig tandagnisslan och oro.”
(Region, Vård- och omsorgsanalys intervjuer)
Det hade varit rimligare att fasa ut medlen och vara tydlig med detta”.
(Region, Vård- och omsorgsanalys intervjuer)
Medel mot våld
52

Utvecklingsmedlen till kommuner, regioner och ideella organisationer
Några regioner lyfter även fram att det är särskilt olyckligt att uppdraget inte
förlängs under 2023, i en tid med ett tu&#x00660066;t ekonomiskt läge och budgetunderskott i
de &#x0066006C;esta regioner. De ser därmed en risk att utvecklingsarbetet inom våldsområdet
inte prioriteras i tillräckligt stor utsträckning när det ställs mot andra behov.
Det &#x00660069;nns en risk att ledningen ser det som att arbetet är implementerat efter
dessa 7 år med utvecklingsmedel, så att arbetet med våld inte behöver
ligga på en strategisk nivå längre. Detta är inget som uttalats, men i bistra
tider där anställda inom stödfunktioner inte ersättningsrekryteras är det
såklart en farhåga.”
(Region, Vård- och omsorgsanalys skriftliga frågor).
Flertalet regioner berättar i våra intervjuer och i de skriftliga svaren att de redan
nu ser konsekvenser av att uppdraget inte fortsätter under 2023. Några har redan
tagit bort tjänster, eller dragit ner på arbetstiden för personal som har arbetat inom
våldsområdet. Andra regioner kommer ha kvar tjänster under 2023, men det är
oklart vad som händer sedan.
Som det nu är blir det ytterst sårbart eftersom jag är ensam på min post.
Det som nu inte hinns med är framtidsplanering, samarbetsprojekt och
utvecklingsarbete.”
(Region, Vård- och omsorgsanalys skriftliga frågor).
Det &#x00660069;nns också exempel på regioner som har byggt upp verksamheter och nätverk
med stöd av utvecklingsmedlen som nu har permanentats och som ingår i regionens
ordinarie organisation och &#x00660069;nansiering. Det innebär att arbetet kommer kunna
fortsätta.
De kompetensnätverk som startat upp inom habiliteringen och barn- och
ungdomspsykiatrin har permanentats och kommer att arbeta vidare. De
introduktionsutbildningar som ges återkommande kommer rulla på”.
(Region, Vård- och omsorgsanalys skriftliga frågor).
Av de regioner som anger att de kommer minska på utbildningssatser nämns bland
annat att de till följd av indragna ekonomiska medel kommer göra begränsningar
i breddutbildningar, eftersom det inte &#x00660069;nns medel att ta in externa föreläsare
och lokalhyra. Andra exempel är att regionen får hänvisa till webutbildningar,
eftersom det inte &#x00660069;nns möjlighet till egna utbildningar som är anpassade för olika
verksamheter.
Några regioner är samtidigt självkritiska över att medlen har tagits för givna och
att regionen inte säkerställt en egen &#x00660069;nansiering och tjänster för utvecklingsarbete
och samordning inom våldsområdet.
Medel mot våld

Utvecklingsmedlen till kommuner, regioner och ideella organisationer
3.4
De ideella organisationernas användning, resultat
och synpunkter
Under 2020–2022 tog 23 ideella organisationer del av utvecklingsmedlen, men
antalet organisationer har varierat från år till år. Under 2020 var det 18 organisationer,
under 2021 var det 10 organisationer och under 2022 var det 16 organisationer.

8 organisationer &#x00660069;ck utvecklingsmedel under samtliga år, 5 under två av åren och
10 under ett av åren, se tabell 3. Socialstyrelsen uppger i våra intervjuer att de har
prioriterat mansjourer och ideella organisationer som företräder särskilt utsatta
grupper när de har fördelat utvecklingsmedlen.
Av de 27,5 miljoner kronor som fördelades under 2020–2022 betalades merparten
ut under 2022, 15,5 miljoner kronor. Det största beloppet, nära 6,8 miljoner kronor,
gick till insamlingsstiftelsen WONSA som arbetar mot sexuella övergrepp och
sexuellt våld. Huvuddelen av WONSA:s medel, 6 miljoner, betalades ut under 2022.
Det minsta beloppet, 100000 kronor betalades ut till Västerås Stadsmission, se
tabell 3 nedan (Socialstyrelsen 2020–2022).
Långt ifrån alla organisationer som har ansökt om medel har fått medel. År 2020
&#x00660069;ck 23 procent medel, 2021 &#x00660069;ck 11 procent medel och 2022 &#x00660069;ck 36 procent medel.
Enligt Socialstyrelsen beror avslagen på att många organisationer har ansökt om
medel för insatser som omfattas av förordning 2015:454 om medel till kvinno- och
tjejjourer. Regeringsuppdraget innebär att jourer inte kan få utvecklingsmedel
för sådan verksamhet. En annan förklaring enligt Socialstyrelsen har varit att
organisationerna, i konkurrensen med andra, inte bedömdes ha tillräckligt goda
förutsättningar att uppfylla målen med statsbidraget.
Medel mot våld
54

Utvecklingsmedlen till kommuner, regioner och ideella organisationer
Tabell 3
. Utvecklingsmedel till ideella organisationer i kronor.

belopp 2020
belopp 2021
belopp 2022
Totalt
2020–2022
Antal år som
medel har
tagits emot
Alla Kvinnors Hus
0
0
1
ASOV Stockholm
0
2
Convictus Kansli
3
here 4U
0
0
1
Insamlingsstiftelsen
WONSA
3
Kvinno- och tjejjourer i
Norrbotten
3
Linköpings
Stadsmission
0
2
Manscentrum Östra
Södertörn
0
2
Mansforum Örebro
(numera Fri från våld)
3
Mansföreningen
Stickan
3
MVU mottagningen
mot våld i nära
relationer i Uppsala
3
RFSL Rådgivningen
Skåne
0
0
1
RFSU Malmö
0
2
Rädda Barnen
0
2
Stiftelsen Manscentrum
3
Värmlands Mansforum
0
0
1
Västerås stadsmission
0
0
1
Örebro läns
mansmottagning
3
Ericastiftelsen
0
0
1
Diakonistiftelsen
Samariterhem
0
0
1
Verdandi
0
0
1
Skåne Stadsmission
0
0
1
Internationella
Kvinnoföreningen i
Borlänge
0
0
200 000
1
Totalt
Källa: Socialstyrelsens återrapporteringsformulär 2020–2022.
Medel mot våld

55
Utvecklingsmedlen till kommuner, regioner och ideella organisationer
3.4.1

Medlen har använts till många olika aktiviteterUtvecklingsmedlen har använts för att &#x00660069;nansiera aktiviteter i organisationernas verksamheter, och har främst gått till lönekostnader och köpta tjänster. Exempel på aktiviteter är utbildning och handledning av personal, mottagningsverksamhet för våldsutsatta personer och våldsutövare, informationsmaterial och &#x00660069;lmer samt utvärdering av nya metoder (Socialstyrelsen 2020–2022). I faktarutan ger vi exempel på vad sex organisationer har gjort med utvecklingsmedlen.ASOV StockholmASOV Stockholm är en humanitär, kulturell, och ideell organisation som är partipolitiskt och religiöst obunden, vars huvuduppgift är att arbeta för att skapa en meningsfull tillvaro för afrikanska unga tjejer och kvinnor och deras anhöriga i Sverige, Demokratiska republiken Kongo, Burundi och Tanzania tillsammans med sina systerorganisationer i dessa länder. Under 2022 har ASOV Stockholm använt utvecklingsmedel från Socialstyrelsen för att nå ut
WONSA är en svensk insamlingsstiftelse med en vision om en värld utan sexuella över
–
grepp. Genom att arbeta med behandling, forskning och utbildning tar stiftelsen fram och sprider insatser som förebygger sexuella övergrepp. Under 2022 har WONSA använt
utvecklings

medlen för en mottagnings

lokal som har utvecklats så att den är anpassad för
de särskilda behov som målgruppen har. I lokalen &#x00660069;nns möjligheter till dagvård för de

hem för inne

liggande
intensiv

vårds psykoterapi. WONSA hade 97 patienter i behandling under 2022. Wonsa
har även skapat en organisation för behandling av sexuellt våldsutsatta i Göteborg med regelbundna möten med läkare från mottagningen i Stockholm och genomfört
månatliga behandlings

konferenser och kontinuerlig handledning för alla terapeuter, både
i Stockholm och i Göteborg.
Medel mot våld56

Utvecklingsmedlen till kommuner, regioner och ideella organisationer
Ericastiftelsen
Ericastiftelsen är en idéburen organisation utan vinstintresse som är specialiserad på bland annat allvarliga psykiska besvär, trauma och svåra påfrestningar, våld i nära relationer, sexuella övergrepp och suicidrisk. Under 2022 har Ericastiftelsen använt de beviljade utvecklingsmedlen till att utveckla och sprida kunskap om behandlingsmetoden
Child-Parent Psychotherapy (CPP), en samspelsbehandling med traumafokus för mål
–
anslutna till. Kvinno- och tjejjourer i Norrbotten har bland använt medlen till kompetens
–
utveckling. Handledningsträffar har genomförts med anställda från kvinnojourer under ledning av en professionell handledare. Andra aktiviteter har varit en grundutbildning i kvinnojourkunskap samt en styrelse- och föreningsutbildning. Kvinno- och tjejjourer i Norrbotten har även inlett ett arbete med att starta upp en kvinnojour med samisk kompetens. Källa: Vård- och omsorgsanalys intervjuer och Socialstyrelsens återrapporteringsformulär
Medel mot våld

Utvecklingsmedlen till kommuner, regioner och ideella organisationer
I &#x00660069;gur 17 samt i avsnitten nedan redovisar vi hur utvecklingsmedlen har använts
av organisationerna kopplat till prioriterade områden för uppdraget. De ideella
organisationerna har kunnat använda utvecklingsmedlen inom fyra områden:
•
utveckla och stärka verksamheters möjligheter att efterleva och tillämpa gällande
regelverk, inklusive deltagande i kompetensutveckling
•
verksamma metoder för våldsutsatta med särskilda behov på grund av exempelvis
ålder, funktionsnedsättning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell
läggning, nationell minoritetstillhörighet, utländsk bakgrund, hedersrelaterat
våld och förtryck eller drogrelaterade problem samt personer i prostitution eller
människohandel för sexuella ändamål
•
verksamhetens förmåga att upptäcka och stödja våldsutsatta barn och vuxna,
inklusive &#x0066006C;ickor och kvinnor som har utsatts för eller riskerar att utsättas för
könsstympning samt barn som uppges vara gifta
•
insatser för att nå våldsutövare och förebygga återfall i våldsbrott.
Sammantaget för perioden 2020 till 2022 var den vanligaste aktiviteten att
utveckla och stärka verksamheters möjligheter att efterleva och tillämpa gällande
regelverk, inklusive deltagande i kompetensutveckling. Andra vanliga aktiviteter
var att utveckla och stärka insatser för att nå våldsutövare och förebygga återfall
i våldsbrott samt att utveckla metoder för våldsutsatta med särskilda behov. Det
område som organisationerna har prioriterat minst har varit att upptäcka och
stödja våldsutsatta barn och vuxna, inklusive &#x0066006C;ickor och kvinnor som har utsatts
för eller riskerar att utsättas för könsstympning samt barn som uppges vara gifta,
se &#x00660069;gur 17 (Socialstyrelsen 2020–2022).
Samtidigt är det vanskligt att dra slutsatser om dessa prioriteringar. Som
nämnts ovan varierar antalet organisationer som har fått medel från år till
år. Organisationerna har även olika fokus och målgrupper. Dessutom har
Socialstyrelsen uppgett att de har prioriterat mansjourer och organisationer som
företräder särskilt utsatta grupper. De fyra områdena som beskrivs ovan är även
breda och kan omfatta många olika typer av aktiviteter.
Medel mot våld
58

Utvecklingsmedlen till kommuner, regioner och ideella organisationer
Figur 17
. Antalet ideella organisationer som har använt utvecklingsmedlen till olika områden.
Utveckla möjligheter att efterleva
och tillämpa föreskrifter, allmänna
råd eller andra bestämmelserUtveckla och stärka metoder förvåldsutsatta med särskilda behovUtveckla upptäcka ochstödja våldsutsattaUtveckla och stärka insatser föratt nå våldsutövare ochförebygga återfall i våldsbrott
1175126426109680246810121
4
2022
2021
2020
2020: n = 18, 2021: n = 10 och 2022 n = 16. Samtliga organisationer som har fått medel har svarat på frågan och angett
ett eller &#x0066006C;era svarsalternativ.

Källa: Socialstyrelsens återrapporteringsformulär 2020–2022.
3.4.2
Organisationerna upplever att utvecklingsmedlen har haft stor
betydelse
Vår bild från intervjuerna med de ideella organisationerna är att utvecklingsmedlen
har haft stor betydelse, eller till och med varit avgörande för att organisationerna
ska kunna bedriva sin verksamhet. Samtliga organisationer som vi har intervjuat
menar att medlen har möjliggjort att de har kunnat bedriva verksamhet som annars
inte hade kunnat existera, och att medlen på sätt hjälper till att fylla ett tomrum.
Exempelvis lyfter organisationen ASOV fram att de har nått en målgrupp som
inte annars hade vågat söka stöd, eftersom våldet ofta är tabubelagt. Det har varit
möjligt att nå målgruppen genom möten, telefonsamtal och &#x00660069;lmer som har anpassats
till de utsatta personernas behov och deras modersmål. För Ericastiftelsen har
utvecklingsmedlen bidragit till att förstärka organisationens klinik, vilket inneburit
att de har kunnat hjälpa &#x0066006C;er barn. Medlen har också bidragit till att sprida metoder
till andra regioner.
I Socialstyrelsens återrapporteringsformulär har organisationerna fått ange på
en femgradig skala i vilken utsträckning de har nått förväntade resultat med stöd
av utvecklingsmedlen, där 1 motsvarar låg uträckning och 5 hög utsträckning. En
tydlig majoritet av organisationerna bedömer att de nått förväntade resultat i hög
eller ganska hög utsträckning. Det gäller för uppdragets samtliga år, se &#x00660069;gur 18.
Medel mot våld

Utvecklingsmedlen till kommuner, regioner och ideella organisationer
Figur 18
. Antalet ideella organisationer som anger att utvecklingsmedlen i mycket stor
respektive i mycket liten uträckning har bidragit till förväntade resultat.
1 I mycket
liten utsträckning
5 I mycketstor utsträckning
1
411
835
65100246810121
4
2022
2021
2020
0
2020: n = 18, 2021: n = 10 och 2022: n = 16.

Källa: Socialstyrelsens återrapporteringsformulär 2020–2022.
Flera organisationer som vi har intervjuat lyfter fram att de har följt upp eller
utvärderat sina verksamheter. Det har exempelvis skett genom egen forskning, i
samarbete med universitet och högskolor eller genom uppföljning av de utsatta
personernas erfarenheter av kontakter med organisationerna.
3.4.3
Bristande framförhållning kring utvecklingsmedlen
De ideella organisationerna berättar i intervjuerna att de sena beskeden om medlen
gjorde det svårt att planera. Bristen på framförhållning och förutsägbarhet bekräftas
även i Socialstyrelsens återrapporteringsformulär. En organisation berättar i
intervjun att det har varit viktigt att hålla igång verksamheten även i väntan på
besked om medel, men att de har fått ta en ekonomisk risk.
Att storleken på utvecklingsmedel dessutom har varierat mellan olika år har varit
särskilt utmanande för vissa organisationer. Det gäller exempelvis WONSA som
2021 &#x00660069;ck 250000 kr och 2022 &#x00660069;ck 6 miljoner kronor. För WONSA, liksom andra
ideella organisation som är beroende av externa medel, varierar &#x00660069;nansieringen från
år till år. Men när medlen varierade så stort &#x00660069;ck WONSA särskilt svårt att planera,
budgetera och skapa en långsiktighet i verksamheten och för personalen.
I övrigt visar intervjuerna att ansökningsprocessen hos Socialstyrelsen har
fungerat bra. Några tar upp att det har varit smidigt att ansöka om utvecklingsmedel.
Medel mot våld
60

Utvecklingsmedlen till kommuner, regioner och ideella organisationer
En organisation nämner visserligen att det var lite krångligt att förstå hur de skulle
redovisa arvoden till föreläsare i återrapporteringen, men uppskattar samtidigt
att de kunnat kontakta Socialstyrelsen när problem uppstått. Även andra har
berättat att kontakten med Socialstyrelsen varit bra, till exempel har det varit lätt
att få tag på någon som kunnat svara på frågor och Socialstyrelsen har haft ett
bra bemötande. En organisation ser positivt på att Socialstyrelsen lägger fokus på
innehållet i ansökan i stället för eventuella stavfel eller liknande.
Medel mot våld

4
Myndighetssamverkan

för att stödja spridningen
av kompetensstöd
I det här kapitlet beskriver vi vad myndigheterna har gjort inom uppdraget om
utvecklingsmedel och kompetensstöd, tilldelningen av medel till myndigheterna och
hur uppdraget förhåller sig till myndigheternas andra uppdrag på våldsområdet. Vi
diskuterar också hur samverkan mellan myndigheterna har fungerat. Kapitlet baseras
främst på resultatet från våra skriftliga frågor och intervjuer med myndigheterna.
När vi skriver myndigheter utan att närmare speci&#x00660069;cera avser vi Socialstyrelsen,
Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK), Barnafrid, Jämställdhetsmyndigheten,
Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck samt länsstyrelserna.
Kapitlet innehåller många exempel eftersom vi vill belysa hur olika myndigheter
ser på samverkan inom uppdraget.
Våra viktigaste resultat:
•
Utvecklingsmedels- och kompetensstödsuppdraget är långtifrån det enda
uppdraget som myndigheterna har på området. I vissa avseenden har det därför
varit svårt att skilja vad en del av myndigheterna har gjort inom ramen för
uppdraget från vad de har gjort inom andra uppdrag.
•
Uppdraget har inneburit att myndigheterna har samverkat mer. Men myndig
heterna har olika uppfattning om hur mycket mervärde samverkan har tillfört.
En del myndigheter upplever att samverkan inom uppdraget har varit värdefull.
Andra upplever att samverkan inte har tillfört särskilt mycket eller att den varit
ine&#x00660066;ektiv.
•
Myndigheterna har olika uppfattning om i vilken utsträckning deras roll enligt
uppdraget ligger i linje med deras vanliga roller.
•
Några myndigheter menar att medlen de fått genom uppdraget varit viktiga för
deras arbete.
Medel mot våld
62

Myndighetssamverkan för att stödja spridningen av kompetensstöd
4.1
Skillnader i tilldelning av ekonomiska medel mellan
myndigheterna
Myndigheterna har fått olika mycket medel genom uppdraget. Socialstyrelsen och
Jämställdhetsmyndigheten har fått medel för genomförandet av uppdraget, medan
NCK och Barnafrid både har fått medel för genomförandet av uppdraget samt
särskilda stimulansmedel. Tabell 4 visar tilldelningen av medel.
Tabell 4
. Medel för genomförandet och särskilda stimulansmedel till myndigheterna inom
ramen för uppdraget i kronor.
2020
2021
2022
För genom-
förandet
Särskilda
stimulans-
medel
För genom-
förandet
Särskilda
stimulans-
medel
För genom-
förandet
Särskilda
stimulans-

medel
Socialstyrelsen
–
–
–
Jämställdhets
myndigheten
–
–
–
NCK
Barnafrid
500 000
styrelserna
Går inte
att särskilja
från andra
uppdrag
Går inte
att särskilja
från andra
uppdrag
Går inte
att särskilja
från andra
uppdrag
–
Källa: Jämställdhetsmyndigheten 2021, 2022b, 2023d; Regeringen 2020a, 2020b, 2021a, 2021b, 2021d; Socialstyrelsen
2023f. Samt information och faktagranskning från myndigheterna.
Det är svårt att exakt särskilja hur mycket medel länsstyrelserna har tilldelats för
uppdraget, eftersom en del av medlen till uppdraget har kommit från klumpsummor
som länsstyrelserna har fått. Till exempel ingick medel för genomförandet av
uppdraget för 2020 i en summa på 110 miljoner kronor som länsstyrelserna &#x00660069;ck
(Regeringen 2019, 2020b). Det går därför inte att avgöra hur stor del av dessa

110 miljoner kronor som länsstyrelserna har använt till att genomföra uppdraget
under 2020. Även för 2021 och 2022 ingår medel till genomförandet av uppdraget
till länsstyrelserna i klumpsummor som gäller för mer än uppdraget om utvecklings
medel och kompetensstöd, vilket innebär att det inte går att särskilja hur mycket
länsstyrelserna har fått för genomförandet av uppdraget.
En av intervjupersonerna från länsstyrelserna säger att det är svårare att veta
vilken ambitionsnivå uppdragsgivaren har tänkt sig när det inte är tydligt hur
mycket medel länsstyrelserna förväntas använda. Att det inte går att särskilja hur
mycket medel länsstyrelserna använder till uppdraget anser vi bidrar till att det
blir svårare att särskilja vad länsstyrelserna har gjort inom ramen för uppdraget.
En del som däremot går att särskilja är hur mycket särskilda stimulansmedel
länsstyrelser har fått för uppdraget. Totalt har en tredjedel av länsstyrelserna,

Medel mot våld

Myndighetssamverkan för att stödja spridningen av kompetensstöd
7 stycken, tagit del av särskilda stimulansmedel inom ramen för uppdraget. Enligt
Socialstyrelsens återrapporteringsformulär har en länsstyrelse tagit del av särskilda
stimulansmedel både för 2020 och 2021, två länsstyrelser har bara tagit del av
särskilda stimulansmedel för 2020 och fyra länsstyrelser har bara tagit del av
särskilda stimulansmedel för 2021.
Länsstyrelserna har använt medlen på olika sätt. Några exempel från 2020:
•
Länsstyrelsen Stockholm har använt särskilda stimulansmedel till det nationella
projektet
Basutbildningskoncept till utbildare och chefer
(Socialstyrelsen 2021a).
•
Länsstyrelsen Värmland har genomfört en kampanj tillsammans med
Brottso&#x00660066;erjouren Värmland om vart unga kan vända sig om de riskerar att
utsättas för tvångsäktenskap (Socialstyrelsen 2021a).
•
Länsstyrelsen Västmanland har gjort en studie tillsammans med Mälardalens
högskola om vilka upplevelser kvinnor i missbruk och beroende har av våld och
sexuella övergrepp (Socialstyrelsen 2021a).
För mer information om användningen av särskilda stimulansmedel, se Social
styrelsens uppföljning av uppdraget (Socialstyrelsen 2023f).
4.1.1
Sena besked om särskilda stimulansmedel försvårade
planeringen
Flera myndigheter anser att de sena beskeden från regeringen om de särskilda
stimulansmedlen påverkat dem negativt. Några myndigheter har fått göra ändringar
i planeringen. Till exempel tar Länsstyrelsen i Stockholms län upp att de först
beviljades särskilda stimulansmedel som de använde till en nationell kartläggning,
för att se hur kommunerna arbetar för att erbjuda kompetenshöjande insatser om
baskunskaper och kommunernas behov av stöd för det. De tänkte sedan undersöka
hur nationell nivå kunde stötta kommunerna i arbetet och föra ut ett gemensamt
baspaket för utbildning. Men eftersom de inte &#x00660069;ck ta del av fortsatta stimulansmedel
kunde de inte genomföra arbetet som de hade planerat.
Några länsstyrelser hade lagt upp en plan för vad de skulle göra med de särskilda
stimulansmedlen för 2021. När de sedan &#x00660069;ck besked om att länsstyrelserna inte
skulle få ta del av de särskilda stimulansmedlen, blev de tvungna att ändra sin
planering. Därefter kom nya besked om att det ändå skulle vara möjligt för
länsstyrelserna att ta del av de särskilda stimulansmedlen. Men då var det för
sent för att ändra tillbaka till den ursprungliga planeringen.
Regeringsbeslutet om att det bara var NCK och Barnafrid som skulle kunna
få ta del av särskilda stimulansmedel för 2021 kom i mars 2021 (Regeringen
2021d). Sedan kom regeringsbeslutet i juni där det framgick att det skulle tillföras
ytterligare särskilda stimulansmedel för 2021 och att även länsstyrelserna skulle
kunna få ta del av dessa (Regeringen 2021a).
Medel mot våld
64

Myndighetssamverkan för att stödja spridningen av kompetensstöd
En betydligt lägre andel av de tillgängliga särskilda stimulansmedlen användes 2021
än 2020 och 2022. Vi bedömer att en av förklaringarna till det var att det tillfördes
mer medel i början av sommaren, vilket innebar att tiden för att använda medlen
var kort. Att de sena påfyllnadsmedlen kan vara en förklaring är också något som
Socialstyrelsen tar upp i sin slutredovisning av uppdraget (Socialstyrelsen 2023f).
Vår analys av Socialstyrelsens återrapporteringsformulär visar att för 2020
användes 95 procent av de tillgängliga särskilda stimulansmedlen och för 2022
användes hela det tillgängliga beloppet, medan för 2021 användes mindre än
hälften av de tillgängliga medlen, bara 48 procent av de tillgängliga särskilda
stimulansmedlen. För 2022 tog bara NCK och Barnafrid del av de särskilda
stimulansmedlen, eftersom länsstyrelserna för 2022 inte &#x00660069;ck ta del av de särskilda
stimulansmedlen.
När vi i stället utgår från andelen använda medel i förhållande till andelen
rekvirerade medel är det små skillnader mellan åren. År 2020 användes 95 procent
av de rekvirerade särskilda stimulansmedlen, 2021 användes 99 procent av de
rekvirerade särskilda stimulansmedlen och 2022 användes hela beloppet som
rekvirerades (Socialstyrelsen 2023f).
4.1.2
2023
Myndigheterna informerades inte förväg om att uppdraget skulle upphöra. Några
myndigheter var förvånade över att de inte &#x00660069;ck någon förhandsinformation om det.
Samtidigt påpekar en myndighet att de sällan får information om att tidsbegränsade
uppdrag inte förlängs, men att myndigheten ändå blev överraskad då uppdraget
pågått under en lång tid.
4.2
Myndigheterna har &#x0066006C;era uppdrag på området
En viktig del av uppdraget om utvecklingsmedel och kompetensstöd är att myndig
heterna ska samverka för att stödja spridningen och underlätta mottagandet av
kompetensstöd. Vi upplever att det i vissa aspekter är svårt att särskilja vad en del
av myndigheterna har gjort inom uppdraget från vad de gör inom andra uppdrag.
För att förstå myndigheternas roll i det här uppdraget är det viktigt att även ha
en bild deras grunduppdrag. Vi beskriver grunduppdragen kortfattat i faktarutan.
Medel mot våld

65
Myndighetssamverkan för att stödja spridningen av kompetensstöd
Socialstyrelsen
Socialstyrelsen ska bland annat ta fram föreskrifter, kunskapsstöd och statistik för
Jämställdhets

myndigheten bland annat ”arbeta med uppföljning, analys, samordning,
kunskap och stöd i syfte att nå de jämställdhetspolitiska målen”. Jämställdhetsmyndigheten
–
handel. Jämställdhetsmyndigheten har även &#x0066006C;era regeringsuppdrag på våldsområdet
(Jämställdhets

myndigheten 2023), bland annat har myndigheten ett uppdrag som
handlar om att höja kunskapen om vilken påverkan våld i nära relationer och heders
–
samman

ställa och sprida kunskap till yrkesverksamma och vara en länk mellan forskning
och praktik (Regeringen 2015).
Medel mot våld66

Myndighetssamverkan för att stödja spridningen av kompetensstöd
Länsstyrelserna
I varje län &#x00660069;nns en länsstyrelse som ansvarar för den statliga förvaltningen i länet. Läns-styrelserna ska verka för att nationella mål får genomslag samtidigt som de ska ta
hän

syn till de regionala förhållandena och förutsättningarna. Länsstyrelserna ska bland
annat arbeta sektors

övergripande och samordna samhällsintressen och statliga myndig
–
heters insatser. De ska också främja samverkan mellan kommuner, regioner, statliga
myndig

heter och andra relevanta aktörer (1 och 2 §§ förordningen (2017:868) med
läns

styrelse

instruktion).
Sedan den 1 januari 2022 gäller förordningen (2021:995) om länsstyrelsernas regionala arbete mot mäns våld mot kvinnor. Enligt förordningen ska länsstyrelserna
heders

relaterat våld och förtryck utan årtal-a). Verksamheten ska bidra till ett strategiskt,
före

byggande och kunskapsbaserat arbete mot hedersrelaterat våld och förtryck på
nationell, regional och lokal nivå samt samla och sprida kunskap om hedersrelaterat
–
ordningen (2022:1345) om nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck har verksamheten under 2023 präglats av organisations- och verksamhetsutveckling med utgångspunkt i förordningen (2022:1345) för att säkerställa att verksamheten har den förmåga som förordningen kräver samt de strukturer och verktyg som krävs för att kunna göra en analys av resultat och effekter på området.
4.2.1

Andra uppdrag har påverkat Socialstyrelsens fokusI Socialstyrelsens uppgifter inom uppdraget om utvecklingsmedel och kompetensstöd ingick både att erbjuda och stödja spridningen av kompetensstöd i samverkan med andra myndigheter samt att fördela medel (Regeringen 2020b). Vid fördelning av utvecklingsmedel till ideella organisationer beskriver Socialstyrelsen att de har prioriterat särskilt utsatta grupper och mansjourer.
Medel mot våld

Myndighetssamverkan för att stödja spridningen av kompetensstöd
Socialstyrelsens fokus i uppdraget har till stor del påverkats av myndighetens andra
regeringsuppdrag. Under 2020 till 2022 har Socialstyrelsen till exempel haft fokus
på hedersrelaterat våld och våldsutövare, eftersom Socialstyrelsen har haft stora
uppdrag på de områdena. För Socialstyrelsen har uppdraget mer handlat om att
få en uppfattning om vad andra gör och sprida be&#x00660069;ntligt kompetensstöd än att ta
fram nytt kompetensstöd.
I uppdraget ingick också att Socialstyrelsen skulle samordna, följa upp och
redovisa uppdraget på nationell nivå (Regeringen 2020b). Socialstyrelsen har
redovisat två rapporter om uppdraget: en delrapport under 2021 (Socialstyrelsen
2021a) och en slutrapport under 2023 (Socialstyrelsen 2023f).
4.2.2
Jämställdhetsmyndigheten anser att de borde haft en mer
samordnande roll tillsammans med Socialstyrelsen
Enligt uppdraget skulle Jämställdhetsmyndigheten bland annat ”främja enhetlighet
och synergier mellan länen och särskilt stödja utvecklingen inom hälso- och
sjukvård samt samverkan mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten”
(Regeringen 2020b). Jämställdhetsmyndigheten nämner att det i uppdraget fanns
andra myndigheter med ansvar för hälso-och sjukvården och därför borde ett
sådant stöd inte ges enbart av Jämställdhetsmyndigheten utan samordnat inom
uppdraget. Jämställdhetsmyndigheten pekar även på att deras ordinarie roll är att
ge stöd till genomförandet av den nationella strategin för att förebygga och bekämpa
mäns våld mot kvinnor. Jämställdhetsmyndigheten anser att de därför borde
haft en samordnade roll inom utvecklingsmedels- och kompetensstödsuppdraget
tillsammans med Socialstyrelsen som har ett kunskapsstyrande ansvar inom
området. Jämställdhetsmyndigheten menar att de har andra uppdrag tillsammans
med Socialstyrelsen där de har fått en mer passande roll, till exempel uppdraget
om ökad upptäckt av våld (Regeringen 2022a). Där är Jämställdhetsmyndighetens
roll att samordna, medan Socialstyrelsens roll är att vara kunskapsstyrande.
Även Socialstyrelsen lyfter fram att det hade varit rimligt om Jämställdhets
myndigheten haft en mer samordnande roll i uppdraget. Styrningen av arbetet med
att mäns våld mot kvinnor ska upphöra utgår numera från den nationella strategin
för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Det är Jämställdhets
myndigheten som ansvarar för att följa upp och samordna insatser inom ramen
för strategin. Eftersom uppdraget om utvecklingsmedel och kompetensstöd har
koppling till den nationella strategin, menar Socialstyrelsen att det hade varit
rimligt att Jämställdhetsmyndigheten även hade haft en samordnade roll i det
här uppdraget.
Jämställdhetsmyndigheten uppger att de i stället för att främja enhetlighet och
synergier på egen hand, har verkat för att uppdraget som helhet ska bidra till det.
Eftersom Jämställdhetsmyndigheten har det nationella samordningsansvaret för
Medel mot våld
68

Myndighetssamverkan för att stödja spridningen av kompetensstöd
prostitution och människohandel samt sexuell exploatering av barn, har de även
bidragit inom det området. De har också bidragit genom aktiviteter för att inkludera
våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck i arbetsmiljöarbetet, där
de har ett annat uppdrag.
Jämställdhetsmyndigheten beskriver att det nationella samordningsansvaret
för prostitution och människohandel innebär aktiviteter oavsett uppdrag. Trots det
har uppdraget om utvecklingsmedel och kompetensstöd bidragit, eftersom arbetet
mot prostitution och människohandel generellt är låg&#x00660069;nansierat. Att myndigheten
&#x00660069;ck ta del av medel inom uppdraget har inneburit att de kunnat hålla utbildningar.
I Jämställdhetsmyndighetens uppgifter i uppdraget ingick också att lämna
synpunkter till Socialstyrelsen på ansökningarna om särskilda stimulansmedel
(Regeringen 2020b), vilket Jämställdhetsmyndigheten också har gjort (Social
styrelsen 2021a).
Jämställdhetsmyndigheten gör en del av uppgifterna inom uppdraget
oavsett
Enligt uppdraget skulle Jämställdhetsmyndigheten även bistå Socialstyrelsen,
samt i samverkan med länsstyrelserna, NCK, Barnafrid och regionerna stödja
spridningen av stödet (Regeringen 2020b). Jämställdhetsmyndigheten uppger att
de har gett stöd till Socialstyrelsen inom ramen för uppdraget, men menar samtidigt
att uppdraget inte haft någon större inverkan på Jämställdhetsmyndighetens och
Socialstyrelsens samverkan, eftersom de båda myndigheterna har god samverkan
även utan uppdraget.
Beträ&#x00660066;ande stöd till länsstyrelserna är det något Jämställdhetsmyndigheten
gör strukturerat genom det gemensamma ansvaret för stöd till genomförandet
av nationell strategi för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor där
Jämställdhetsmyndigheten har det nationella ansvaret och länsstyrelserna det
regionala.
4.2.3
NCK:s roll är i linje med deras grunduppdrag
NCK menar att deras grunduppdrag som nationellt kunskapscentrum är att samla
och sprida kunskap samt att uppdraget

om utvecklingsmedel och kompetensstöd

på
så sätt är en fortsättning på det de redan gör. NCK upplever att deras roll i uppdraget
har varit tydlig och att målen för uppdraget är samma mål som de arbetar efter som
nationellt kunskapscentrum. NCK tycker att det är bra att det är dessa mål som
betonas i uppdraget. NCK upplever inte att uppdraget

har ändrat inriktningen på
deras arbete. Men det har gett NCK en möjlighet att utveckla arbetet.
NCK tar också upp att de har arbetat mer med prostitution och människohandel
än de har gjort tidigare i uppdraget, eftersom det särskilt har nämnts i uppdraget
för 2020–2022.
Medel mot våld

Myndighetssamverkan för att stödja spridningen av kompetensstöd
I uppdraget

om utvecklingsmedel och kompetensstöd

ingick att

NCK bland
annat skulle vidareutveckla och erbjuda kompetensstöd i samverkan med
Socialstyrelsen samt stödja spridningen av kompetensstöd i samverkan med de
andra myndigheterna och regionerna (Regeringen 2020b). NCK beskriver att
de inom ramen för uppdraget

har fortsatt att utveckla
Webbstöd för kommuner,
Webbstöd för vården
och
Webbkurs om våld
. Från början tog NCK fram
Webbstöd
för vården
tillsammans med Socialstyrelsen (NCK 2022) och
Webbkurs om
våld
tillsammans med länsstyrelserna och Socialstyrelsen (NCK 2023b). Enligt
uppföljningen för uppdraget för 2016-2018 ansåg NCK och länsstyrelserna att
uppdraget var avgörande för utvecklingen och spridningen av webbkursen och
webbstöden (Socialstyrelsen 2019). På så sätt har NCK byggt vidare på det som
tagits fram och utvecklats inom tidigare perioder av uppdraget.
NCK har också inom ramen för uppdraget genomfört utbildningsinsatser och
föreläsningar för regioner, kommuner och myndigheter. NCK har också producerat
och spridit nya nummer av magasinet
Att arbeta mot våld
. Uppdraget har varit
avgörande för att producera och utveckla magasinet. När det inte har funnits medel
genom uppdraget har heller inget magasin kunnat produceras.
NCK har även gett stöd till andra myndigheter som ingår i uppdraget. Till
exempel höll NCK i pilottestningen av Socialstyrelsens fördjupade utbildning om
hedersrelaterat våld och förtryck. NCK menar att det troligtvis är något som de
skulle ha gjort även om de inte hade haft uppdraget, men att uppdraget gav dem
möjlighet att lägga mer tid på det. NCK upplever även att uppdraget stärkt dem
som nationellt kunskapscentrum, eftersom NCK har kunnat utveckla stöd som de
inte hade haft möjlighet att utveckla annars.
Möjlighet att fokusera mer på spridning med uppdraget
NCK upplever att det här uppdraget skiljer sig från andra uppdrag genom att det
har varit så brett. De har också kunnat lägga in och samla annat kompetensstöd
som de har tagit fram i andra uppdrag och sprida det inom ramen för uppdraget.
Nu när uppdraget har tagit slut beskriver NCK att de har fått dra ner på sitt arbete
med att vidareutveckla
Webbstöd för vården
och
Webbstöd för kommuner
. Även
om de fortfarande uppdaterar sin webbplats, så har de inte möjlighet att göra det i
samma utsträckning som tidigare.
NCK tar också upp att de inte har kunnat ta fram något nytt nummer av magasinet.
De tidigare numren av magasinet har varit ett sätt att sprida information om
kompetensstöden. NCK beskriver att när de inte har de särskilda stimulansmedlen
behöver de göra hårdare prioriteringar. När det står mellan att prioritera att
hjälpa våldsutsatta kvinnor via Kvinnofridslinjen eller att göra uppdateringar på
webbplatsen har NCK generellt prioriterat Kvinnofridslinjen.
Medel mot våld
70

Myndighetssamverkan för att stödja spridningen av kompetensstöd
4.2.4
Barnafrids roll är i linje med deras grunduppdrag
Barnafrid tycker att uppdraget

om utvecklingsmedel och kompetensstöd är
i linje med deras grunduppdrag. Uppdraget innebar att Barnafrid bland
annat skulle erbjuda kompetensstöd i samverkan med Socialstyrelsen och
länsstyrelserna, samt stödja spridningen av kompetensstöd i samverkan med de
andra myndigheterna och regionerna (Regeringen 2020b). Barnafrid anser att
uppdraget har bidragit till att lyfta fram Barnafrids roll som en av de nationella
aktörerna inom området.
Barnafrid ser att det har funnits vissa synergier med andra regeringsuppdrag
som de har haft under tiden uppdraget

pågick. Det gäller till exempel uppdraget om
kunskapshöjande insatser riktade mot personalen i barn- och ungdomspsykiatrin
och första linjens psykiatri (Regeringen 2018). Inom ramen för det uppdraget
tog Barnafrid fram
Basprogrammet om våld mot barn och unga
(Barnafrid
utan årtal-a). Basprogrammet är en digital utbildning som är tänkt att ge
grundläggande kunskaper om våld mot barn till yrkesverksamma (Barnafrid
utan årtal-b).

Barnafrid uppger att de inom ramen för utvecklingsmedels- och
kompetensstödsuppdraget har spridit och vidareutvecklat
Basprogrammet om
våld mot barn och unga.
Bland annat har de lagt till tre nya kapitel och utvecklat
fördjupningsmaterial. För att sprida information om Basprogrammet har de till
exempel varit med på olika nätverksmöten, utbildningstillfällen och konferenser.
Flera av utbildningssatsningarna har särskilt varit inriktat mot SKR:s och
länsstyrelsernas utvecklingsledare.
Barnafrid ser betydelsen av att utveckla konkreta och användbara kunskapsstöd
som på ett systematiskt och långsiktigt sätt kan stödja kunskapsutvecklingen när
det gäller våld i nära relationer. Barnafrid menar att de inom sitt grunduppdrag
har möjlighet att fortsätta arbetet som har startats upp under uppdraget. Barnafrid
upplever att de särskilda stimulansmedlen var värdefulla, men ser samtidigt att de
lika gärna hade kunnat få dem utanför uppdraget.
4.2.5
Kompetensutveckling ingår i länsstyrelsernas uppgifter oavsett
om uppdraget &#x00660069;nns eller inte
Kompetensutveckling på området ingår i länsstyrelsernas uppgifter oavsett om
de har uppdraget om utvecklingsmedel och kompetensstöd eller inte. Det har
därför funnits en överlappning mellan det här uppdraget och länsstyrelsernas
andra uppdrag. Ett annat exempel på en likhet mellan det här uppdraget och
länsstyrelsens uppgifter utanför uppdraget är att de ger stöd till samverkan i länet.
Några länsstyrelser nämner även att det har förekommit en överlappning mellan det
här uppdraget och vad länsstyrelserna skulle göra enligt förordningen (2021:995)
om länsstyrelsernas regionala arbete mot mäns våld mot kvinnor. Även kopplingen
Medel mot våld

Myndighetssamverkan för att stödja spridningen av kompetensstöd
till målsättning 2 och 4 (och till viss del även mål 1) i den nationella strategin för
att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor nämns som en överlappning.
Att länsstyrelserna ska verka för att nationella mål får genomslag innebär att de
även ska verka för att den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns
våld mot kvinnor får genomslag.
Några länsstyrelser nämner även andra uppdrag som hade synergier eller
överlappning med utvecklingsmedels- och kompetensstödsuppdraget. Det gäller till
exempel länsstyrelsernas vägledningsuppdrag som handlar om att ge information
om den nya lagstiftningen kring våldsutövare. En länsstyrelse nämner att den ofta
gör aktiviteter som svarar mot mer än ett uppdrag. Det är inte heller bara med
uppdrag fokuserade på våld som länsstyrelserna kan se att det &#x00660069;nns synergier med.
Till exempel nämner några länsstyrelser synergier med uppdrag som har fokus på
brottsförebyggande eller funktionshinderspolitiken.
Olika bild av i vilken utsträckning uppdraget går att särskilja från andra
När det gäller på vilket sätt länsstyrelserna upplever att uppdraget har skiljt sig
från länsstyrelsernas andra uppdrag på våldsområdetmenar några länsstyrelser
att uppdraget har bidragit till en riktning och myndighetssamverkan. Andra tar
upp målgrupperna för materialet eller vad som ska spridas som en skillnad jämfört
med andra uppdrag. Till exempel nämns att kommunerna eller kommuner (och
regioner) har varit i fokus eller att länsstyrelserna inte själva har behövt ta fram
egna metodstöd. Utvecklingsmedel nämndes också av någon länsstyrelse som något
som skiljer uppdraget från andra uppdrag.
Några länsstyrelser nämner att de inte har skiljt eller inte har kunnat skilja vad
länsstyrelserna skulle göra enligt det här uppdraget från vad länsstyrelserna skulle
göra enligt andra uppdrag. Några menar att de under tidigare uppdragsperioder
kunde se tydligare skillnader mellan uppdraget och länsstyrelsernas andra uppdrag,
men att de inte kan göra det längre.
Uppdraget har påverkat prioriteringar om kompetensstöd
Flera länsstyrelser uppger att uppdraget har påverkat vad de prioriterar när det
gäller kompetensstöd på våldsområdet. Några tar upp att genomförandeplanen
tillsammans med de behov som har identi&#x00660069;erats i länet har påverkat vad som har
blivit fokus för deras arbete. Genomförandeplanen har även använts vid dialog
med kommuner och regioner.
Andra exempel på hur uppdraget har påverkat länsstyrelsernas arbete är att de
har prioriterat bedömningsmetoden FREDA, föreskrifter, webbutbildningar samt
kunskap som myndigheterna behöver hjälp med att sprida. Ett annat exempel som
länsstyrelserna tar upp på hur uppdraget har bidragit är att de har kunnat lägga mer
fokus på kompetensutveckling på en fördjupad nivå. Någon nämner att uppdraget
har bidragit till att de har prioriterat våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och
Medel mot våld
72

Myndighetssamverkan för att stödja spridningen av kompetensstöd
förtryck samt prostitution och människohandel. Det &#x00660069;nns även några länsstyrelser
som upplever att uppdraget inte har påverkat deras prioriteringar.
Både likheter och skillnader i vad länsstyrelserna har fokuserat på
inom uppdraget
Vi har frågat länsstyrelserna vad de har gjort inom ramen för uppdraget. Vi
ser &#x0066006C;era likheter i vad de har fokuserat på, men det &#x00660069;nns också vissa skillnader.
Flera länsstyrelser har gett kompetenshöjande insatser om våld i nära relationer,
hedersrelaterat våld och förtryck, prostitution och bedömningsmetoden FREDA.
Flera länsstyrelser har också spridit material, som webbkurser från myndigheterna.
Några har haft utbildningar om barn eller grupper med särskilda sårbarheter,
exempelvis äldre eller personer med funktionsnedsättningar. Chefer, strateger,
handläggare och personal är exempel på grupper som varit målgrupper för
utbildningarna. Flera länsstyrelser har riktat insatser till kommuner och social
tjänsten. Det är även vanligt att ideella organisationer har deltagit i länsstyrelsernas
aktiviteter. Några har gett insatser till hälso- och sjukvården. Även andra typer
av aktörer såsom skolan, rättsväsendet eller andra myndigheter nämns som mål
grupper för länsstyrelsernas arbete.
Att det &#x00660069;nns skillnader är förståeligt med tanke på att länsstyrelserna har
utrymme att göra anpassningar utifrån lokala behov. Dessutom ser vi att det
&#x00660069;nns många gemensamma nämnare med andra uppdrag som länsstyrelserna
har. Det talar också för att vissa skillnader mellan länsstyrelserna skulle kunna
kopplas till skillnader i tolkning av vad som ingår i uppdraget respektive faller inom
andra uppdrag. Därför är vi försiktiga med att dra några slutsatser om eventuella
skillnader mellan länsstyrelsernas insatser.
4.2.6
Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck har
varit samverkanspart i uppdraget
Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck beskriver att de inom
ramen för uppdraget, bevakat frågor om hedersrelaterat våld och förtryck samt
bistått andra aktörer kring speci&#x00660069;ka insatser. Det gäller till exempel vid framtagandet
av Socialstyrelsens fördjupade fortbildning om hedersrelaterat våld och förtryck
och Barnafrids utbildningsmaterial.
När uppdraget påbörjades var Nationella kompetensteamet inskrivet som
samverkande aktör (Regeringen 2020). Under uppdragets gång har dock Nationella
komptensteamet övergått till att bli Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld
och förtryck med ett nytt permanent grunduppdrag. Det har skapat utmaningar
i förhållande till redan pågående uppdrag som följt med från Nationella
komptensteamet till Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck.
Medel mot våld

Myndighetssamverkan för att stödja spridningen av kompetensstöd
Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck upplever att det i
skrivningarna i uppdraget &#x00660069;nns en viss otydlighet kopplat till deras roll i uppdraget.
I uppdraget står ”Avseende frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck ska
arbetet ske i samverkan med det nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat
våld och förtryck vid Länsstyrelsen i Östergötland län” (Regeringen 2020b).
Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck beskriver att de tolkar
uppdraget som att de ska vara bollplank för alla myndigheterna, men menar att
det även är möjligt att tolka uppdraget som att de främst ska vara bollplank till
länsstyrelserna.
4.2.7
Myndigheterna ska även samråda med SKR och NNS
Enligt uppdraget skulle myndigheterna samråda med Nationella nätverket
för samordningsförbund (NNS) och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)
(Regeringen 2020b) i genomförandet av uppdraget. Enligt Socialstyrelsen ingår
SKR i den myndighetsgemensamma arbetsgruppen och i chefssamordningsgruppen.
SKR tycker det är positivt att de ingår i arbetsgruppen och chefssamordnings
gruppen. Enligt Socialstyrelsen har NNS godkänt och lämnat synpunkter på
genomförandeplanen.
4.3
mervärde samverkan tillfört
Vår slutsats är att uppdraget har lett till mer myndighetssamverkan. Men det här
är långtifrån det enda uppdraget eller sammanhanget där myndigheter samverkar
med varandra. Utifrån vår utvärdering blir frågan därmed: Hur mycket mervärde
har samverkan inom ramen för uppdraget tillfört?
Vår bild är att myndigheterna har olika uppfattning om hur värdefull samverkan
har varit. En del myndigheter upplever att samverkan inom ramen för uppdraget
varit värdefull. Andra upplever att samverkan inte har tillfört särskilt mycket eller
att den varit ine&#x00660066;ektiv. I Socialstyrelsens delredovisning för 2020 nämns att arbetet
i den myndighetsgemensamma arbetsgruppen behövde ”bli mer e&#x00660066;ektivt för att
stödja implementering och långsiktighet i kunskapsspridningen” (Socialstyrelsen
2021a).
Några positiva aspekter som myndigheter tagit upp med uppdraget är att det har
bidragit till en gemensam riktning för myndigheterna och till informationsöverföring
mellan myndigheterna. Någon beskriver att även om det &#x00660069;nns andra forum för
samverkan fyllde den myndighetsgemensamma arbetsgruppen ett mer operativt
syfte än samverkan som sker i större nätverk. Andra upplever att samverkan inom
ramen för uppdraget har spelat ut sin roll när det &#x00660069;nns andra samverkansstrukturer
Medel mot våld
74

Myndighetssamverkan för att stödja spridningen av kompetensstöd
eller att uppdraget inte har bidragit till samordning i tillräcklig utsträckning. Flera
nämner att det tog lång tid att ta fram genomförandeplanen.
4.3.1
Många perspektiv kan både vara en styrka och utmaning
Att uppdraget bidrar till myndighetssamverkan är något som &#x0066006C;era myndigheter
ser som en styrka. Några beskriver uppdraget som en struktur för spridning och
samordning, till exempel att uppdraget ger en plattform för samverkan och att det är
ett användbart forum för att hålla varandra uppdaterade om kunskapsspridningen.
Någon tar upp att det är en bra tanke bakom uppdraget att samordna spridningen
av den stora mängden kunskap som &#x00660069;nns och att det är bra att ha strukturen för
att föra ut och att även statsbidrag ingår i detta. En annan myndighet menar att
det är en styrka att myndigheterna har möjlighet att stämma av med varandra.
En annan styrka är att uppdraget tar tillvara myndigheternas olika kompetenser.
Några tycker att det är positivt att både den nationella och regionala nivån ingår,
till exempel ”kopplingen mellan nationella kunskapsmyndigheter, länsstyrelsernas
regionala roll och kännedom om regionala förutsättningar och kommunerna”.
Någon tar upp att det har varit värdefullt för länsstyrelserna att kunna bidra med
mer kunskap om förutsättningarna på lokal och regional nivå till de nationella
myndigheterna.
Men det &#x00660069;nns också utmaningar. Någon ser samsyn i genomförandet som något
som både är en styrka och utmaning när det gäller hur myndigheterna ska samverka
inom ramen för uppdraget. Någon annan tar upp att det är en utmaning att det är
många myndigheter med olika uppdrag och ingångar, vilket gör att det &#x00660069;nns olika
syn på vad som ska prioriteras samtidigt som det är något som visar att uppdraget
behövs.
Några myndigheter upplever att uppdraget har blivit för spretigt med tiden när
&#x0066006C;er myndigheter och perspektiv har tillkommit. Några ser därför ett behov av att
smalna eller avgränsa uppdraget. Till exempel uttrycker någon att målen med upp
draget behöver avgränsas och bli mer stringenta utifrån nuvarande utvecklings
områden. Om uppdraget ska fortsätta behövs omtag av hur uppdraget ska drivas
och formuleras. Någon annan framför att det är en svaghet att uppdraget är ganska
allmänt hållet, eftersom det öppnar upp för tolkningar av myndigheternas ansvar
och roller samt vad som ingår och ska prioriteras.
4.3.2
Några myndigheter anser att riktning, prioritering eller nationellt samordnat
budskap är uppdragets styrkor. Några ser även ett behov av mer prioriteringar
eftersom det ibland har varit svårt för länsstyrelserna att veta vad de ska prioritera
att sprida, till exempel när myndigheterna kommer med &#x0066006C;era olika material
Medel mot våld

Myndighetssamverkan för att stödja spridningen av kompetensstöd
samtidigt. En utmaning som någon myndighet lyfter är att det har varit otydligt
när och vad som ska spridas och att det har funnits &#x0066006C;era olika webbkurser och
liknande uppdrag till olika aktörer.
Vi ser vissa exempel som tyder på att samverkan har varit positiv. Några
myndigheter berättar att de har gett stöd till andra. Flera hjälpte till inför en
”boostingdag” för utbildare. Uppdraget har också kunnat bidra till gemensam
kunskapsspridning. Den myndighetsgemensamma arbetsgruppen har kunnat
användas för att planera spridningsinsatser av kompetensstöd. Några myndigheter
tar upp att en gemensam kunskapsspridning ger legitimitet. En myndighet nämner
att ansvariga för andra uppdrag på myndigheten som handlar om kunskap på
våldsområdet har kunnat vända sig till den myndighetsgemensamma arbetsgruppen
för att få synpunkter.
Samtidigt beskriver någon att myndigheterna generellt har gjort få aktiviteter
tillsammans och att uppdraget snarare handlade om att hålla sig informerad
om vad andra gör. Vissa myndigheter upplever att samordningen inte har varit
tillräcklig eller att myndigheterna inte gjort tillräckligt mycket gemensamma
insatser inom uppdraget. Till exempel uttrycker någon att det &#x00660069;nns en tendens att
planering av insatser sker inom respektive myndighet och att insatser skulle behöva
utformas gemensamt utifrån ett helhetstänk. Någon annan uttrycker att under
2020–2022 tog alla myndigheterna det material som de hade och spred det på det
sätt som respektive myndighet själv ville, medan myndigheterna under tidigare
uppdragsperioder tog fram mer gemensamma produkter. Till exempel tog NCK,
länsstyrelserna och Socialstyrelsen tillsammans fram
Webbkurs om våld
under
tidigare perioder av uppdraget. Någon beskriver att nu när &#x0066006C;er myndigheter har
ingått i uppdraget har uppdraget främst genomförts inom ramen för de involverade
myndigheterna och deras ansvarsområde snarare än samordnat.
4.3.3
Samverkan sker även utanför uppdraget
Några myndigheter upplever att myndighetssamverkan inom ramen för uppdraget
inte tillför särskilt mycket längre. Idag &#x00660069;nns &#x0066006C;er forum för samverkan. Det &#x00660069;nns
&#x0066006C;era nätverk och uppdrag där myndighetssamverkan sker. Ett exempel på ett
forum för samverkan är att NCK håller i
Nationell myndighetssamverkan och
kunskapsutbyte för kvinnofrid
, som är en grupp som består av 26 nationella
myndigheter, länsstyrelserna och SKR (NCK 2023c). Jämställdhetsmyndigheten
har ett myndighetsnätverk som syftar till att stödja genomförandet av den
nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor
(Jämställdhetsmyndigheten 2023b). Myndigheterna har nämnt att de samverkar
utanför uppdraget med någon eller några av de andra myndigheterna som ingår
i uppdraget. Det &#x00660069;nns även andra uppdrag där det står inskrivet att en eller
Medel mot våld
76

Myndighetssamverkan för att stödja spridningen av kompetensstöd
&#x0066006C;era myndigheter ska samverka med varandra. Att det sker mycket samverkan
på området visar även Statskontorets analys av myndigheters arbete med den
nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. Enligt
Statskontoret är det många myndigheter som samverkar kopplat till strategin och
mest samverkan görs kopplat till målet om förbättrad kunskap och metodutveckling
(Statskontoret 2021).
En myndighet beskriver att det idag &#x00660069;nns annan samverkan utanför uppdraget
och att det därför i viss mån blev dubbelarbete, samverkan kan därmed ske
kopplat till andra uppdrag istället. Någon anser att det är viktigt att kunskaps
bärande myndigheter får uppdrag och ska samverka, men att uppdraget om
utvecklingsmedel och kompetensstöd inte borde vara utformat som det har varit
tidigare längre. Samtidigt lyfter någon fram att samverkan inom ramen för den
myndighetsgemensamma arbetsgruppen är annorlunda jämfört med de större
myndighetsnätverken, eftersom arbetsgruppen har ett mer operativt syfte. Det blir
annorlunda där när samverkan sker mer kontinuerligt på ett annat sätt.
Det är samtidigt inte givet att samverkan alltid tillför stort mervärde. Någon
beskriver att det kan förekomma att samma personer medverkar på &#x0066006C;era olika
samverkansmöten och att det är för låg strategisk nivå på samverkan och att det
inte sker strategisk styrning.
4.3.4
Olika syn på om ansvarsfördelningen varit tydlig
Vissa myndigheter menar att ansvarsfördelningen har varit tydlig, medan andra
anser att den varit otydlig eller ser behov av att förtydliga den. Bland de som
upplever att ansvarsfördelningen har varit tydlig är det vissa som bara skriver
eller säger att ansvarsfördelningen är tydlig eller bra när de får frågan om hur de
ser på ansvarsfördelningen. Andra är mer speci&#x00660069;ka, till exempel nämner vissa
speci&#x00660069;ka myndigheters roller, bland annat att det är bra att Socialstyrelsen har
varit sammankallande myndighet. Någon nämner att det är ett bra arbetssätt att
länsstyrelserna sprider material som andra myndigheter tar fram.
Bland myndigheterna som upplever att ansvarsfördelningen har varit otydlig tar
vissa upp mer generella aspekter. Några menar att det borde ha funnits en större
tydlighet i begreppet samverkan och vilken betydelse den kan ha för respektive
myndighet. Samverkan har vid vissa tillfällen varit utmanande på grund av
otydlighet mellan aktörerna. Andra tar upp att det ibland har funnits otydlighet
kopplat till liknande uppdrag, och att det har varit otydligt med mandat eftersom
myndigheterna har haft olika uppdrag. Någon upplever att ansvarsfördelningen var
tydlig i beskrivningen av uppdraget, men att det sedan har varit otydligt vem som
har lett arbetet i särskilda områden. Någon annan efterfrågar en delegationsordning
så att det hade varit lättare att veta vad som ska prioriteras att spridas när liknande
Medel mot våld
78

Myndighetssamverkan för att stödja spridningen av kompetensstöd
4.3.6
Länsstyrelserna &#x00660069;ck information från den myndighets-
gemensamma arbetsgruppen
Det fanns en myndighetsgemensam chefssamordningsgrupp och en myndighets
gemensam arbetsgrupp för uppdraget. Chefsamordningsgruppen skulle trä&#x00660066;as
minst två gånger per år och leda ”utvecklingen av arbetet med kompetensstöd på en
övergripande nivå”, medan arbetsgruppen var tänkt att fungera ”som en operativt
arbetande grupp” (Socialstyrelsen 2020). Eftersom alla länsstyrelserna inte ingår
i chefsamordningsgruppen och arbetsgruppen har vi ställt några särskilda frågor
till länsstyrelserna om hur de ser på informationsöverföringen och påverkans
möjligheterna.
Många länsstyrelser uppger att de &#x00660069;ck information från den myndighets-
gemensamma arbetsgruppen. Exempelvis &#x00660069;ck de information via länsstyrelsernas
nationella samordnare, eller vid länsstyrelsernas nationella nätverksträ&#x00660066;ar eller
löpande information från arbetsgruppen.
Däremot menar några länsstyrelser att det fanns en otydlighet kopplat till chefs
samordningsgruppen. Till exempel var det otydligt vilken roll chefssamordnings –
gruppen hade. En av länsstyrelserna skriver att trots att de &#x00660069;ck löpande information
från arbetsgruppen så var det ändå svårt att särskilja det här uppdraget från andra
uppdrag.
Flera länsstyrelser upplever att de hade möjlighet att påverka eller framföra
önskemål. Men det &#x00660069;nns också några länsstyrelser som upplever att de hade
begränsade påverkansmöjligheter. Till exempel nämner en länsstyrelse att myndig
heterna arbetade utifrån sina regeringsuppdrag och att det minskade möjligheterna
att påverka. Några länsstyrelser skriver att de inte kände till påverkansmöjligheterna
och att det inte var tydligt exakt hur länsstyrelserna hade kunnat påverka. En
länsstyrelse nämner att det var skillnad mellan olika myndigheter och att det varit
möjligt att påverka vissa myndigheter medan det varit svårare att påverka andra.
4.3.7
Pandemin och interna faktorer påverkade arbetet
Pandemin är en extern faktor som några myndigheter nämner påverkade arbetet.
Till exempel innebar pandemin att myndigheterna behövde trä&#x00660066;as digitalt i stället
för att kunna trä&#x00660066;as fysiskt. Att pandemin påverkat arbetet är också något som
framkommer både i Socialstyrelsens delredovisning för 2020 (Socialstyrelsen
2021a) och Socialstyrelsens slutredovisning, till exempel påverkade pandemin
planeringen av aktiviteter. En annan extern faktor som försvårade planeringen
var osäkerheten om de särskilda stimulansmedlen (Socialstyrelsen 2023f), vilket
vi skrev om i avsnitt
4.1.1
.
Några myndigheter tar upp interna aspekter som tyder på att samverkan inte
fungerade optimalt eller att det &#x00660069;nns förutsättningar som gjorde samverkan
Medel mot våld

Myndighetssamverkan för att stödja spridningen av kompetensstöd
utmanande. Till exempel berättar någon att det var personalomsättning i den
myndighetsgemensamma arbetsgruppen och några upplevde en tröghet. Någon
upplever att det var långa ledtider och många möten. Någon tar upp att det var en
pressad arbetssituation för de som ingick i uppdraget och beskriver att det fanns
mer tid för diskussioner tidigare. Till exempel genomfördes tidigare heldagar med
länsstyrelserna och regionnätverket som Socialstyrelsen sammankallande till.
Heldagarna gjordes gemensamt inom arbetsgruppen så att länsstyrelserna och
regionnätverken kunde trä&#x00660066;a varandra.
Medel mot våld
80

5
Kompetensstöd och
utmaningar för att
kunskapen ska komma

till användning
I det här kapitlet beskriver vi hur kommuner och regioner ser på tillgången till
kompetensstöd och vilken nytta de gör. Vi diskuterar också vilka utmaningar som
&#x00660069;nns för att kommuner och regioner ska kunna använda den kunskap som &#x00660069;nns
i kompetensstöden. Kapitlet baseras främst på våra intervjuer med kommuner,
regioner och myndigheter, kommunenkäten samt skriftliga frågor till myndigheterna.
Våra viktigaste resultat:
•
Kommuner och regioner upplever att det generellt sett &#x00660069;nns ett stort utbud av
kompetensstöd. Många myndigheter sprider kunskap på området.
•
För att kunskapen ska kunna komma till praktisk användning behöver kommuner
och regioner ha kapacitet att ta emot kompetensstöden.
•
Det &#x00660069;nns &#x0066006C;era utmaningar är det gäller kommuners och regioners möjligheter
att använda ny kunskap och implementera nya metoder. Det handlar bland
annat om ekonomiska resurser, tid, arbetsbelastning och personalomsättning.
•
Uppdraget tog sikte på en del av dessa utmaningar, medan andra utmaningar
ligger utanför uppdragets möjligheter att påverka.
5.1
Stort utbud av kompetensstöd
Resultatet från vår enkät visar att kommunerna upplever att tillgången till
kompetensstöd är god. I enkäten uppger 36 procent av kommunerna att tillgången
till kompetensstöd är mycket god och 60 procent att den är ganska god, se &#x00660069;gur 19.
Att
det &#x00660069;nns gott om kompetensstöd är också den generella bilden från våra intervjuer
med kommuner och regioner.
Medel mot våld

Kompetensstöd och utmaningar för att kunskapen ska komma till användning
Figur 19
. Andelen kommuner som bedömer att tillgången till kompetensstöd för
socialtjänsten på våldsområdet generellt är god respektive dålig.
Mycket godGanska godGanska dåligMycket dålig
0
2040608010
0
136604
n = 167.

På grund av avrundning kan summan över- eller understiga 100 procent.

Källa: Vård- och omsorgsanalys kommunenkät 2023.
Trots att det &#x00660069;nns ett stort utbud av kompetensstöd &#x00660069;nns ändå &#x0066006C;era områden där
kommuner och regioner ser att det &#x00660069;nns behov av mer kompetensstöd. I enkäten
svarar 63 procent av kommunerna ja på frågan om det &#x00660069;nns något eller några
områden där kommunen har ett stort behov av mer kompetensstöd för socialtjänsten
medan 14 procent svarar nej och 23 procent svarar vet inte.
Till kommunerna som uppger att de hade stort behov ställde vi också en fritext
svarsfråga om vad för kompetensstöd de behöver. Flest kommuner uppger behov av
kompetensstöd om våldsutövare. Prostitution och människohandel, hedersrelaterat
våld och förtryck samt personer med funktionsnedsättningar är andra områden som
&#x0066006C;era kommuner lyfter fram. Andra exempel på områden som kommuner uppger
är äldreomsorgen, särskilt sårbara eller särskilt utsatta grupper, personer med
missbruk, hbtqi-personer, förebyggande arbete, partnervåld bland unga, digitalt
våld och eller digital säkerhet. Det förekommer också att kommuner uppger behov av
kompetensstöd om metoder, samtal om våld, FREDA kortfrågor, riskbedömningar
varav vissa nämner riskbedömningar för barn speci&#x00660069;kt. I Vård och omsorgsanalys
rapport som fokuserar på socialtjänstens stöd vid hedersrelaterat våld och förtryck
efterfrågar intervjuade socialtjänsthandläggare ett kompetensstöd för den akuta
skyddsbedömningen (Vård- och omsorgsanalys 2023).
I vår enkät ställde vi också en fråga om kommunen har behov av mer kompetens
stöd som innehåller praktiska exempel som visar hur kunskapen kan omsättas i
Medel mot våld
82

Kompetensstöd och utmaningar för att kunskapen ska komma till användning
praktiken i socialtjänsten. En tydlig majoritet av kommunerna uppger att de har
ett mycket eller ganska stort behov av det. 26 procent uppger att kommunen har
mycket stort behov av praktiska exempel och 48 procent att de har ganska stort
behov. Endast 1 procent uppger att de har ett mycket litet eller inget behov av
praktiska exempel.
5.1.1
Lättare att hitta än att välja kompetensstöd
I enkäten anger en stor majoritet av kommunerna att det är ganska eller mycket lätt
att hitta och att välja vilket kompetensstöd kommunen ska använda vid behov av
kompetensutveckling inom området för socialtjänsten. Samtidigt visar enkäten att
&#x0066006C;er upplever att det är lätt att hitta än att välja kompetensstöd. Bland de svarande
uppger 93 procent av kommunerna att det är ganska eller mycket lätt att hitta
kompetensstöd medan 72 procent uppger att det är lätt att välja. Bara 7 procent
uppger att det är ganska eller mycket svårt att hitta kompetensstöd och 25 procent
att det är ganska eller mycket svårt att välja, se &#x00660069;gur 20.
Figur 20
. Andelen kommuner som uppger att det är lätt eller svårt att hitta respektive välja
vilket kompetensstöd de ska använda vid behov av kompetensutveckling.
Mycket lättGanska lättGanska svårtMycket svårt
71602040608010
0
Hitta
(n = 161)
Välja
7226524
På grund av avrundning kan summan över- eller understiga 100 procent.

Källa: Vård- och omsorgsanalys kommunenkät 2023.
Att många kommuner upplever att det är lätt att hitta kompetensstöd ligger i linje
med att de &#x0066006C;esta kommunerna som har svarat på vår enkät upplever att tillgången
till kompetensstöd är ganska eller mycket god.
Att &#x0066006C;er kommuner upplever att det är lätt att hitta än att välja talar för att det
&#x00660069;nns ett behov av mer prioritering och samordning i spridningen av kompetensstöd.
Medel mot våld

Kompetensstöd och utmaningar för att kunskapen ska komma till användning
En av intervjupersonerna från regionerna beskriver att det ibland känns som att
det kommer mycket från olika håll. Intervjupersonen nämner att det kommer
liknande material från &#x0066006C;era aktörer, exempelvis från Socialstyrelsen, SKR,
Jämställdhetsmyndigheten och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.
Därför ser hen att det varit önskvärt med bättre samordning mellan myndigheterna.
Samtidigt tar en annan intervjuperson upp att det är positivt att myndigheterna
har börjat samverka om stöden.
5.1.2
Kommunerna upplever nytta med kompetensstöden
Resultatet från vår enkät visar att kommuner använder kompetensstöd från &#x0066006C;era
olika myndigheter, och att det även förekommer att de använder kompetensstöd
från andra aktörer än myndigheterna som ingår i uppdraget. Störst andel, runt
80 procent av kommunerna uppger att de ofta använder kompetensstöd från
länsstyrelserna, NCK och Socialstyrelsen. Runt hälften uppger att de ofta använder
kompetensstöd från SKR respektive Barnafrid. Färre uppger att de ofta använder
kompetensstöd från Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck,
Jämställdhetsmyndigheten och andra aktörer. Figur 21 visar användningen av
kompetensstöd från olika aktörer.
Figur 21
. Andelen kommuner som använde kompetensstöd från respektive aktör under
2020–2022 i kompetensutvecklingen på våldsområdet.
Andra aktörer (n = 156)Jämställdhetsmyndigheten (n 160)Barnafrid (n 161)Länsstyrelsen (n 163)Socialstyrelsen (n 163)
Sällan
02040608010
0
77161
6
79143
4
80121
6
50264
20
42377
14
53314
13
29356
30
30419
21
På grund av avrundning kan summan över- eller understiga 100 procent.

NCH står för Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck.

Källa: Vård- och omsorgsanalys kommunenkät 2023.
Vår enkät visar att en majoritet av kommunerna upplever ganska eller mycket stor
nytta med kompetensstöden från de aktörer som de använder kompetensstöd från.
Figur 22 visar vilken nytta de kommuner som svarade på frågorna om nyttan med
kompetensstöd uppgav att de upplevde med kompetensstöd från respektive aktör.
Medel mot våld
84

Kompetensstöd och utmaningar för att kunskapen ska komma till användning
Figur 22
. Andelen kommuner som uppger stor respektive liten nytta med kompetensstöden
från aktörer som de använder kompetensstöd från.
3222102040608010
0
Andra aktörer (n = 93)
Jämställdhetsmyndigheten (n 110)
Barnafrid (n 120)Länsstyrelsen (n 151)Socialstyrelsen (n 152)
61295
5
67233
7
61267
6
443514
6
53285
13
343120
13
333317
15
462717
9
På grund av avrundning kan summan över- eller understiga 100 procent.

NCH står för Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck.

I &#x00660069;guren ingår bara svaren från kommuner som både uppger att de använder kompetensstöd från aktören och som har
svarat på frågan om nyttan med kompetensstöd från aktören.

Källa: Vård- och omsorgsanalys kommunenkät 2023.
Socialstyrelsen, NCK och länsstyrelserna är de aktörer vars stöd störst andel
kommuner ser mycket eller ganska stor nytta med. Det är alltså samma myndigheter
som störst andel kommuner uppger att de ofta använder kompetensstöd från. Att
det är så tycker vi inte är förvånande eftersom det är rimligt att förvänta sig att
kommuner är mer benägna att använda något om nyttan upplevs som stor.
För Barnafrid, SKR och Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck
är det något lägre andel kommuner som uppger mycket eller ganska stor nytta. Lägst
andel kommuner uppger mycket stor eller ganska stor nytta med kompetensstöd
från andra aktörer och Jämställdhetsmyndigheten. En av intervjupersonerna
berättar också att det är positivt att kunna hänvisa till att det är myndigheter som
har tagit fram stöden eftersom många upplever att det ger en ökad legitimitet.
5.2

att ta emot och använda kompetensstöden
För att kunskapen ska komma till användning räcker det inte att det &#x00660069;nns ett
stort utbud av kompetensstöd. Kommuner och regioner behöver också använda
stödet. Eftersom många myndigheter sprider kunskap på området samtidigt som
kommuner och regioner har begränsad kapacitet att ta emot stödet, behövs det
Medel mot våld

Kompetensstöd och utmaningar för att kunskapen ska komma till användning
samordning mellan myndigheterna. Vi ser därför positivt på uppdragets ambition
att myndigheterna skulle samverka för att stödja spridningen av kompetensstöd.
Samtidigt ser vi inte det som ett argument för att myndighetssamverkan borde
ha fortsatt i nuvarande form inom ramen för uppdraget. I kapitel 4 konstaterar vi att
myndigheterna även samverkar utanför uppdraget och det &#x00660069;nns dessutom delad bild
av vilket mervärde myndighetssamverkan inom ramen för uppdraget har tillfört.
Vi har tidigare i det här kapitlet visat att kommuner generellt upplever att det
&#x00660069;nns mycket kompetensstöd på området. ven Statskontorets och Jämställdhets-
myndighetens rapporter visar att många myndigheter sprider kunskap inom det
här området. Enligt Statskontoret är förbättrad kunskap och metodutveckling det
mål i den nationella strategin som &#x0066006C;est myndigheter arbetar med (Statskontoret
2021). Det visar även Jämställdhetsmyndighetens kartläggning för perioden
2017–2021. I den identi&#x00660069;erade myndigheten ”mer än 300 uppdrag som bedöms
ha bäring på genomförandet av den nationella strategin”. En majoritet av de
uppdragen placerar Jämställdhetsmyndigheten under delmål 4 (förbättrad kunskap
och metodutveckling). 37 myndigheters uppdrag placeras här (Jämställdhets
myndigheten 2022a). Även i våra intervjuer har myndigheter nämnt att det är
många som har uppdrag på området.
Att implementering kan vara en svårighet framkommer i uppföljningen av
tidigare uppdrag (Socialstyrelsen 2020). Det bekräftas även av Statskontoret.
Statskontoret konstaterar ”att det inte är e&#x00660066;ektivt att myndigheterna arbetar så
mycket med att sprida kunskap, när kommuner och regioner ofta har begränsade
möjligheter att ta emot den kunskap myndigheterna erbjuder” (Statskontoret 2021).
Enligt Socialstyrelsen behöver kompetensstödet spridas i en takt som är hanterbar
både för de som sprider stödet och för de som ska ta emot kompetensstödet.
Socialstyrelsen konstaterar också att vilket genomslag kompetensstödet får påverkas
av förutsättningarna i kommuner och regioner (Socialstyrelsen 2021a). Att den
lokala nivån måste kunna ta emot kompetensstödet som myndigheterna erbjuder
har även framförts till oss. Till exempel lyfter en av myndigheterna fram att det är
viktigt att kommuner och regioner inte blir översvämmade av kompetensstöd. En
annan myndighet anser att det är viktigt att gemensam planering och prioriteringar
görs för att det inte ska bli en belastning för målgruppen.
Att uppdraget kombinerade utvecklingsmedel och kompetensstöd är något
som några myndigheter nämner är positivt. Då kan till exempel kommuner och
regioner använda utvecklingsmedlen för att de ska ha resurser att kunna använda
kompetensstödet.
Medel mot våld
86

Kompetensstöd och utmaningar för att kunskapen ska komma till användning
5.3
utmaningarna med att använda kunskap
Myndigheterna har nämnt &#x0066006C;era utmaningar för kommuners och regioners möjlighet
att använda ny kunskap och implementera metoder. Vi bedömer att uppdraget i
viss mån tagit sikte på en del av dessa utmaningar, medan andra utmaningar ligger
utanför vad uppdraget har haft möjlighet att ha någon större påverkan på.
Tid är en utmaning som både myndigheter, kommuner och regioner har nämnt.
Det kan till exempel handla om att det är hög arbetsbelastning eller att våld är ett av
&#x0066006C;era områden som konkurrerar om tiden. Men det kan också handla om att det är
stora personalgrupper som ska nås. En annan av utmaningarna som myndigheter
har nämnt är bristande ekonomiska resurser.
Vi bedömer att uppdraget i viss mån tog sikte på en del av utmaningarna
kopplat till tid och ekonomiska resurser. Vissa kommuner och regioner har använt
utvecklingsmedlen för att &#x00660069;nansiera tjänster för en samordnare eller utbildare. Det
förekommer även att kommuner och regioner har använt utvecklingsmedlen för
att &#x00660069;nansiera vikarier. På så sätt har uppdraget kunnat bidra till att personalen
kan delta vid utbildningar eller att det &#x00660069;nns en funktion som har tid för att hålla i
utbildningar eller omvärldsbevaka. Däremot är den generella arbetsbelastningen
och personalomsättningen utmaningar som vi bedömer påverkas av faktorer som
ligger utanför uppdraget.
För att kunskapen ska komma till användning är det viktigt att det &#x00660069;nns
en funktion som en strateg eller samordnare för våldsområdet, enligt &#x0066006C;era
myndigheter, kommuner och regioner. Till exempel kan funktionen bidra till
att anpassa informationen i nationella kompetensstöd till lokala förutsättningar
och besvara frågor från personal. En hel del kommuner och regioner har använt
utvecklingsmedlen till en sådan funktion. Även chefer kan ha en viktig roll, och
någon menar att frågan behöver prioriteras både av politiker och ledning. Andra
framgångsfaktorer som har nämnts är vilja, intresse och engagemang.
En utmaning för regionerna enligt några myndigheter är att frågan om våld
inte har en lika självklar ingång in i hälso- och sjukvården, eftersom det inte är
en diagnos. Någon nämner att det är en utmaning att våldets konsekvenser inte
ingår i hälso- och sjukvårdens kunskapsstyrning. Att det kan vara svårare att få
in kunskap om våld eftersom det är en fråga som sträcker sig tvärsöver många
områden har framkommit i någon av regionintervjuerna. Uppdraget kan visserligen
inte påverka att det är en fråga som går tvärsöver många områden, men det har
troligtvis bidragit till att sätta ljuset frågan.
En annan utmaning som myndigheter har nämnt är att det &#x00660069;nns skillnader i
förutsättningarna mellan olika kommuner, där vissa kommuner har svårare än
andra att använda ny kunskap och implementera nya metoder. Även Statskontoret
Medel mot våld

Kompetensstöd och utmaningar för att kunskapen ska komma till användning
nämner att skillnader i förutsättningar kan påverka implementering och användning
av kunskap (Statskontoret 2021). Vi ser inte att uppdraget i någon större utsträckning
har kunnat kompensera för de generella skillnader i förutsättningar som &#x00660069;nns
mellan olika kommuner. De förutsättningarna påverkar även möjligheterna att nå
likvärdighet i landet, vilket vi berör i avsnitt
7.1
.
Medel mot våld
88

6
Självförsörjning

av baskunskaper
I det här kapitlet resonerar vi om i vilken utsträckning uppdraget har bidragit till
självförsörjning av baskunskaper. Vi diskuterar bland annat hur begreppet kan
tolkas, vilka utmaningar som &#x00660069;nns kopplade till målet och om det är lämpligt att ha
självförsörjning av baskunskaper som mål. Vi inleder med att belysa mer allmänt
hur uppdraget har bidragit till kompetensutveckling i kommuner och regioner.
Kapitlet utgår bland annat från intervjuer, skriftliga frågor, kommunenkäten och
Socialstyrelsens återrapporteringsformulär.
Våra viktigaste resultat:
•
Uppdraget har bidragit till mer kompetensutveckling i kommuner och regioner.
Men kompetensutveckling innebär inte nödvändigtvis att kommuner och regioner
har blivit mer självförsörjande av baskunskaper.
•
Självförsörjning av baskunskaper tolkas på olika sätt. Vilken tolkning som är
utgångspunkten påverkar hur stor del av det som har genomförts inom ramen
för uppdraget som bidrar till självförsörjning.
•
Vissa tolkar självförsörjning av baskunskaper som att kompetensen att utbilda
ska &#x00660069;nnas internt inom kommuner och regioner. Andra menar att självförsörjning
innebär att personalen får kunskap oavsett om det sker med stöd av interna eller
externa utbildare eller kompetensstöd.
•
Vi bedömer att självförsörjning av baskunskaper inte är ett optimalt mål. Att
målet kan tolkas på olika sätt gör det otydligt vad kommuner och regioner ska
sträva efter. Vi anser att det viktigaste är att kommuner och regioner ser till
att deras personal har kunskap. Det har mindre betydelse om kommuner och
regioner ger all kompetensutveckling själva eller tar in externt stöd.
Medel mot våld

Självförsörjning av baskunskaper
6.1
Svårt att följa utvecklingen på grund av bristande
tillgång till indikatorer
Det är svårt att med stöd av indikatorer beskriva utvecklingen över tid när det
gäller kompetensutveckling. Till exempel skriver Jämställdhetsmyndigheten i sin
uppföljning för 2017–2021 av det jämställdhetspolitiska delmålet om att mäns
våld mot kvinnor ska upphöra att det inte går att mäta utvecklingen av arbetet
med förbättrad kunskap och metodutveckling eftersom det saknas trä&#x00660066;säkra
indikatorer (Jämställdhetsmyndigheten 2022a). Trots att vi inte kan beskriva
hur kunskapsnivån utvecklas med stöd av indikatorer, redovisar vi ändå några
si&#x00660066;ror från Öppna jämförelser och Kvinnofridsbarometern. Si&#x00660066;rorna gäller bara
kommuner eftersom vi inte funnit motsvarande si&#x00660066;ror för regionerna.
I Öppna jämförelser 2023 uppger 91 procent av kommunerna att de har genomfört
fortbildning under det senaste året för handläggare som utreder barn som har
utsatts för våld i nära relationer. Motsvarande si&#x00660066;ra för handläggare som utreder
vuxna som har utsatts för våld i nära relationer är 96 procent (Socialstyrelsen
2023g). År 2016 var si&#x00660066;ran 79 procent för barnhandläggare respektive 84 procent
för vuxenhandläggare. Trenden över tid visar alltså att andelen kommuner som
uppgav att de genomförde fortbildning ökade under 2016–2020, med undantag
för barnhandläggare för 2017.
För 2021 minskade andelen kommuner som uppgav att de hade genomfört
fortbildning, denna minskning skedde under pandemin. Men 2022 (Socialstyrelsen
2022d) och 2023 ökade andelen kommuner som genomfört fortbildning igen.
Andelen kommuner som har genomfört vidareutbildning på högskolenivå är
betydligt lägre än andelen som har gett fortbildning. I Öppna jämförelser för
2023 uppger bara 28 procent att de genomfört vidareutbildning om våld i nära
relationer på högskolenivå för handläggare som utreder barn som utsätts för våld
i nära relationer. Motsvarande si&#x00660066;ra för handläggare som utreder vuxna som har
utsatts för våld i nära relationer är 34 procent (Socialstyrelsen 2023g). Samtidigt
ger si&#x00660066;rorna i Öppna jämförelser ingen information om hur många handläggare
som har fått fortbildning respektive vidareutbildning (Jämställdhetsmyndigheten
2022a).
I Kvinnofridsbarometern 2021 uppger nära 88 procent av de svarande
kommunerna att de säkerställer att alla medarbetare inom socialtjänsten har
grundläggande kunskaper om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer.
I undersökningen ställdes också frågan om handläggare som utreder behov
hos våldsutsatta kvinnor, våldsutsatta barn och förövare har gått fördjupande
utbildningar om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer. 57 procent
av kommunerna hade gett fördjupande utbildningar till samtliga och nära

40 procent hade gett det till delar av handläggarna. Drygt 3 procent svarade nej på
frågan. I drygt 61 procent av kommunerna hade socialcheferna eller motsvarande
Medel mot våld
90

Självförsörjning av baskunskaper
funktion gått en grundläggande utbildning om mäns våld mot kvinnor och våld
i nära relationer. I nära 14 procent av kommunerna hade socialcheferna gått
en fördjupande utbildning och i 25 procent hade socialcheferna inte gått någon
utbildning (Unizon 2021).
6.2
Mer kompetensutveckling leder inte alltid till
självförsörjning av baskunskaper
Även om det inte är möjligt att med stöd av indikatorer beskriva utvecklingen
över tid när det gäller kompetensutveckling framgår i våra intervjuer att
kompetensutvecklingen har gått framåt inom området. I våra intervjuer framgår
också att uppdraget om utvecklingsmedel och kompetensstöd och tidigare
perioder av uppdraget har bidragit till det. Vi delar bedömningen att uppdraget
har bidragit till kompetensutveckling i kommuner och regioner. Det visar även
återrapporteringsformulären och enkäten. Till exempel är det vanligt att kommuner
och regioner har använt utvecklingsmedlen till kompetensutveckling. Vi ser även
att myndigheterna har spridit och i vissa fall även vidareutvecklat kompetensstöd
inom ramen för uppdraget.
Nästan nio av tio kommuner i vår enkät uppger att utvecklingsmedlen har haft
mycket eller ganska stor betydelse för att öka kunskapen om våld hos personalen
i socialtjänsten. Två tredjedelar uppger att utvecklingsmedlen har haft mycket
stor betydelse, medan drygt en femtedel uppger att medlen har haft ganska stor
betydelse, se &#x00660069;gur 23.
Figur 23
. Andelen kommuner som uppger att utvecklingsmedlen har haft stor respektive liten
betydelse för att öka kunskapen om våld hos personalen i socialtjänsten.
0
2040608010
0
Mycket storGanska storGanska liten
67227
n = 165.

På grund av avrundning kan summan över- eller understiga 100 procent.

Källa: Vård- och omsorgsanalys kommunenkät 2023.
Medel mot våld

Självförsörjning av baskunskaper
Trots att uppdraget har bidragit till ökad kunskap, innebär det inte nödvändigtvis
att kommuner och regioner har blivit mer självförsörjande av baskunskaper om
våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. I vilken utsträckning
uppdraget har bidragit till självförsörjning av baskunskaper påverkas både av hur
självförsörjning av baskunskaper de&#x00660069;nieras och av vad kommuner och regioner
har gjort inom ramen för uppdraget.
I uppdraget de&#x00660069;nieras inte vad självförsörjning av baskunskaper innebär och
våra intervjuer tyder på att det är ett begrepp som kan tolkas på olika sätt. Senare i
kapitlet kommer vi presentera några exempel på olika tolkningar av begreppet och
utifrån dessa tolkningar föra en diskussion om i vilken utsträckning uppdraget kan
anses ha bidragit till självförsörjning. Men innan dess kommer vi först resonera
om på vilket sätt uppdraget har bidragit till kompetensutveckling och diskutera
om uppdraget har bidragit till baskunskaper.
6.2.1
Baskunskaper är inte de&#x00660069;nierat i uppdraget
Eftersom det inte närmare de&#x00660069;nieras vad som ingår i baskunskaper enligt uppdraget
om utvecklingsmedel och kompetensstöd, är det inte självklart vilken kunskap
som ingår i respektive ligger utanför baskunskaper om våld i nära relationer och
hedersrelaterat våld och förtryck. I våra intervjuer har till exempel någon tagit
upp att begreppet baskunskaper behöver förtydligas och att det är otydligt om
bedömningsmetoden FREDA ingår i baskunskaper eller inte. Någon annan anser
att vad som avses med baskunskaper förändras med tiden.
Vår datainsamling visar att det förekommer att kommuner och regioner
både använder utvecklingsmedlen till kompetensutveckling av baskunskaper
och mer fördjupande kunskaper. Men vi har svårt att bedöma hur stor del av
kompetensutvecklingen som har fokuserat på baskunskaper respektive mer
fördjupande kunskaper, eftersom en de&#x00660069;nition av baskunskaper saknas. Men vår
utgångspunkt är att kompetensutveckling som ges brett till en stor del av personalen
troligtvis är mer sannolik att vara baskunskaper än specialistkunskaper och
därför kommer vi undersöka det närmare i nästa avsnitt. Senare kommer vi också
diskutera vilken betydelse uppdraget har haft för myndigheternas webbutbildningar,
eftersom de har fokus på grundläggande kunskaper.
6.2.2
Flest har fått kompetensutveckling om våld i nära relationer
Vår bild är att arbetet på området generellt har kommit längre på vissa områden
än andra. Vi ser tecken på det både i kommunenkäten, de skriftliga frågorna och
intervjuerna. Till exempel lyfter någon att deras arbete har kommit längre om
våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck än prostitution. Några
intervjupersoner beskriver att kunskapsnivån om prostitution är låg och, som någon
Medel mot våld
92

Självförsörjning av baskunskaper
utryckte, be&#x00660069;nner sig där våld var för några år sedan. Samtidigt beskriver en annan
i stället att hedersrelaterat våld och förtryck är svårare att hantera än prostitution,
eftersom det &#x00660069;nns regionkoordinatorer mot prostitution.
Våra enkätresultat visar på att störst andel av personalen i kommunerna har
fått kompetensutveckling om våld i nära relationer. I enkäten uppger 76 procent
av kommunerna att samtliga eller en majoritet av personalen &#x00660069;ck det under

2020–2022. Det är betydligt vanligare än inom andra områden. Till exempel
uppger 42 procent av kommunerna att samtliga eller en majoritet av personalen
&#x00660069;ck kompetensutveckling om hedersrelaterat våld och förtryck, följt av 19 procent
om sexuellt våld och 11 procent om prostitution och människohandel för sexuella
ändamål. Si&#x00660066;rorna gäller oavsett om kommunen har använt utvecklingsmedel eller
inte för att genomföra kompetensutvecklingen. Figur 24 visar hur stor andel av
personalen som kommunerna uppger har fått kompetensutveckling inom respektive
område.
Figur 24
. Andelen kommuner som har gett kompetensutveckling på olika områden till
samtliga, en majoritet, en minoritet eller inga i personalen någon gång under 2020–2022.
Prostitution och människohandel
för sexuella ändamål (n 161)Sexuellt våld (n 161)Hedersrelaterat våldoch förtryck (n 163)
Våld i nära relationer (n 165)
491332710294547423915
02040608010
0
Samtliga
Har ingen uppfattning om hur många som fått
På grund av avrundning kan summan över- eller understiga 100 procent.

I inledningen till enkäten skrev vi att vi med personal i socialtjänsten menar kommunens personal i socialtjänsten. Detta
innebär att i kommuner som har verksamhet i egen regi räknas dessa in medan personal hos företag eller organisationer
som socialtjänsten anlitar för att utföra verksamhet inte räknas in. Därför fokuserar vi på skillnader mellan olika våldsområ
–
den istället för skillnader mellan kommuner.

Källa: Vård- och omsorgsanalys kommunenkät 2023.
Si&#x00660066;rorna kan tolkas som att våld i nära relationer är det område där kommunerna
har kommit längst med att kompetensutveckla brett, och näst längst med heders
relaterat våld och förtryck. Även när vi fokuserar på kompetensutvecklingen som
Medel mot våld

Självförsörjning av baskunskaper
kommuner har gjort med stöd av utvecklingsmedlen ser vi samma mönster. Bilaga 3
innehåller en tabell för resultatet på den frågan.
En svårighet som nämnts i tidigare uppföljning av uppdraget är att kommuner
och regioner behövde mer kunskap om bland annat hedersrelaterat våld och förtryck,
sexuell exploatering, prostitution och människohandel för sexuella ändamål och
insatser för våldsutövare (Socialstyrelsen 2020).
6.3
Utvecklingsmedlen bidrar till kompetensutveckling
på &#x0066006C;era sätt
Som tidigare nämnt har en stor andel av kommuner och regioner använt
utvecklingsmedlen till kompetensutveckling. Samtidigt &#x00660069;nns det viss variation i
vilka aktiviteter de har valt att genomföra. I det här avsnittet beskriver vi hur vanligt
det är att kommuner har gjort vissa typer av aktiviteter med stöd av utvecklings
medlen och vilken betydelse utvecklingsmedlen har haft för att de gör det. Vi berör
regionerna, men kommunenkäten innebär att vi har mer underlag om kommunerna.
6.3.1
En del har använt medlen till interna utbildare
I våra intervjuer med regionerna berättar &#x0066006C;era att de har använt en del av utvecklings-
medlen till att &#x00660069;nansiera en tjänst eller delar av en tjänst som bland annat har till
uppgift att ge utbildning till personalen inom hälso- och sjukvården. De nämner
att utvecklingsmedlen har haft stor betydelse för att regionen har haft det.
Nära två tredjedelar av kommunerna i vår enkät uppger att de har haft någon
eller några särskilt utsedda anställda som lägger en del av sin tjänst på att utbilda
personal i socialtjänsten om våld. Bland kommunerna som har särskilt utsedda som
utbildar uppger en majoritet att utvecklingsmedlen har haft ganska eller mycket stor
betydelse för det. Drygt två tredjedelar av kommunerna som har särskilt utsedda
utbildare uppger att utvecklingsmedlen har haft ganska eller mycket stor betydelse
för det. Figur 25 visar hur stor andel av kommunerna som uppger att de har särskilt
utsedda anställda som utbildar personal och vilken betydelse utvecklingsmedlen
har haft för det.
Medel mot våld
94

Självförsörjning av baskunskaper
Figur 25
. Andelen kommuner som någon gång under 2020–2022 har haft någon eller
några särskilt utsedda anställda som lägger en del av sin tjänst på att utbilda personal

i socialtjänsten om våld samt vilken betydelse utvecklingsmedlen har haft för dem.
Har kommunen haft särskilt utsedda anställda som utbildar personal i socialtjänsten om våld? (n = 165)
020406080
10
0
Vilken betydelse har utvecklings-medlen haft för att kommunen har
särskilt utsedda anställda som utbildar? (n = 107)
4524 18
1
Mycket storGanska stor
Ganska litenMycket liten eller ingen alls
噥t⁩nte

I cirkeldiagrammet ingår bara enkätsvaren från kommuner som både svarade på frågan om de har haft särskilt utsedda
utbildare och vilken betydelse utvecklingsmedlen har haft för detta.

På grund av avrundning kan summan över- eller understiga 100 procent.

Källa: Vård- och omsorgsanalys kommunenkät 2023.
Vår enkät visar att bland de kommuner som har särskilt utsedda anställda som
utbildar är det vanligare att kommunen har någon eller några som lägger en mindre
än större del av sin tjänst på det. Några kommuner har både personal som lägger
en mindre och större del av sin tjänst på att utbilda.
6.3.2
utbildningsmaterial
I vår enkät uppger nära hälften av kommunerna att de har tagit fram eget
utbildningsmaterial för att kompetensutveckla socialtjänstens personal på
våldsområdet. Bland de som tar fram eget utbildningsmaterial uppger en majoritet
att utvecklingsmedlen har haft mycket eller ganska stor betydelse för det, se &#x00660069;gur
26. 41 procent av kommunerna som har tagit fram eget utbildningsmaterial uppger
att utvecklingsmedlen har haft mycket stor betydelse för det, medan 30 procent
uppger att utvecklingsmedlen har haft ganska stor betydelse.
Medel mot våld

Självförsörjning av baskunskaper
Figur 26
. Andelen kommuner som någon gång under 2020–2022 har tagit fram eget
utbildningsmaterial för att kompetensutveckla personalen i socialtjänsten på våldsområdet
och vilken betydelse utvecklingsmedlen har haft för dem.
Vilken betydelse har utvecklings-medlen haft för att kommunen tar
10
0
413013
Mycket storGanska stor
Ganska litenMycket liten eller ingen alls
噥t⁩nte

I cirkeldiagrammet ingår bara enkätsvaren från kommuner som både svarade på frågan om de har tagit fram eget utbild
–
ningsmaterial och vilken betydelse utvecklingsmedlen har haft för detta. På grund av avrundning kan summan över- eller
understiga 100 procent.

Källa: Vård- och omsorgsanalys kommunenkät 2023.
Även regioner berättar i intervjuerna att de har använt utvecklingsmedlen för att
ta fram material. Till exempel har &#x00660069;lmer tagits fram som handlar om vad våld är,
vilka varningssignaler som &#x00660069;nns och hur personalen ska gå tillväga för att göra
orosanmälan.
6.3.3
Kommuner samverkar oftare med varandra än med regionen
om utbildning
Resultatet från vår enkät visar att &#x0066006C;er kommuner har samverkat med andra
kommuner om utbildning än med regionen. 59 procent av kommunerna har
samverkat med andra kommuner om utbildning, medan 43 procent har samverkat
med regionen om utbildning.
Bland de som har samverkat uppger en majoritet att utvecklingsmedlen har haft
mycket eller ganska stor betydelse för det. Nära två tredjedelar av kommunerna som
har samverkat med andra kommuner om utbildning uppger att utvecklingsmedlen
har haft mycket eller ganska stor betydelse, medan drygt två tredjedelar av
Medel mot våld
96

Självförsörjning av baskunskaper
kommunerna som uppger att de har samverkat med regionen om utbildning uppger
att utvecklingsmedlen har haft ganska eller mycket stor betydelse, se &#x00660069;gur 27 och 28.
Figur 27
. Andelen kommuner som någon gång under 2020–2022 har samverkat med
andra kommuner kring utbildning och vilken betydelse utvecklingsmedlen har haft för dem.
Vilken betydelse har utvecklings-medlen haft för att kommunen har
samverkat med andra kommuner kring utbildning? (n = 94)
020406080
10
0
Har kommunen samverkat med andra kommuner kring utbildning? (n = 164)
442018
Mycket storGanska storGanska liten
Mycket liten eller ingen alls
噥t⁩nte

I cirkeldiagrammet ingår enkätsvaren från kommuner som både svarat på frågan om samverkan och vilken betydelse utveck
–
lingsmedlen har haft för att de gör detta.

På grund av avrundning kan summan över- eller understiga 100 procent.

Källa: Vård- och omsorgsanalys kommunenkät 2023.
Medel mot våld

Självförsörjning av baskunskaper
Figur 28
. Andelen kommuner som någon gång under 2020–2022 har samverkat med
regionen kring utbildning och vilken betydelse utvecklingsmedlen har haft för dem.
Vilken betydelse har utvecklings-medlen haft för att kommunen har
samverkat med regionen kring utbildning? (n = 66)
Har kommunen samverkat med regionen kring utbildning? (n = 164)
020406080
10
0
333817
Mycket storGanska stor
Ganska litenMycket liten eller ingen alls
噥t⁩nte
I cirkeldiagrammet ingår enkätsvaren från kommuner som både svarat på frågan om samverkan och vilken betydelse
utvecklingsmedlen har haft för att de gör detta. På grund av avrundning kan summan över- eller understiga 100 procent.

Källa: Vård- och omsorgsanalys kommunenkät 2023.
6.3.4
Fler kommuner har använt medel till externa utbildningar

och webbkurser än till handledning och utbildningsövningar
Enkäten visar att &#x0066006C;er kommuner har använt utvecklingsmedel till utbildningar eller
föreläsningar med externa föreläsare och webbkurser än till ärendehandledning,
handledning som stöd vid implementering av nya metoder och utbildningsövningar
att göra i grupp. Men det säger inget om i vilken utsträckning kommunerna gör dessa
aktiviteter generellt, bara om de har använt utvecklingsmedlen för det. Bland de
kommuner som har använt utvecklingsmedlen till aktiviteterna uppger en majoritet
att utvecklingsmedlen har haft mycket eller ganska stor betydelse.
6.4
Webbkurserna är verktyg för kompetensutveckling
På frågan om uppdragets möjligheter och utmaningar att bidra till självförsörjning
av baskunskaper tar &#x0066006C;era myndigheter upp webbkurserna som något positivt. Till
exempel nämner någon att
Webbkurs om våld
kom till för att länsstyrelserna
Medel mot våld
98

Självförsörjning av baskunskaper
inte skulle behöva åka ut och utbilda om baskunskaper upprepade gånger så att
länsstyrelserna istället skulle kunna fokusera på fördjupade kunskaper. Även
intervjuerna med kommuner och regioner bekräftar att webbutbildningar bidrar.
Flera berättar att de använder
Webbkurs om våld
och
Webbkurs heder.
Till exempel
vid introduktion av nyanställda.
Men samtidigt som kommuner och regioner generellt är positiva till
webbutbildningarna har också en del framför att webbutbildningarna inte räcker
för att nå baskunskaper, några lyfter att det även behövs möjlighet att diskutera,
ställa frågor och göra lokala anpassningar. Läs mer om det i avsnitt
6.5
. En region
berättar att de har tagit fram en egen webbutbildning som är inriktad på hälso- och
sjukvården och anpassad utifrån deras journalsystem.
6.4.1
Uppdraget har haft betydelse för &#x0066006C;era webbkurser
Vi bedömer att uppdraget har haft betydelse för framtagandet av &#x0066006C;era webbkurser.
Tidigare perioder av uppdraget har varit centrala för framtagandet av
Webbkurs
om våld
, men även inom ramen för den senaste perioden av uppdraget har
webbkursen vidareutvecklats. I slutrapporten för uppdraget om utvecklingsmedel
och kompetensstöd för 2016–2018 skriver Socialstyrelsen: ”Uppdraget med
nationella utvecklingsmedel har enligt NCK och länsstyrelserna varit avgörande
för utveckling och spridning av de nationella webbstöden och webbkursen om
våld” (Socialstyrelsen 2019). NCK uppger att de har vidareutvecklat webbkursen
och webbstöden inom ramen för uppdraget 2020–2022 om utvecklingsmedel och
kompetensstöd.
Länsstyrelsen i Stockholms län har använt särskilda stimulansmedel för att
utveckla
Webbkurs heder
, som tidigare var en regional utbildning till att bli
en nationell utbildning (Socialstyrelsen 2021a). Webbkursen har tagits fram i
samverkan med Origo resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck i
Stockholms län, Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck
och Södertälje kommun (Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck
utan årtal-b).
Barnafrid tog från början fram
Basprogram om våld mot barn och unga
inom
ramen för ett annat regeringsuppdrag (Barnafrid utan årtal-a). Men Barnafrid
uppger att de har vidareutvecklat basprogrammet inom ramen för uppdraget om
utvecklingsmedel och kompetensstöd genom att göra det mer omfattande.
6.5
Både nationellt, regionalt och lokalt kompetensstöd
har betydelse för kompetensutvecklingen
Intrycket från våra intervjuer med kommuner och regioner är att både nationellt och
lokalt kompetensstöd har betydelse för kompetensutvecklingen. Flera berättar att
Medel mot våld

Självförsörjning av baskunskaper
de både använder nationellt kompetensstöd och kompetensstöd från andra aktörer.
Till exempel från länsstyrelserna eller privata aktörer. Kommuner och regioner tar
även fram eget material och håller själva i utbildningar. Vår enkät visar också att
en del kommuner samverkar med andra kommuner eller regioner om utbildning.
Viktigt för kompetensutvecklingen är möjligheten till diskussion och att ställa
frågor samt mer lokalt anpassad information. Informationen kan till exempel gälla
lokala rutiner och journalsystem samt vara anpassad efter verksamheten. Därför
lyfter några intervjupersoner att det är viktigt att det &#x00660069;nns någon på plats i regionen
som kan anpassa informationen. Samtidigt har någon intervjuperson efterfrågat
att det skulle &#x00660069;nnas mer utbildning tillgänglig att skicka personal på i stället för
att själv behöva utbilda andra. Att det ibland kan vara positivt att kunna plocka
in någon utifrån som har en annan möjlighet att uppdatera sina utbildningar är
också något som har framförts.
Sammantaget visar våra resultat att både den nationella, regionala och lokala
nivån har betydelse för kompetensutvecklingen för kommuner och regioner. Vi anser
därför att det är positivt att uppdraget både inkluderar utvecklingsmedel och sam
verkan mellan myndigheterna för att stödja spridningen av kompetensstöd, eftersom
det innebär att uppdraget har fokus på &#x0066006C;era nivåer. ven några myndigheter tar
upp att det är positivt att uppdraget kombinerar utvecklingsmedel och myndighets
samverkan för att stödja spridningen av kompetensstöd. Till exempel beskriver
någon att utvecklingsmedlen ”bidrar till att möjliggöra att kommuner och regioner
har resurser att arbeta med att tillgodogöra sig och implementera kunskapen på
lokal och regional nivå”.
6.6
Självförsörjning av baskunskaper kan tolkas

på olika sätt
Vi kan alltså konstatera att uppdraget har bidragit till kompetensutveckling. Men
det behöver inte nödvändigtvis innebära att kommuner och regioner har blivit
mer självförsörjande av baskunskaper. I vilken utsträckning kompetensutveckling
innebär att kommuner och regioner har blivit mer självförsörjande kan dels bero
på hur begreppet tolkas, dels på vilken typ av kompetensutveckling kommunerna
och regionerna har gett.
Vår slutsats är att det inte är självklart vad självförsörjning av baskunskaper inom
våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck innebär. I uppdraget ges
ingen de&#x00660069;nition av begreppet. För att öka vår förståelse för vad begreppet innebär
har vi frågat intervjupersoner inom kommuner, regioner och myndigheter om deras
tolkning. Av intervjuerna framgår att tolkningarna varierar. En del intervjupersoner
har dessutom nämnt att de är osäkra på vad begreppet innebär och om andra
personer tolkar begreppet på samma sätt.
Medel mot våld
100

Självförsörjning av baskunskaper
Vissa verkar tolka begreppet som att vem som ger kompetensen har betydelse. Till
exempel anser vissa att självförsörjning av baskunskaper innebär att kompetensen
ska &#x00660069;nnas internt. Andra ser det som att självförsörjning både kan innebära att ha
kompetensen internt eller att ha resurser att köpa in utbildning externt. Vissa tar
upp att självförsörjning av baskunskaper handlar om att myndigheterna inte ska
behöva utbilda alla kommunerna och regionerna i baskunskaper utan att kommuner
och regioner själva ska ha förutsättningarna att ge sin personal kunskap. Till
exempel genom att kommuner och regioner ska erbjudas stöd så att de sedan själva
kontinuerligt kan kompetensutveckla ny personal i baskunskaper.
Andra tolkar begreppet som att personalen ska få kunskap, men lägger mindre
vikt vid vem som erbjuder kunskapen. Vissa lyfter exempelvis fram att det handlar
om att både kunna ge kunskap till nyanställda och att löpande kunna fylla på mer
kunskap hos personer som redan är anställda. Någon menar att det är viktigt
att området ingår i grundutbildning på samma sätt som andra områden. Någon
ser webbutbildningarna från NCK, Barnafrid, Jämställdhetsmyndigheten och
Webbkurs heder
som tillräckliga för att vara självförsörjande.
Andra tolkningar utgår från att självförsörjning av baskunskaper handlar om
att ha planering eller strukturer. Det kan till exempel handla om att ha strukturer
för hur nya medarbetare får grundkompetens eller om att veta vad personalen ska
kunna, var kunskapen kan hittas, att prioritera att det görs och ha en utvecklingsplan
för personalen så att det genomförs. Någon annan tar upp att det handlar om att
ha funktioner som kan stötta verksamheter när de behöver stöd.
Några intervjupersoner kommer in på ekonomi, till exempel att det behövs en
egen budget för att vara självförsörjande. Någon annan anser att det handlar om att
klara sig även om utvecklingsmedlen försvinner. Någon tar upp att ett sätt att se på
självförsörjning av baskunskaper är att det handlar om att vara självförsörjande i
ekonomiska resurser, samtidigt som intervjupersonen själv inte tolkar begreppet så.
Det råder inte bara osäkerhet i tolkningen av begreppet självförsörjning –
även begreppet baskunskaper tolkas på olika sätt. Någon tar till exempel upp
frågan om bedömningsmetoden FREDA ingår eller inte, och att det kan &#x00660069;nnas
ett behov av att förtydliga vad baskunskaper innebär. Någon annan tar upp att
vad som är baskunskaper förändras med tiden. Någon ser självförsörjande av
baskunskaper som att det handlar om att kunna ta emot och hantera det inom sin
egen organisation: att kunna göra en första bedömning för att sedan kunna slussa
vidare och anlita någon annan. Skälet är att det kan vara svårt för små kommuner
att klara mer än det akuta inom vissa områden. Samtidigt menar intervjupersonen
att det kanske kan &#x00660069;nnas en högre tröskel för vad som räknas som baskunskaper
i en stor kommun än i en liten.
Medel mot våld

Självförsörjning av baskunskaper
6.7
Utvecklingsmedlen har bidragit till självförsörjning,
Några myndigheter tar upp att utvecklingsmedlen har haft betydelse för
kommunernas och regionernas möjlighet att vara självförsörjande av baskunskaper.
Till exempel har utvecklingsmedlen bidragit till att möjliggöra kunskapsspridning,
&#x00660069;nansiering av samordnare eller för att kunna sluta avtal med kompetenscentrum.
Även vår enkät, återrapporteringsformulären och intervjuerna med kommuner och
regioner visar att utvecklingsmedlen har varit viktiga för kompetensutvecklingen
på området.
Samtidigt är det svårt för oss att bedöma hur stor del av kompetensutvecklingen
som kommuner och regioner har gjort med stöd av utvecklingsmedlen som fokuserar
på baskunskaper respektive specialistkunskaper. Det är dessutom inte helt tydligt
var gränsen går mellan baskunskaper och specialistkunskaper. Därför kommer
vi i resonemangen i det här avsnittet framför allt lägga fokus på självförsörjning.
Våra resonemang är här relativt teoretiska, men vi tycker att det är viktigt att
re&#x0066006C;ektera över innebörden av begreppet för att vi ska kunna bedöma uppdragets
måluppfyllelse.
Vår bedömning är att uppdraget har bidragit till självförsörjning både genom
utvecklingsmedlen och webbutbildningarna. Samtidigt ser vi att vår bedömning
av utvecklingsmedlens bidrag till självförsörjning påverkas av vilken tolkning vi
väljer som utgångspunkt.
När vi utgår från en bredare tolkning av begreppet, bedömer vi att en större
del av det som kommuner och regioner har använt utvecklingsmedlen till har
bidragit till självförsörjning. Då utgår vi från att personalen ska få kompetens
utveckling och lägger inte fokus på om kompetensutvecklingen sker internt eller
med externt stöd. Med den bredare tolkningen bedömer vi att i stort sett all form
av kompetensutveckling som kommunerna och regionerna har använt utvecklings
medlen till bidrar till självförsörjning. Förutsatt att det handlar om grundläggande
kunskaper om våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck.
När vi i stället utgår från en tolkning som fokuserar på att kommuner och
regioner ska ge kompetensutvecklingen internt, bedömer vi ändå att en del av de
aktiviteter som kommuner och regioner har använt utvecklingsmedlen till bidrar
till självförsörjning. Ett exempel är när de har använt utvecklingsmedlen för att
&#x00660069;nansiera att kommunen eller regionen har egna utbildare. Samtidigt bedömer vi att
en del av de andra aktiviteterna inte skulle räknas som ett bidrag till självförsörjning
när utgångspunkten är att det handlar om att kompetensen ska &#x00660069;nnas internt. Det
gäller till exempel när kommuner och regioner använder utvecklingsmedel för att
ta in externa föreläsare.
Medel mot våld
102

Självförsörjning av baskunskaper
Vi ser även exempel i våra intervjuer på att kommuner och regioner samverkar med
andra om utbildning. Om den typen av samverkan om kompetensutveckling räknas
som självförsörjning beror på om en bredare de&#x00660069;nition används där externt stöd
eller samverkan räknas in, eller om de&#x00660069;nitionen är mer strikt och fokuserar på att
all kompetensutveckling ska ske med interna resurser.
Vi anser att det är problematiskt att det är möjligt att tolka självförsörjning av
baskunskaper på olika sätt, eftersom det påverkar hur stor del av det som kommuner
och regioner har gjort som kan räknas som bidrag till självförsörjning. Då blir det
svårare att följa upp målet.
6.8
Självförsörjning av baskunskaper på lång eller kort
sikt?
Vi bedömer att självförsörjande av baskunskaper handlar om att kommuner och
regioner ska kunna ge baskunskaper om våld i nära relationer och hedersrelaterat
våld och förtryck även efter att uppdraget har tagit slut och även när de inte får
utvecklingsmedel.
Vårt enkätresultat visar att drygt två tredjedelar av kommunerna inte planerar
några förändringar i bemanningen av personal som arbetar med utbildning och
att runt 40 procent inte planerar att förändra hur många i personalen som ska få
utbildning om våld, se avsnitt
3.2.3
. Däremot kan vi inte uttala oss om de som får
utbildning får lika mycket utbildning eller om mängden och typen av utbildning
som de får har förändrats. Bland regionerna är det några som har nämnt att de
troligtvis kommer kunna ge färre personer utbildning.
Samtidigt behöver resultaten tolkas med försiktighet, eftersom vi kan konstatera
att en relativt stor andel av kommunerna uppger att de utgick från att de skulle få
utvecklingsmedel för 2023 när de gjorde planeringen för 2023. ven &#x0066006C;era regioner
har berättat att de förväntade sig att de skulle få utvecklingsmedel för 2023. Det
kan därmed &#x00660069;nnas en risk att en del av kommunerna och regionerna inte har hunnit
göra förändringar än, eftersom de utgick från att de skulle få utvecklingsmedel när
de gjorde planeringen för 2023.
Vi ser att det både förekommer att kommuner och regioner har använt
utvecklingsmedel för att &#x00660069;nansiera att personal går webbkurser från myndigheterna
och att personal går webbkurserna utan att utvecklingsmedel har använts för
att &#x00660069;nansiera det. Till exempel berättar en av kommunerna att de har använt
utvecklingsmedlen för att &#x00660069;nansiera vikarier för personalen som gått webbkurserna.
Men vi bedömer att det är troligt att kommuner och regioner även fortsättningsvis
kommer ge personalen möjlighet att använda webbkurser utan utvecklingsmedlen.
Som vi tidigare har nämnt är det &#x0066006C;era myndigheter som tar upp myndigheternas
webbkurser som något positivt för att bidra till självförsörjning av baskunskaper.
Medel mot våld

Självförsörjning av baskunskaper
Till exempel beskriver en myndighet deras webbkurs som ett kostnadsfritt verktyg
som alltid &#x00660069;nns tillgängligt att använda. Någon annan nämner sin webbkurs
som ett kostnadse&#x00660066;ektivt sätt för att kunna bidra till kommuners och regioners
självförsörjning av baskunskaper.
6.9
regioner att sträva efter att vara självförsörjande?
I en del av intervjuerna ifrågasätter kommunerna och regionerna om det är möjligt
eller ens lämpligt att alla kommuner och regioner ska vara självförsörjande av
baskunskaper. Även en del av intervjupersonerna från myndigheterna menar att de
inte tror att det är möjligt för alla kommuner att bli självförsörjande, till exempel kan
det bli svårt för små kommuner. I vilken utsträckning kommunerna och regionerna
anser att deras kommun eller region är självförsörjande varierar, även om de anser
att det är möjligt att vara självförsörjande.
En del anser att kommunen eller regionen är eller har goda förutsättningar för
att vara självförsörjande av baskunskaper. Andra upplever att de inte är själv
försörjande. Någon intervjuperson menar att de inte skulle kunna vara själv
försörjande, eftersom de behöver samarbeta med andra. Någon annan anser att det
skulle vara bättre om de kunde skicka personal på utbildning i stället för att behöva
sträva efter att vara självförsörjande, bland annat eftersom det kan bli en sårbarhet
i kommunen om en eller några få personer ska utbilda resten av kommunen. Det
kan vara en fördel att få utbildning direkt av en specialist på området i stället för
av någon som har utbildats för att själv föra vidare sina kunskaper men kanske
inte har samma djupgående erfarenhet, vare sig inom sakområdet eller i egenskap
av utbildare.
Dessutom kan det &#x00660069;nnas skillnader i förutsättningar mellan olika kommuner.
Till exempel tar någon upp att större kommuner eller &#x0066006C;era kommuner i samverkan
gör det möjligt att ha personer som är mer specialiserade på speci&#x00660069;ka målgrupper,
medan det kan vara svårare i en mindre kommun. En kommun berättar att ett
mer begränsat antal personer som arbetar i kommunen kan underlätta om en
utbildningssatsning ska genomföras för alla anställda, eftersom det då är färre
som ska utbildas. I avsnitt
7.1
skriver vi mer om skillnader i förutsättningar mellan
olika kommuner.
6.10
Självförsörjning är inte ett optimalt mål
Vår slutsats är att självförsörjning av baskunskaper inte är ett optimalt mål, eftersom
begreppet kan tolkas på olika sätt. Därmed blir det otydligt vad det är tänkt att
kommuner och regioner ska sträva efter. Till exempel väcker målet frågetecken om
Medel mot våld
104

Självförsörjning av baskunskaper
i vilken utsträckning kompetensen att utbilda förväntas &#x00660069;nnas internt i kommuner
och regioner eller om det räcker att kommuner och regioner ser till att deras personal
får kunskapen oavsett om det sker internt eller med stöd från externa aktörer.
Att kommuner och regioner ska se till att deras personal har kunskap om våld i
nära relationer tycker vi är ett viktigt mål. Det ligger dessutom i kommuners och
regioners ansvar och framgår av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd
(HSLF-FS 2022:39) om våld i nära relationer.
Däremot anser vi att det har mindre betydelse om kommuner och regioner som
en del i kompetensutvecklingen av baskunskaper genomför all kompetensutveckling
själva eller även tar in externt stöd. Men vi ser ändå positivt på ambitionen att
myndigheterna inte ska behöva åka ut och ge grundläggande kunskaper till alla
kommuner och regioner upprepade gånger. Där kan webbutbildningarna vara ett
verktyg. Vi tror att det är mer e&#x00660066;ektivt att det &#x00660069;nns kompetensstöd som kommuner
och regioner kan dra nytta av i stället för att alla ska behöva ta fram allt material
från grunden. Men vi ser också att det tycks &#x00660069;nnas ett behov av att få möjlighet att
diskutera och ställa frågor samtidigt som vårt enkätresultat tyder på att runt en
tredjedel av kommunerna inte har särskilt utsedda anställda utbildare på området.
Det vore visserligen positivt om alla kommuner hade egna utbildare med
stor kompetens på området, men med de skillnader som &#x00660069;nns i kommuners
förutsättningar bedömer vi att det inte är självklart att det e&#x00660066;ektivaste och mest
optimala är att varje kommun ska ha kompetensen att ge kompetensutvecklingen
internt. I en del fall bedömer vi att det mest optimala är att kommuner samverkar
med varandra eller tar in externa utbildare, medan det mest optimala i andra fall
är att de själva har kompetensen att kompetensutveckla. Men vi ser det inte som
ett självändamål att kommunerna och regionerna måste genomföra all kompetens
utveckling internt.
Medel mot våld

7
Likvärdighet
Ett av målen med uppdraget är att arbetet mot våld i nära relationer, sexuellt våld,
hedersrelaterat våld och förtryck samt prostitution och människohandel för sexuella
ändamål, ska ha likvärdig kvalitet i hela landet. Personer som har utsatts för sådant
våld ska få det stöd och den hjälp som de behöver oavsett var i landet de bor. Vi ser
därmed att målet riktar in sig på två aspekter av likvärdighet:
1.
kvalitet i arbetet
2.
tillgång till stöd.
Våra resultat i det här kapitlet utgår från intervjuer med kommuner och regioner,
skriftliga frågor till myndigheter samt data från Öppna jämförelser och Unizons
kvinnofridsbarometer.
Våra viktigaste resultat:
•
Kommuner och regioner upplever att uppdraget har bidragit till kvalitets
förbättringar. Nästan alla kommuner och alla regioner har använt utvecklings
medel och därmed kunnat utveckla sin kvalitet utifrån sina behov. Det talar för
att både de med ett bättre och ett sämre utgångsläge har kunnat utveckla sitt
arbete. Vi saknar data för att kunna bedöma kommuners utgångsläge och om
de kommuner och regioner med sämre förutsättningar har utvecklat sin kvalitet
mer än de med bättre förutsättningar eller tvärtom. Det är därmed svårt att dra
slutsatser om uppdraget har bidragit till en mer likvärdig kvalitet.
•
Kommuners förutsättningar skiljer sig åt när det gäller ekonomiska resurser
och personalförsörjning. Samma sak gäller för regionerna. Det påverkar
möjligheterna att kunna ge likvärdigt stöd och bedriva utvecklingsarbete. Vi kan
därför konstatera att uppdraget ger relativt begränsade möjligheter att påverka
dessa förutsättningar och i förlängningen målet om likvärdig kvalitet i arbetet.
•
Det &#x00660069;nns exempel på att kommuner, regioner och ideella organisationer har
använt utvecklingsmedlen för att &#x00660069;nansiera mottagningsverksamhet och på
så sätt bidragit till att öka tillgången till stöd. Men de medel som har tillförts
genom uppdraget har varit begränsade, vilket innebär att uppdraget har gett
relativt små möjligheter att långsiktigt påverka utbudet av insatser och vård i
Medel mot våld
106

Likvärdighet
kommuner och regioner och därmed målet om att personer ska få tillgång till
stöd oavsett var i landet de bor.
•
Kommuner, regioner och myndigheter pekar på att utvecklingsarbetet behöver
fortsätta med fokus på att kompetensutveckla, implementera och följa upp
kvaliteten, för att öka förutsättningarna för likvärdighet i landet.
7.1
Olika förutsättningar påverkar möjligheterna

att nå likvärdighet
I våra intervjuer lyfter kommuner, regioner och myndigheter fram att olika lokala
och regionala förutsättningar påverkar uppdragets mål om likvärdigt stöd och vård
till våldsutsatta personer. Ekonomiska resurser, kompetens, personalförsörjning,
organisation och geogra&#x00660069;skt läge skiljer sig åt, liksom möjligheten att ge ett
likvärdigt stöd och vård. En länsstyrelse som vi har intervjuat menar att frågan om
likvärdighet är större än det här uppdraget eftersom många utmaningar för regioner
och kommuner ligger bortom uppdragets möjligheter att påverka. Med en hårt
pressad ekonomi och svårigheter att rekrytera personal kan det vara utmanande
att ge insatser och stöd till våldsutsatta personer och fullfölja sitt uppdrag.
Utmaningarna ligger vid sidan om/utanför uppdraget och beror på framför
allt kommunernas mycket olika förutsättningar att resurssätta verksamheter
samt upprätthålla kompetens.”
(Länsstyrelse, Vård- och omsorgsanalys skriftliga frågor)
ven kommunernas och regionernas storlek och geogra&#x00660069;ska läge kan påverka
förutsättningarna för likvärdighet. På mindre orter kan det vara utmanande att
rekrytera personal och erbjuda ett brett utbud av insatser eller vård. I glesbygd med
ett stort geogra&#x00660069;skt upptagningsområde kan det vara resurs och tidskrävande för
personalen att täcka in stora områden.
I glesbygd krävs andra insatser än i tätorter. Vi kan inte etablera specialist
mottagningar i varje kommun, utan behöver använda be&#x00660069;ntliga verksamheter
och bygga in kunskap i dessa.”
(Region, Vård- och omsorgsanalys intervjuer)
Intervjuerna visar samtidigt att det &#x00660069;nns fördelar hos mindre kommuner och
regioner. Där &#x00660069;nns till exempel kortare beslutsvägar, och chefer och ledning kan
lättare skapa sig en överblick över vilka behov som &#x00660069;nns i verksamheten.
Ytterligare en förutsättning som spelar in är behoven hos våldsutsatta personer,
som kan variera utifrån geogra&#x00660069;skt läge och befolkning. I vissa delar av landet
är prostitution, missbruk och hedersrelaterat våld och förtryck vanligare, vilket
Medel mot våld

Likvärdighet
kan påverka hur många och vilka målgrupper som söker vård och stöd. Några
kommuner lyfter också fram att de utsatta personernas benägenhet att söka stöd
kan variera. I mindre kommuner är det svårare att vara anonym, vilket kan skapa
barriärer hos den enskilde. I större städer är det däremot lättare att få stöd anonymt,
vilket gör att &#x0066006C;er vågar ta kontakt.
Jag märker att vi inte har likvärdigt stöd. Vi har frågat andra kommuner om
de vill samverka med oss och vi har tagit fram ett samverkansavtal kring
skyddat boende och samtalsmottagningen. Men då säger vissa kommuner
att det inte &#x00660069;nns något behov i deras kommun. Jag blir mörkrädd när
jag tänker på utsatta som inte vågar söka stöd eller där kommunen inte
upptäcker våldet.”
(Kommun, Vård- och omsorgsanalys intervjuer)
Intervjupersonerna pekar även på att de organisatoriska förutsättningarna
påverkar möjligheten att ge ett likvärdigt stöd och vård. Särskilda mottagningar
eller enheter som är specialiserade på våld beskrivs som en fördel. Även en särskild
kvinnofridsamordnare underlättar arbetet för att ge ett likvärdigt stöd och vård.
De är inte alla kommuner som har en kvinnofridssamordnare, vilket ger
kommunerna olika förutsättningar.”
(Länsstyrelse, Vård- och omsorgsanalys skriftliga frågor)
I kapitel 5 har vi beskrivit vilka förutsättningar som påverkar möjligheten att införa
ny kunskap i kommunerna och regionerna. Även i det sammanhanget har ekonomi,
arbetsbelastning och personalomsättning betydelse, och påverkar möjligheterna att
arbeta med kvalitetsutveckling och i förlängningen även målet om likvärdig kvalitet.
7.2
Skillnader i kommuners arbete mot våld
Resultat från nationella undersökningar som Öppna jämförelser och Unizons
kvinnofridsbarometer visar att det &#x00660069;nns skillnader i hur långt kommunerna
kommit i arbetet mot våld. För regionerna saknas motsvarande jämförelser med
undantag för Graviditetsregistret som omfattar frågor om våld. Det är inte möjligt
att koppla undersökningarnas resultat direkt till uppdraget. Men de nationella
undersökningarna kan ändå ge oss en förståelse för nuläget och utvecklingen i
kommuner.
Öppna jämförelser för 2023 visar att allt &#x0066006C;er kommuner erbjuder stödsamtal
till vuxna våldsutövare i syfte att våldsutövandet ska upphöra. Totalt 85 procent
av kommunerna erbjuder stödsamtal med biståndsbeslut till våldsutövande män
och 85 procent till våldsutövande kvinnor. Det har skett en ökning sedan 2020, när
Medel mot våld
108

Likvärdighet
andelen av kommunerna som erbjöd stödsamtal med biståndsbeslut var 72 procent
för män och 73 procent för kvinnor. Även för stödsamtal utan biståndsbeslut har
andelen ökat sedan 2020. Samtidigt var det en relativt låg andel, 28 procent, av
kommunerna som hade en aktuell skriftlig rutin för hur handläggare ska säkerställa
skolgången för barn i skyddade boenden. Det kan jämföras med 2020 när andelen
var 21 procent (Socialstyrelsen 2023g).
Även Unizons kvinnofridsbarometer för 2021 visar på skillnader i landet. Under
2021 uppgav fyra av tio av de deltagande kommunerna att de hade mätbara mål för
arbetet. Färre än hälften av kommunerna hade kartlagt förekomsten av våld och
behovet av stöd och skydd i kommunen under de två senaste åren. Åtta procent av
kommunerna uppgav att de saknar kompetens eller verksamhet som kan garantera
stöd och skydd för barn som upplevt våld. Bara sex av tio kommuner har rutiner
för att ge våldsutsatta kvinnor stöd till permanent bostad (Unizon 2021).
7.3
Samverkan, nätverk och webbstöd uppfattas stärka
förutsättningarna för likvärdighet
ven om vi har konstaterat att det &#x00660069;nns skillnader i nuläge och förutsättningar inom
kommuner och regioner, lyfter &#x0066006C;era av de kommuner, regioner och myndigheter
som vi har intervjuat fram exempel på hur uppdraget har bidragit till att öka
likvärdigheten i landet. Det handlar bland annat om att alla regioner och kommuner
har kunnat rekvirera medel och därmed bedriva utvecklingsarbete.
Annat som kommuner och regioner lyfter fram som viktigt för en ökad likvärdighet
är de nätverk som &#x00660069;nns på regional och nationell nivå. Exempelvis nämns SKR:s
kvinnofridsnätverk och de nätverk som &#x00660069;nns via NCK och länsstyrelserna. Genom
nätverken skapas kontaktytor som ger möjlighet till informationsutbyte, gemensamt
lärande eller att riktlinjer och vårdprogram kan delas. Även om nätverken inte
har uppstått med stöd av just de här utvecklingsmedlen, är vår bild att uppdraget
indirekt har bidragit genom att det har funnits medel i regioner och kommuner
för samverkan och möjligheter att &#x00660069;nansiera samordnare och strateger eller annan
personal som har varit viktiga för kontakten med andra aktörer. Socialstyrelsens
återrapportering visar också att samverkan är ett av de områden som &#x0066006C;est kommuner
och regioner har använt utvecklingsmedel till, se även kapitel 3.
Även två av de myndigheter som vi har intervjuat menar att webbutbildningarna
har bidragit till en ökad likvärdighet. Eftersom utbildningarna är gratis och lät
tillgängliga kan personal i kommuner och regioner få mer likvärdiga möjligheter
att tillgodogöra sig kunskap. Det ska samtidigt påpekas att av webbutbildningarna
har några men inte alla tagits fram eller vidareutvecklats genom det här uppdraget.
En annan myndighet menar att uppdragets karaktär där &#x0066006C;era myndigheter
går samman om en gemensam genomförandeplan skapar bättre möjligheter till
Medel mot våld

Likvärdighet
likvärdighet i landet. Några anser att eftersom framtagande och spridningen av
kompetensstöd har koordinerats nationellt, har alla kommuner och regioner kunnat
få tillgång till bästa möjliga kunskap.
7.4
Arbetet mot våld i nära relationer, sexuellt våld, hedersrelaterat våld och förtryck
samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål ska ha likvärdig
kvalitet i hela landet. Det framgår av uppdraget. Från vår enkät och Socialstyrelsens
återrapporteringsformulär kan vi konstatera att kommuner och regioner valt att
fokusera på olika områden och grupper. Våld i nära relationer samt hedersrelaterat
våld och förtryck är de områden som &#x0066006C;est kommuner valt att fokusera på, medan
färre har fokuserat på sexuellt våld och prostitution. Även om uppdraget pekar ut
prioriterade grupper innebär uppdragets konstruktion att kommuner och regioner
kan göra olika prioriteringar. Vi saknar möjligheter att bedöma om de prioriteringar
som har gjorts är motiverade. Att uppdraget ger mottagarna medel att använda
utifrån lokala behov och förutsättningar är rimligt, men det leder ofrånkomligen
till att det &#x00660069;nns skillnader i utvecklingsarbetet.
7.5
ökad likvärdighet
Kommuner och regioner upplever att uppdraget har bidragit till kvalitetsförbättringar.
Nästan alla kommuner och alla regioner har använt utvecklingsmedel och därmed
kunnat utveckla sin kvalitet utifrån sina behov. Vi kan konstatera att merparten
av de mottagna medlen har använts. Det talar för att både de med ett bättre och
de med ett sämre utgångsläge har kunnat utveckla sin kvalitet.
Det är positivt att uppdraget uppfattas ha bidragit till en ökad likvärdighet
genom nätverk och webbutbildningar. Däremot är det svårt att dra skarpa slutsatser
om uppdraget har bidragit till att kvaliteten har blivit mer likvärdig. Som vi har
diskuterat i det här kapitlet har kommuner och regioner olika förutsättningar när
det gäller ekonomiska resurser och personalförsörjning. Det påverkar möjligheterna
att ge likvärdigt stöd och bedriva utvecklingsarbete på samma villkor. Samtidigt
kan vi konstatera att uppdraget ger relativt begränsade möjligheter att påverka
dessa förutsättningar och i förlängningen målet om likvärdig kvalitet i arbetet.
Vi saknar också data för att kunna bedöma kommuners utgångsläge och om
de kommuner och regioner med sämre förutsättningar har utvecklat sin kvalitet
mer än de med bättre förutsättningar, eller tvärtom. En av slutsatserna i Social
styrelsens uppföljning av tidigare perioder av uppdraget var att fördelningen av
Medel mot våld
110

Likvärdighet
utvecklingsmedlen hade blivit mer likvärdiga över tid, men att det inte nödvändigtvis
betyder att kvaliteten blev mer likvärdig (Socialstyrelsen 2019).
Det &#x00660069;nns exempel på att kommuner, regioner och ideella organisationer har
använt utvecklingsmedlen för att &#x00660069;nansiera mottagningsverksamhet och på så
sätt bidra till att öka tillgången till stöd. Men de medel som har tillförts genom
uppdraget är begränsade, vilket innebär att uppdraget ger relativt små möjligheter
att långsiktigt påverka utbudet av insatser och vård i kommuner och regioner. Det
gäller i synnerhet för kommuner med mindre befolkning, där utvecklingsmedlen
har uppgått till runt 100000 kronor per år.
Vi bedömer därför att uppdraget ger relativt små möjligheter att långsiktigt
påverka utbudet av insatser och vård i kommuner och regioner. Detsamma gäller
för målet om att personer ska få tillgång till stöd oavsett var i landet de bor.
7.6
Fortsatta åtgärder krävs för att nå likvärdighet
Våra intervjuer ger exempel på olika åtgärder som kan bidra till en mer likvärdig
kvalitet och ett mer likvärdigt stöd. Att samtliga kommuner och regioner fortsätter
att kompetensutveckla anser många är viktigt. Det handlar bland annat om att höja
kompetensen i hela landet för att skapa en trygghet för handläggarna i de ärenden
som de hanterar. Det kan i sin tur bidra till att de utsatta personerna kan få ett bra
bemötande och stöd.
Dessutom pekar många på vikten av implementering, att kunskapen tillämpas
i praktiken samt att det &#x00660069;nns ekonomiska resurser och kompetens för det. Med en
enskild kurs eller utbildning genomförs sällan ett förändringsarbete i verksamheten.
De organisatoriska förutsättningarna beskrivs som avgörande, som att det &#x00660069;nns
processledning samt riktlinjer för chefer och personal.
I intervjuerna tar några myndigheter upp betydelsen av en utvecklad uppföljning.
Det handlar både om indikatorer för att kunna följa utvecklingen nationellt och om
en bättre och mer strukturerad uppföljning av arbetet lokalt, men också att utveckla
och bredda Inspektionen för vård och omsorgs (IVO) tillsyn. Öppna jämförelser
visar att det &#x00660069;nns en stor potential att utveckla uppföljningen och att det fortfarande
är relativt få kommuner som arbetar med systematisk uppföljning (Socialstyrelsen
2023g).
Några länsstyrelser anser även att utvecklingsarbetet främst skulle kunna riktas
mot de kommuner och regioner som har störst behov av utveckling. Det skulle
kunna vara ett e&#x00660066;ektivt sätt att öka likvärdigheten genom att ge riktat stöd till de
kommuner och regioner som har halkat efter i utvecklingen.
Medel mot våld

8
Slutsatser och
rekommendationer
Vårt uppdrag handlar om att analysera och bedöma hur uppdraget om utvecklings
medel och kompetensstöd i dess helhet har bidragit till att uppfylla de övergripande
målen för uppdraget, det vill säga självförsörjning av baskunskaper, likvärdighet
samt det jämställdhetspolitiska delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.
I det här avslutande kapitlet summerar vi upp och fördjupar våra slutsatser från
utvärderingen. Vi lämnar också rekommendationer om hur arbetet mot våld kan
fortsätta att utvecklas.
Våra viktigaste slutsatser:
•
Utvecklingsmedlen har haft stor betydelse för utvecklingsarbetet inom
kommuner, regioner och ideella organisationer. Samtidigt har det funnits brister
i framförhållning och förutsägbarhet i uppdragets styrning.
•
Uppdraget har inneburit att myndigheterna har samverkat mer. Men bilden av
hur mycket mervärde samverkan har tillfört är delad.
•
Uppdraget har bidragit till kompetensutveckling. I vilken utsträckning
det har bidragit till självförsörjning av baskunskaper beror däremot på hur
självförsörjning tolkas.
•
Uppdraget har bidragit till kvalitetsutveckling. Men det har samtidigt begränsade
möjligheter att påverka målet om likvärdighet.
•
Genomförandet av uppdraget har haft fokus på &#x0066006C;era av målen i den nationella
strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.
•
Bristen på datakällor och indikatorer innebär att det saknas viktig kunskap om
de områden av våld som uppdraget omfattar.
Medel mot våld
112

Slutsatser och rekommendationer
8.1

allvarligt samhällsproblem
Våld är ett allvarligt samhällsproblem som leder till stora kostnader och ett stort
lidande. Behovet av att utveckla samhällets insatser och öka kunskapen om våld
visar att det här uppdraget har varit motiverat, men även att utvecklingsarbetet
måste fortsätta.
Att utsättas för våld kan ge fysiska och psykiska besvär och ohälsa, både på
kort och lång sikt. Våld ökar även risken för depression, alkoholmissbruk och
självkadebeteende, och våldsutsatta personer löper en större risk att dö i förtid
än de som inte utsätts för våld (Socialstyrelsen 2023b). Våldsutsatta personer är
oftare sjukskrivna och är i högre grad arbetslösa (IFAU 2017). Våldet leder även till
stora kostnader för samhället i form av vård och omsorg, rättsväsende och social
försäkring (EIGE 2021; Glenngård 2011).
Det yttersta ansvaret för att våldsutsatta personer får stödet, hjälpen och den
vård de behöver vilar på kommuner och regioner. Flera tidigare rapporter och
uppföljningar har lyft fram brister och tydliga utvecklingsbehov i vården och stödet
till utsatta personer. IVO har pekat på brister i stödet och uppföljningen av sådant
stöd till våldsutsatta personer i kommuners och regioners riskbedömning samt i
barnutredningar (IVO 2022). Även Öppna jämförelser och Unizons kvinnofrids
barometer visar på skillnader i kommunernas arbete mot våld (Socialstyrelsen
2023g; Unizon 2021).
8.2
Utvecklingsmedlen har haft stor betydelse för
Vår slutsats är att utvecklingsmedlen har haft stor betydelse för att driva på
utvecklingsarbetet i de kommuner, regioner och ideella organisationer som har fått
medel. En grundförutsättning för att uppdraget ska kunna bidra till måluppfyllelsen
är att de utvecklingsmedel som har avsatts för uppdraget har använts. Vi kan
konstatera att merparten av de nära 416 miljoner kronor som avsattes användes
under 2020–2022. Utvecklingsmedlen har bidragit till många utvecklingsinsatser
i kommuner, regioner och ideella organisationer.
En klar majoritet av kommuner, regioner och ideella organisationer lyfter
fram att utvecklingsmedlen har haft stor betydelse för deras arbete mot våld. I
vissa fall har medlen till och med varit avgörande för att de har kunnat bedriva
utvecklingsinsatser. En majoritet av kommunerna och regionerna anser även
att medlen har bidragit till att utveckla kvaliteten i deras arbete mot våld. Det
handlar bland annat om kompetenshöjande insatser, arbete för att öka efterlevnad
Medel mot våld

Slutsatser och rekommendationer
av regelverk och förskrifter samt insatser för att stärka samverkan inom kommunen
och regionen samt med andra aktörer. Bland de ideella organisationerna som har
fått medel bedömer en majoritet att deras verksamheter har nått förväntade resultat
under den period som uppdraget har pågått.
Vår slutsats är att det har varit en fördel att utvecklingsmedlen har varit speci&#x00660069;kt
riktade till våldsområdet. Det betyder att medlen har kunnat användas till det
arbete som de är avsedda för, och inte till andra områden. Vi ser också å ena sidan
en fördel med att kommuner och regioner har kunnat använda medlen utifrån lokala
behov och prioriteringar. Å andra sidan blir det svårare att följa upp resultatet av
uppdraget.
Coronapandemin pågick under stora delar av uppdraget och påverkade genom
förandet i kommuner, regioner och ideella organisationer. Aktiviteter har fått ställas
in eller planeras om och en stor del av arbetet &#x00660069;ck periodvis genomföras digitalt.
Trots det kan vi konstatera att merparten av medlen användes.
8.2.1
Vår slutsats är att det funnits brister i uppdragets framförförhållning och
förutsägbarhet. Regeringens besked om tilldelning av medel har kommit sent,
vilket försvårat kommuners, regioners och ideella organisationers planering
och möjligheter att använda medlen. Under 2022 kom exempelvis beslutet om
påfyllnadsmedel under juni. Dessutom har storleken på medlen varierat från år till
år, vilket också försvårat planeringen. Bristen på framförhållning har även varit
aktuell under tidigare perioder av uppdraget (Socialstyrelsen 2015, 2019, 2021a).
Regeringen har inte förlängt uppdraget under 2023. Vi anser att regeringen borde
ha varit tydligare med att det inte skulle bli någon fortsättning av uppdraget, även
om uppdraget var tidsbegränsat till 2022. Det hade gjort det enklare för kommuner
och regioner att planera för att genomföra utvecklingsarbete utan utvecklings
medel. Även om uppdraget redan från början var tidsbegränsat till 2020–2022
anser kommuner och regioner att informationen om en eventuell fortsättning
på uppdraget har varit bristfällig. Informationen om att det inte skulle tillföras
mer utvecklingsmedel spreds främst via SKR:s nätverk och Socialstyrelsen under
februari och mars 2023.
Under &#x0066006C;era av de år som uppdraget har pågått har beskeden om tilldelning
av medel kommit under våren. Det innebär att många kommuner och regioner
hoppades eller trodde att det skulle bli en fortsättning under 2023.
Några lyfter även fram att den 10-åriga strategin för att förebygga och bekämpa
mäns våld mot kvinnor gäller fram till 2026. De menar att det var rimligt att det
skulle bli en förlängning på utvecklingsmedlen för att stötta genomförandet av
strategin. I vår enkät till kommunerna utgick nära hälften från att de skulle få
utvecklingsmedel för 2023 när de gjorde sin planering.
Medel mot våld
114

Slutsatser och rekommendationer
8.2.2
Det är för tidigt att se e&#x00660066;ekterna för kommuner och regioner av att uppdraget inte
fortsätter under 2023. Men vi ser vissa konsekvenser redan nu, även om bilden är
delad. Nära 60 procent av kommunerna planerar att genomföra mindre utvecklings
arbete, och drygt en tredjedel planerar att ge färre personer utbildning. Men runt
70 procent av kommunerna planerar inga förändringar av personal som utbildar,
samverkar eller samordnar våldsområdet.
Några regioner uppger i våra intervjuer och skriftliga frågor att de redan har tagit
bort tjänster, eller dragit ner på arbetstiden för personal som driver utvecklings
arbetet. Andra regioner uppger att de kommer ha kvar tjänster under 2023, men
att det är oklart vad som händer sedan. Det &#x00660069;nns också exempel på regioner som
har permanentat utvecklingsinitiativ som nu ingår i ordinarie verksamheter.
Även om det är oklart vilka konsekvenserna blir av att uppdraget inte förlängs,
ser vi en risk att takten i utvecklingsarbetet inom kommuner och regioner minskar.
Utvecklingsmedlen har haft stor betydelse och det ekonomiska läget är utmanande
i många kommuner och regioner.
Från och med 2023 kan kvinno- och tjejjourer och vissa ideella organisationer
inom brottso&#x00660066;erområdet ansöka om ett annat statsbidrag. Det är en sammanslagning
av fyra tidigare statsbidrag där utvecklingsmedlen ingår (Socialstyrelsen 2022c).
8.3
samverkan
Vår slutsats är att uppdraget har lett till mer myndighetssamverkan om
kompetensstödet. Men myndigheterna samverkar även utanför uppdraget, och
utifrån vår utvärdering blir frågan därmed: Hur mycket mervärde har samverkan
inom ramen för uppdraget tillfört?
Vår bild är att myndigheterna har olika uppfattning om hur värdefull samverkan
har varit. En del myndigheter tycker till exempel att samverkan har bidragit till en
gemensam riktning för myndigheterna. Andra myndigheter upplever att samverkan
inte har tillfört särskilt mycket eller att samverkan varit ine&#x00660066;ektiv. Myndigheternas
olika syn kan bero på att de har olika roller i uppdraget, vilka uppdrag de har utanför
uppdraget och vilken samverkan som sker utanför uppdraget.
En del myndigheter upplever att uppdraget har blivit för spretigt med tiden när
&#x0066006C;er myndigheter och perspektiv har tillkommit. Någon upplever att det har blivit
svårare att vara en samverkande arbetsgrupp när &#x0066006C;er ingår. ven Socialstyrelsens
delredovisning av uppdraget för 2020 belyser att det &#x00660069;nns utmaningar kopplat
till att det blivit &#x0066006C;er aktörer. Enligt Socialstyrelsen har det blivit svårare att
Medel mot våld

Slutsatser och rekommendationer
uppnå e&#x00660066;ektiv spridning av kunskapen när &#x0066006C;er myndigheter och målgrupper har
tillkommit till uppdraget (Socialstyrelsen 2021a).
År 2012 var Socialstyrelsen och länsstyrelserna de enda myndigheterna som
ingick i arbetet med kompetensstöd (Socialstyrelsen 2015), men i uppdraget för
2020–2022 ingick även NCK, Barnafrid och Jämställdhetsmyndigheten. Dessutom
skulle myndigheterna även samverka med Nationellt centrum mot hedersrelaterat
våld och förtryck (Regeringen 2020b).
Att &#x0066006C;er myndigheter och perspektiv har tillkommit till uppdraget speglar en
bredare förändring som även har skett utanför uppdraget. Till exempel fanns
varken Barnafrid eller Jämställdhetsmyndigheten 2012. Någon beskriver att det
har tillkommit &#x0066006C;era områden till våldsområdet generellt, bland annat har det blivit
mer fokus på hedersrelaterat våld och förtryck samt våldsutövare.
8.3.1

i linje med myndigheternas vanliga roller
För en del myndigheter ligger rollen som de &#x00660069;ck enligt uppdraget i linje med deras
grunduppdrag. Det gäller för både NCK och Barnafrid. Jämställdhetsmyndigheten
upplever däremot att de tillsammans med Socialstyrelsen borde ha fått en mer
samordnande roll i uppdraget. Även Socialstyrelsen ser att det hade varit rimligt
att Jämställdhetsmyndigheten hade fått en mer samordnande roll i uppdraget
eftersom styrningen av arbetet mot mäns våld mot kvinnor numera utgår från den
nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor som
Jämställdhetsmyndigheten har ansvar att följa upp.
8.3.2
Ett av många uppdrag på området
Myndigheterna som ingår i uppdraget har även andra uppdrag inom våldsområdet.
Vi upplever att det i vissa avseenden har varit svårt att särskilja vad en del av
myndigheterna har gjort inom ramen för det här uppdraget i förhållande till vad de
gör inom andra uppdrag. För länsstyrelserna går det exempelvis inte att särskilja hur
mycket medel de har fått för genomförandet av det här uppdraget från andra medel.
Men trots att detta är ett av många uppdrag på området ser vi ändå exempel på
att uppdraget har haft betydelse för en del myndigheters arbete på andra sätt än
genom samverkan. Till exempel &#x00660069;ck en del myndigheter medel genom uppdraget.
En del myndigheter nämner att mer medel var viktigt och innebar att de kunde
göra mer arbete på området. NCK lyfter exempelvis fram att de kunde lägga mer
fokus på att sprida kompetensstöd.
Medel mot våld
116

Slutsatser och rekommendationer
8.4
Vi ser att uppdraget har bidragit till mer kompetensutveckling i kommuner och
regioner. Många har använt utvecklingsmedlen till det. Uppdraget har även haft
betydelse för att vidareutveckla webbkurser från några myndigheter, och vi ser
att det förekommer att kommuner och regioner använder webbkurserna i sin
kompetensutveckling.
Samtidigt innebär mer kompetensutveckling på området inte nödvändigtvis att
kommuner och regioner har blivit mer självförsörjande av baskunskaper om våld
i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck.
8.4.1
Vår bedömning är att uppdraget har bidragit till självförsörjning av baskunskaper.
Men hur vi tolkar begreppet påverkar hur stor del av det som har gjorts inom
ramen för uppdraget som vi bedömer bidrar till målet. I uppdraget de&#x00660069;nieras
inte vad självförsörjning av baskunskaper innebär och våra intervjuer visar att
det är ett begrepp som tolkas på olika sätt. Om utgångspunkten är en bredare
tolkning som inte speci&#x00660069;cerar att kompetensen att utbilda måste &#x00660069;nnas internt,
bedömer vi att en större del av kompetensutvecklingen i uppdraget har bidragit till
självförsörjning av baskunskaper än om vi gör en snävare tolkning som lägger fokus
på att kompetensen ska &#x00660069;nnas internt. Men även när vi gör en snävare tolkning, ser
vi att uppdraget har bidragit till självförsörjning av baskunskaper i viss utsträckning.
Till exempel använde en del kommuner och regioner utvecklingsmedlen för att
&#x00660069;nansiera tjänsten för någon som utbildar internt.
Vår uppfattning är att det viktigaste är att kommuner och regioner ser till att
personalen har grundläggande kunskaper om våld i nära relationer och heders
relaterat våld och förtryck. Det har mindre betydelse om kommuner och regioner
ger all kompetensutveckling själva eller tar in externt stöd. Att det &#x00660069;nns skillnader
i förutsättningarna mellan olika kommuner är också något som talar för att
kompetensutvecklingen kan behöva ske på olika sätt. Vi ser positivt på att uppdraget
och tidigare perioder av uppdraget har bidragit till mer lättillgängligt material från
myndigheter, som webbkurser.
8.4.2
Självförsörjning av baskunskaper är inte ett optimalt mål
Vi anser att självförsörjning av baskunskaper inte är ett optimalt mål, eftersom
det kan tolkas på olika sätt. En del av de aktiviteter som enligt vissa tolkningar
skulle räknas som bidrag till självförsörjning av baskunskaper skulle inte räknas
som bidrag till självförsörjning av andra. Att målet kan tolkas på olika sätt gör det
Medel mot våld

Slutsatser och rekommendationer
otydligt vad kommuner och regioner ska sträva efter. Tolkningen påverkar dessutom
hur stor eller liten ansträngning som krävs för att kommuner och regioner ska
kunna klassas som självförsörjande av baskunskaper. Det gör även att målet blir
svårare att följa upp.
8.4.3
använda ny kunskap
Vi ser att det &#x00660069;nns ett stort utbud av kompetensstöd om våld. Men för att kunskapen
ska komma till användning behöver kommuner och regioner ha förmågan att
ta emot och använda kunskapen i sina verksamheter. Myndigheterna ser &#x0066006C;era
utmaningar med kommuners och regioners möjligheter att använda ny kunskap
och implementera metoder.
Vi bedömer att uppdraget tog sikte på en del av dessa utmaningar. Till exempel
blev utvecklingsmedlen ett ekonomiskt tillskott som möjliggjorde att kommuner
och regioner kunde &#x00660069;nansiera samordnare och utbildare, men också vikarier för
personal som deltar vid utbildningar. På så sätt har uppdraget bidragit till att
personal fått tid att ta del av ny kunskap och nya metoder.
Däremot har uppdraget små möjligheter att påverka arbetsbelastning och
personalomsättning, som kan vara hinder för att ny kunskap och metoder ska
komma till praktisk användning. Vi bedömer att det behövs ett ledarskap inom
kommuner och regioner som prioriterar frågan om våld och ger stöd till personalen,
för att implementering av metoder och användning av ny kunskap ska lyckas. Det
ligger till stor del utanför uppdragets möjligheter att påverka, även om uppdraget
har bidragit till att sätta ljuset på frågan.
8.5
utveckling, men har begränsade möjligheter

att påverka likvärdigheten
Kommuner och regioner anser att uppdraget genom det utvecklingsarbete och den
kompetensutveckling som har genomförts har bidragit till att utveckla kvaliteten i
arbetet. Men vår slutsats är att uppdraget har begränsade möjligheter att påverka
målet om likvärdighet.
Vi kan konstatera att merparten av de mottagna medlen har använts och nästan
alla kommuner och alla regioner har rekvirerat medel och därmed kunnat utveckla
sin kvalitet utifrån deras utgångsläge och behov. Det talar för att både de med
ett bättre och de med ett sämre utgångsläge har kunnat utveckla sitt arbete och
sin kvalitet. Men vi saknar data för att kunna bedöma kommuners och regioners
utgångs läge och om de kommuner och regioner med sämre förutsättningar har
utvecklat sin kvalitet mer än de med bättre förutsättningar, eller tvärtom. Det
Medel mot våld
118

Slutsatser och rekommendationer
innebär att det är svårt att dra slutsatser om uppdragets bidrag till målet om
likvärdig kvalitet i arbetet.
Socialstyrelsens slutsats i uppföljningen av uppdraget för perioden

2016–2018 var att likvärdigheten i användningen av medlen ökat i takt med att &#x0066006C;er
kommuner rekvirerade medel. En faktor bakom att &#x0066006C;er rekvirerade medel var att
ansökningsprocessen hade förenklats jämfört med tidigare period, från ansökning
av medel till rekvisition. Socialstyrelsens slutsats var samtidigt att en mer likvärdig
fördelning och användning av utvecklingsmedel inte nödvändigtvis ledde till att
kvaliteten förbättrades i lika stor utsträckning över hela landet (Socialstyrelsen
2019).
Uppdraget ska även bidra till att personer som utsätts för våld ska få det stöd och
den hjälp som de behöver oavsett var i landet de bor. Vår slutsats är att uppdraget
ger små möjligheter att långsiktigt påverka utbudet av insatser och vård i kommuner,
regioner och ideella organisationer, och därmed målet om att personer ska få
tillgång till stöd oavsett var i landet de bor.
Det &#x00660069;nns exempel på kommuner, regioner och ideella organisationer som använt
utvecklingsmedlen för att &#x00660069;nansiera mottagningsverksamhet och på sätt bidragit
till att öka tillgången till stöd. Samtidigt är de medel som har tillförts genom
uppdraget relativt små och motsvarar inte de kostnader och behov som &#x00660069;nns i
kommuner och regioner.
Vi kan även konstatera att förutsättningarna för kommuner och regioner att kunna
ge stöd och vård och rekrytera personal skiljer sig åt i landet. Det &#x00660069;nns skillnader
i ekonomiska resurser, och geogra&#x00660069;ska och demogra&#x00660069;ska faktorer skapar olika
förutsättningar. Det gäller exempelvis befolkningssammansättning och skillnader
mellan glesbygdsområden och storstäder. De skillnaderna i förutsättningar är svåra
att kompensera för med ett uppdrag av den här karaktären.
Ytterligare en faktor som påverkar likvärdigheten är det kommunala självstyret
och politiska prioriteringar. Det kan &#x00660069;nnas skillnader i hur prioriterad frågan om
våld är inom olika kommuner och regioner i landet. Socialstyrelsen pekar även
i sin uppföljning av den tidigare perioden av uppdraget på att organisatoriska
och strukturella faktorer samt intresse från politiker och ledning kan påverka
möjligheter att nå likvärdighet (Socialstyrelsen 2019).
Kommuner, regioner och myndigheter som vi har intervjuat menar att
utvecklingsarbetet behöver fortsätta för att öka likvärdigheten. De menar att det
behövs ett fortsatt fokus på kompetensutveckling och implementering i hela landet.
Frågan om våld behöver prioriteras i kommuner och regioner av politiker och chefer.
Medel mot våld

Slutsatser och rekommendationer
8.6
&#x0066006C;era av målsättningarna i nationella strategin
Vi ser &#x0066006C;era faktorer som talar för att genomförandet av uppdraget har bidragit till
&#x0066006C;era av målen i den nationella strategin att förebygga och bekämpa mäns våld mot
kvinnor. När vi resonerar om uppdragets bidrag till delmålet att mäns våld mot
kvinnor ska upphöra utgår vi från de fyra målen i den nationella strategin.
Enligt genomförandeplanen bidrar uppdraget om utvecklingsmedel och
kompetensstöd till mål 2 och 4 samt delvis till mål 1 i den nationella strategin för
att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor (Socialstyrelsen 2020). Vi delar
den bedömningen. Figur 29 visar på vilket sätt vi bedömer att genomförandet av
uppdraget haft fokus på målen.
Figur 29
. På vilket sätt genomförandet av uppdraget haft fokus på målen i den nationella
strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.
Utvecklingsmedel till kompetensutveckling.Myndighetssamverkan för att stödja spridningen av kompetensstöd.Utvecklingsmedel för att utveckla och stärka förmågan att upptäcka och stödja våldsutsatta personer och i vissa fall till mottagningsverksamhet.Utvecklingsmedlen upplevs ha bidragit till förbättrad kvalitet på arbetet. Utvecklingsmedel för att utveckla och stärka insatser för att nå våldsutövare och förebygga återfall. Samtidigt är förebyggande arbete bredare än att bara förebygga återfall.Uppdraget har inte fokuserat på brottsbekämpning.
Vår bedömning är att &#x0066006C;era faktorer talar för att uppdraget har bidragit till mål 4
som handlar om förbättrad kunskap och metodutveckling. Kompetensutveckling
har varit centralt i uppdraget, och många kommuner och regioner har använt
utvecklingsmedel till det. I kommunenkäten uppger nära 90 procent av de
svarande att utvecklingsmedlen har haft mycket eller ganska stor betydelse för
att öka kunskapen hos personalen. Även en del ideella organisationer har använt
utvecklingsmedel till kompetensutveckling. Vi ser även att det &#x00660069;nns några exempel
på vad som kan räknas som metodutveckling, till exempel &#x00660069;nns det exempel på
att ideella organisationer har använt utvecklingsmedel för utvärdering av metoder.
Medel mot våld
120

Slutsatser och rekommendationer
Dessutom syftar myndighetssamverkan till att stödja spridningen av kompetensstöd.
Vi ser att en del av mottagarna av särskilda stimulansmedel har använt dem för att
vidareutveckla kompetensstöd och för att genomföra utbildningsinsatser.
Vi ser även &#x0066006C;era faktorer som talar för att uppdraget har bidragit till mål 2 som
handlar om att förbättra upptäckt, stöd och skydd. En majoritet av kommunerna
och regionerna samt en del ideella organisationer har använt utvecklingsmedlen
för att utveckla och stärka förmågan att upptäcka och stödja våldsutsatta barn och
vuxna. Vi har också sett att det förekommer exempel på att utvecklingsmedlen har
använts till mottagningsverksamhet. Dessutom upplever kommuner och regioner
att utvecklingsmedlen har bidragit till kvalitetsförbättringar. Det bör ha inneburit
att upptäckten och stödet har förbättrats.
Vi ser också faktorer som talar för att uppdraget i vissa avseenden har bidragit
till förebyggande arbete, men då främst genom att fokusera på att få personer som
utövar våld att sluta utöva våld snarare än att förebygga att nya personer börjar
utöva våld. En majoritet av kommunerna, en del regioner och ideella organisationer
har använt utvecklingsmedlen för att utveckla och stärka insatser för att nå
våldsutövare och förebygga återfall.
Samtidigt är förebyggande arbete bredare än att bara förebygga återfall. Målet
om förebyggande arbete i den nationella strategin avser olika typer av förebyggande
arbete. Det handlar bland annat om insatser som riktar sig brett till befolkningen,
det vill säga universellt förebyggande, och insatser till grupper som har förhöjd
risk att utöva eller utsättas för våld, det vill säga selektivt förebyggande. Men det
handlar även om insatser som syftar till att minska antalet möjliga tillfällen att
utöva våld, det vill säga situationellt förebyggande (Regeringen 2016a). Vår bild är
dock att arbetet inom uppdraget främst har fokuserat på att få våldsutövare att sluta
utöva våld och att förebygga återfall, medan det till exempel inte har haft fokus på
universellt förebyggande arbete. Därför bedömer vi att uppdraget sammantaget
har gett relativt begränsade möjlighet att minska förekomsten av våld.
Vi ser inte att uppdraget har bidragit till mål 3, eftersom uppdraget inte har
fokuserat på brottsbekämpning. Att det är minst fokus på brottsbekämpning
tycks också spegla hur det ser ut på området generellt. Enligt Statskontoret är
det minst antal myndigheter som arbetar med målet om brottsbekämpning och
&#x0066006C;est myndigheter som arbetar med målet om kunskap och metodutveckling
(Statskontoret 2021). Jämställdhetsmyndigheten ser samma mönster när det gäller
antalet uppdrag kopplade till de olika målen generellt. Att det är minst uppdrag
kopplade till brottsbekämpning kan troligtvis bero på att rättsväsendet består av
ett begränsat antal myndigheter (Jämställdhetsmyndigheten 2022a).
Avslutningsvis, målen i strategin överlappar delvis och är beroende av varandra
(Regeringen 2016a). Därmed kan till exempel ökad kompetensutveckling som
bidrar till mål 4 genom förbättrad kunskap också vara ett sätt att bidra till mål 2
om förbättrad upptäckt, stöd och skydd.
Medel mot våld

Slutsatser och rekommendationer
8.6.1
Mängden uppdrag försvårar bedömningen av betydelsen av
uppdraget
Uppdraget om utvecklingsmedel och kompetensstöd är ett av många uppdrag på
våldsområdet och är en del av alla medel som går till området. Därmed kan uppdraget
ses som en av många pusselbitar som är tänkta att bidra till det jämställdhets
politiska delmålet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Det bidrar till att det blir
svårare att bedöma vilken betydelse uppdraget har haft för eventuella förändringar
på området, eftersom det &#x00660069;nns mycket annat arbete som också kan påverka.
För perioden 2017–2021 identi&#x00660069;erade Jämställdhetsmyndigheten &#x0066006C;er än 300
uppdrag som de bedömde har ”bäring på genomförandet av den nationella strategin”
för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor (Jämställdhetsmyndigheten
2022a). Cirka 90 procent av de 544 miljoner som under 2022 fördelades till
anslaget Särskilda jämställdhetsåtgärder fördelades till delmålet att mäns våld
mot kvinnor ska upphöra. Samtidigt täcker Särskilda jämställdhetsåtgärder inte
in alla medel som går till arbete kopplat till delmålet att mäns våld mot kvinnor
ska upphöra, eftersom en del av de medlen ligger under andra utgiftsområden
(Jämställdhetsmyndigheten 2023c). Till exempel skulle 71 miljoner kronor av
utvecklingsmedlen för 2020 i uppdraget om utvecklingsmedel och kompetensstöd
belasta anslaget Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m., medan 43,5 miljoner
kronor skulle belasta anslaget Särskilda jämställdhetsåtgärder (Regeringen 2020b).
Dessutom &#x00660069;nns det begränsat med indikatorer för att följa utvecklingen på
området generellt. I sin senaste fördjupade uppföljning av delmålet att mäns våld
mot kvinnor ska upphöra skriver Jämställdhetsmyndigheten att det går att se en
svagt positiv utveckling inom en del av områdena som går att följa med hjälp av
indikatorer och som hör till målen i den nationella strategin. Däremot &#x00660069;nns det
inte indikatorer för att följa utvecklingen för alla mål. Till exempel &#x00660069;nns inga
trä&#x00660066;säkra indikatorer för att följa mål 4 som handlar om förbättrad kunskap och
metodutveckling (Jämställdhetsmyndigheten 2022a).
Jämställdhetsmyndigheten skriver också att myndigheten utifrån den statistik
och det material som har samlats inte kan ”säga om samhället sammantaget är
närmare att nå det jämställdhetspolitiska delmålet om att mäns våld mot kvinnor
ska upphöra” (Jämställdhetsmyndigheten 2022a).
8.7
saknas viktig kunskap om våldsområdet
Bristen på datakällor och indikatorer gör det svårt att följa utvecklingen i stort
inom våldsområdet, exempelvis förekomsten av våld och kommuners och regioners
insatser och arbete mot våld. Det är som nämnts ovan även svårt att följa upp
Medel mot våld
122

Slutsatser och rekommendationer
målen av det här uppdraget och det jämställdhetspolitiska delmålet om att mäns
våld mot kvinnor ska upphöra.
Jämställdhetsmyndigheten har lyft fram &#x0066006C;era utmaningar i uppföljningen.
Det handlar bland annat om avsaknaden av strukturindikatorer, vilket innebär
att det är svårt att följa upp vilka resurser och verktyg som &#x00660069;nns för att nå den
nationella strategins mål. Enligt Jämställdhetsmyndigheten &#x00660069;nns det också brist på
processindikatorer för att mäta kvaliteten i det arbete som bedrivs. De indikatorer
som &#x00660069;nns mäter främst e&#x00660066;ekter på befolkningsnivå. De indikatorerna är bra, men
kan vara svåra att tolka om det inte samtidigt går att relatera utfallet till vilket arbete
som bedrivs, hur det bedrivs och med vilken kvalitet (Jämställdhetsmyndigheten
2022a).
Vi kan även konstatera att det &#x00660069;nns behov av att utveckla den systematiska
uppföljningen. I den tidigare uppföljningen av uppdraget för 2016–2018 framgick
att få kommuner arbetade med systematisk uppföljning för att strukturera och följa
upp sitt arbete. Socialstyrelsens Öppna jämförelser visar att de här utmaningarna
kvarstår. För 2023 hade runt en tredjedel av kommunerna genomfört individbaserad
systematisk uppföljning av målgruppens utsatthet och behov. Det var ungefär
lika stor andel av kommunerna som hade genomfört systematisk uppföljning av
verksamhetens stöd respektive resultatet av stödet (Socialstyrelsen 2023g).
Socialstyrelsen har gjort en kartläggning av data på hälsodataområdet, som
visar att det saknas uppgifter om kommunernas stöd och insatser. Det handlar
om behovet av ökad lokal och nationell tillgång till data inom &#x0066006C;era av social-
tjänstens verksamhetsområden. Syftet är både att kunna följa brukarna, genom
nationell tillgång till individuppgifter, och att följa verksamheterna genom
utförlig verksamhetsstatistik. De uppgifter som samlas in av Socialstyrelsen för
nationella statistikändamål är uppgifter om beslutade och verkställda insatser.
Den nationella statistiken visar vilka insatser som ges, men inte vilka behov som
insatserna ska tillgodose eller resultatet av insatserna (Socialstyrelsen 2021b).
Utredningen
Hållbar socialtjänst – en ny socialtjänstlag
(SOU 2020:47) pekar
på att Socialstyrelsens möjlighet att behandla personuppgifter för nationell
statistik bör utökas på socialtjänstområdet. Regeringen har i juni 2023 tillsatt en
utredning som syftar till att skapa långsiktiga och stabila förutsättningar för en
kunskapsbaserad socialtjänst. I uppdraget ingår att lämna förslag till en ny reglering
av socialtjänstdataregister (Regeringen 2023b).
För hälso och sjukvården &#x00660069;nns även behov av att utveckla uppföljningen.
Primärvården utgör första linjens vård och är därmed ofta ingången till hälso- och
sjukvården. I dag saknas nationella data på individnivå från primärvården och
annan öppenvård som inte är specialiserad. Det innebär att en stor del av hälso-
och sjukvårdens insatser inte går att beskriva eller följa med data (Socialstyrelsen
2021b). För hälso- och sjukvården saknas även Öppna jämförelser på våldsområdet,
Medel mot våld

Slutsatser och rekommendationer
för att följa upp och jämföra regionernas verksamheter.
Det &#x00660069;nns samtidigt exempel på nationell uppföljning som fångar regionernas
arbete mot våld. Samtliga regioner rapporterar till Graviditetsregistret om frågor
ställs om våldsutsatthet inom mödravården (Gravidetsregistret 2021).
Vi noterar att det &#x00660069;nns &#x0066006C;era nationella initiativ för att utveckla uppföljningen
inom våldsområdet. Socialstyrelsen har utvecklat stöd och verktyg för systematisk
uppföljning inom socialtjänsten (Socialstyrelsen 2023d). SKR har även gett stöd
till kommuner för systematisk uppföljning inom våldsområdet inom ramen för
SKR:s uppdrag SU-kvinnofrid (SKR 2023b). Jämställdhetsmyndigheten har
haft regeringens uppdrag att identi&#x00660069;era kunskapsluckor och behov av utbildning
och kompetenshöjning hos yrkesverksamma som möter våldsutsatta personer.
(Regeringen 2021c). Myndigheten har bland annat genom en enkät kartlagt
personalens kunskap och behov.
8.8
Utvecklingen har gått framåt men förutsättningarna
har förändrats
Flera intervjupersoner menar att utvecklingen på området har gått framåt och
att uppdraget och tidigare perioder av uppdraget har bidragit till det. Samtidigt
har både uppdraget och faktorer utanför uppdraget förändrats sedan 2012. En
del av förändringarna påverkade uppdragets förutsättningar att fortsatt bidra
till utvecklingen. Några myndigheter ser därför att myndighetssamverkan inom
ramen för uppdraget har spelat ut sin roll eller att vissa aspekter med uppdraget
var bättre under tidigare uppdragsperioder. Exempel på några av de förändringar
som har skett på området är att nya myndigheter har tillkommit, liksom nya forum
för samverkan mellan myndigheterna.
Det har även blivit fokus på nya områden. En förändring som ligger utanför
uppdraget men som några av myndigheterna tror kommer få betydelse åtminstone
längre fram för kunskapen på området är att kunskap om våld i nära relationer
har införts i examensmålen. Under 2018–2019 infördes det i examensmålen
för åtta utbildningar, bland annat för läkar-, socionom-, sjuksköterske- och
tandläkarexamen (Universitetskanslersämbetet 2022).
Vi ser även att det kommer nya krav på området. Till exempel har föreskrifter
och lagstiftning uppdaterats. I augusti 2021 infördes bestämmelser i 5 kap. 11 a §
SoL som innebär att socialnämndens ansvar för våldsutövare förstärktes. Från och
med den 31 maj 2022 har Socialstyrelsen beslutat om nya föreskrifter och allmänna
råd (HSLF-FS 2022:39) om våld i nära relationer. Föreskrifterna riktar sig till
socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården. Regeringen har presenterat
en lagrådsremiss om att skyddat boende ska regleras och bli en ny placeringsform
som omfattas av tillståndsplikt och kvalitetskrav (Regeringen 2022b).
Medel mot våld124

Slutsatser och rekommendationerDet har även skett förändringar i tilldelningen av medlen till våldsområdet generellt. För att stötta kommunerna i införandet av den nya lagstiftningen om skyddat boende avsatte regeringen 145 miljoner under 2023 (SKR 2023a). Regeringen har även beslutat om ett tillfälligt statsbidrag för att stötta ideella organisationer som driver skyddade boenden. För 2023 avsattes 50 miljoner kronor för ändamålet (Socialstyrelsen 2023e). Som nämnts tidigare har fyra tidigare statsbidrag inklusive utvecklingsmedlen slagits samman till ett nytt statsbidrag till ideella organisationer (Socialstyrelsen 2022c). Från och med 2022 tillförde regeringen 60 miljoner kronor per år genom ett permanent generellt statsbidrag med anledning av förändringen i bestämmelsen om socialtjänstens ansvar för våldsutövare (SKR 2022). Ett annat exempel är att regeringen har gett Socialstyrelsen i uppdrag att fördela 27,5 miljoner kronor för att utveckla kommunernas stöd till stadigvarande boende för våldsutsatta personer (Socialstyrelsen 2023a). Samtidigt som uppdraget om utvecklingsmedlen inte har förlängts ser vi alltså att det har tillkommit andra medel. Vi har inte kartlagt alla medel på området och kan därför inte bedöma i vilken utsträckning tillgången till medel har minskat eller ökat totalt sett. Däremot kan vi konstatera att utvecklingsmedlen har varit breda och kunnat användas relativt fritt på våldsområdet jämfört med de nya medlen som är avsedda att användas till mer speci&#x00660069;ka ändamål. Vi kan också konstatera att de nya medlen som nämns ovan är riktade till kommunerna och inte regionerna.
8.9

RekommendationerBehovet av att utveckla samhällets insatser och öka kunskapen om våld visar att det här uppdraget har varit motiverat men även att utvecklingsarbetet måste fortsätta. Vi har identi&#x00660069;erat &#x0066006C;era utmaningar som behöver hanteras även framöver. Det handlar bland annat om att stärka implementeringen, att verka för en ökad likvärdighet och att stärka uppföljningen. Utifrån vår analys och våra slutsatser i den här rapporten lämnar vi rekommendationer som riktar sig till regeringen, myndigheter, kommunerna och regionerna.

125
Slutsatser och rekommendationerVi har noterat att det pågår många statliga initiativ på området och regeringen har tagit initiativ till ett nytt åtgärdsprogram för att motverka och bekämpa mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck (Regeringen 2023a). Eftersom det &#x00660069;nns många uppdrag på området är det angeläget att det &#x00660069;nns en samordning om vilka regeringsuppdrag som ges till myndigheter.
Vi anser att regeringen bör verka för ett helhetsperspektiv och en lång
–
siktighet i styrningen och &#x00660069;nansieringen av området. Det är viktigt för att skapa förutsägbarhet och goda planeringsförutsättningar för kommuner, regioner, ideella organisati0ner och myndigheter.

Kommuner och regioner bör säkerställa en långsiktig planering och prioritering av utvecklingsarbetet inom områdetDe medel som har tillförts genom det här uppdraget har varit viktiga, men är totalt sett relativt begränsade i förhållande till de behov och kostnader som &#x00660069;nns hos kommuner och regioner. Stöd och vård vid utsatthet för våld är ytterst kommunernas och regionernas ansvar. Kommuner och regioner behöver se till att det &#x00660069;nns en långsiktig planering och prioritering av utvecklingsarbetet. Här ingår även att kommuner och regioner säkerställer att utvecklingsprojekt som har visat sig ge goda resultat övergår i ordinarie strukturer.Den här utvärderingen och andra uppföljningar av tidigare perioder av uppdraget har identi&#x00660069;erat utmaningar med implementering. Uppdraget har
genom utvecklingsmedlen tagit sikte på en del av utmaningarna. Utvecklings
–
medlen har till exempel kunnat användas för att personal inom kommuner och regioner har fått avsätta tid till att delta i utbildningar. Andra exempel är samordnande funktioner. Myndigheterna erbjuder kompetensstöd. Men för att kommuner och regioner ska kunna ta emot kompetensstödet och se till att kunskap och metoder kommer till praktisk användning behöver utmaningarna även hanteras på lokal och regional nivå. Det handlar exempelvis om att det behöver avsättas tid och resurser samt att frågan behöver prioriteras på ledningsnivå. Kommuner och regioner behöver säkerställa att personalen får det stöd de behöver, för att den kunskap som &#x00660069;nns ska komma till praktisk användning.

Slutsatser och rekommendationerregeringsuppdrag speci&#x00660069;ceras att myndigheten som får uppdraget ska samverka med någon eller några myndigheter. Samtidigt är samverkan inte synonymt med samordning. Vi ser till exempel att uppdraget om utvecklingsmedel och kompetensstöd har lett till myndighetssamverkan, men det &#x00660069;nns en delad bild av vilket värde samverkan tillförde. Det är därför viktigt att myndigheters arbete för att uppnå samordning sker på ett så e&#x00660066;ektivt sätt som möjligt. Rekommendationen riktar sig till myndigheter som har ingått i det här uppdraget, men även andra myndigheter som tar fram och sprider kompetensstöd inom våldsområdet.

Regeringen, myndigheter, kommuner och regioner bör utveckla uppföljningen inom våldsområdet Uppföljningen inom våldsområdet behöver stärkas. Det är angeläget för att förbättra möjligheterna att följa utvecklingen inom området. Vi delar
Jämställdhets
yndighetens slutsats att det behövs &#x0066006C;er indikatorer på området.
Det behövs även bättre möjligheter till nationella jämförelser av både förekomsten och arbetet mot våld. Även den systematiska uppföljningen behöver stärkas och genomföras i större utsträckning i kommuner och regioner. Det är viktigt för att kunna följa
upp att vålds

tsatta personer får den vård och det stöd som de behöver. Vi
har noterat att det pågår &#x0066006C;era initiativ för att utveckla uppföljningen, vilket vi
välkomnar. Regeringen, myndig

eter, kommuner och regioner bör prioritera
arbetet med att utveckla upp

öljningen. Till exempel avser vi här Socialstyrelsen,
Jämställdhetsmyndigheten och Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck. Det handlar både om att säkerställa datatillgång och analys. Vi ser även positivt på att Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har regeringens uppdrag att förstärka och utveckla sin tillsyn av socialtjänstens och hälso- och sjukvårdens arbete mot mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck.
Medel mot våld

Referenser
Barnafrid (2021).
Verksamhetsberättelse 2020
. Linköping: Linköpings universitet.
Barnafrid (utan årtal-a).
Basprogram om våld mot barn och unga
.
https://barnafrid.
se/kunskapsportal/basprogram/
[2023-10-06].
Barnafrid (utan årtal-b).
Om basprogrammet
.

Startsida

basprogram/om-kursen/
[2023-03-28].
EIGE (2021).
The costs of gender-based violence in the European Union.
Vilnius:
European Institute for Gender Equality.
ESV (2006).
E&#x00660066;ektutvärdering: att välja upplägg
. Stockholm: Ekonomistyrningsverket.
Glenngård, A., Steen Carlsson, K., Berglund, A. (2011).
Ekonomiska konsekvenser
av våld mot kvinnor
. Lund: IHE.
Gravidetsregistret (2021).
Graviditetsregistrets Årsrapport 2021
. Stockholm:
Karolinska universitetssjukhuset.
IFAU (2017).
The price of violence: Consequences of violent crime in Sweden
. Uppsala:
IFAU.
IVO (2022).
Mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer och hedersrelaterat
våld och förtryck åren 2022–2023. Delrapportering av regeringsuppdrag
.
Stockholm: Inspektionen för vård och omsorg.
Jämställdhetsmyndigheten (2021).
Årsredovisning 2020.
Göteborg: Jämställdhets
myndigheten.
Jämställdhetsmyndigheten (2022a).
Våldsförebyggande satsningar ger resultat.
Uppföljning av det jämställdhetspolitiska delmålet om att mäns våld mot kvinnor
ska upphöra 2017–2021
. Göteborg: Jämställdhetsmyndigheten.
Jämställdhetsmyndigheten (2022b).
Årsredovisning 2021.
Göteborg: Jämställdhets
myndigheten.
Jämställdhetsmyndigheten (2023a).
Myndigheternas uppdrag att förebygga och
bekämpa mäns våld mot kvinnor
. Göteborg: Jämställdhetsmyndigheten.
Jämställdhetsmyndigheten (2023b).
Nytt myndighetsnätverk ska stärka arbetet
mot våld
.
https://jamstalldhetsmyndigheten.se/aktuellt/nyheter/nytt-
myndighetsnatverk-ska-starka-arbetet-mot-vald/
[2023-09-17].
Jämställdhetsmyndigheten (2023c).
Steg framåt och nya utmaningar. Resultat
rapporten 2023
. Göteborg: Jämställdhetsmyndigheten.
Medel mot våld
128

Referenser
Jämställdhetsmyndigheten (2023d).
Årsredovisning 2022
. Göteborg: Jämställdhets
myndigheten.
Jämställdhetsmyndigheten (utan årtal).
Om Jämställdhetsmyndigheten
.
https://
jamstalldhetsmyndigheten.se/om-jamstalldhetsmyndigheten/
[2023-05-12].
Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck (utan årtal-a).
Regeringsuppdrag
.
https://www.hedersfortryck.se/om-oss/regeringsuppdrag/

[2023-08-23].
Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck (utan årtal-b).
Webbkurs
Heder
.

Webbkurs Heder

[2023-08-17].
NCK (2008).
Verksamhetsrapport 2007 Nationellt centrum för kvinnofrid
. Uppsala:
Uppsala universitet.
NCK (2021).
Verksamhetsberättelse 2020 Nationellt centrum för kvinnofrid
. Uppsala:
Uppsala universitet.
NCK (2022).
Regeringsuppdrag i samverkan med Socialstyrelsen
.
https://www.nck.
uu.se/kunskapsbanken/webbstod-for-varden/regeringsuppdrag-tillsammans-
med-socialstyrelsen/
[2023-03-28].
NCK (2023a).
Det här är Nationellt centrum för kvinnofrid
.
https://www.nck.uu.se/
om-nck/
[2023-10-27].
NCK (2023b).
Mer om Webbkurs om våld
.
https://www.nck.uu.se/kunskapsbanken/
webbstod-for-kommuner/utbildning-moter-valdsutsatta/webbkurs-om-vald/om-
webbkurs-om-vald/
[2023-08-17].
NCK (2023c).
Nationell myndighetssamverkan
.
https://www.nck.uu.se/
kunskapsbanken/nationell-myndighetssamverkan-kvinnofrid/
[2023-11-14].
NCK (2023d).
Sveriges nationella stödtelefon för våldsutsatta kvinnor
.
https://www.
nck.uu.se/kvinnofridslinjen/
[2023-09-17].
Regeringen (2011).
Uppdrag att utveckla och sprida kunskap om mäns våld mot
kvinnor, hedersrelaterat våld och förtryck samt om våld i samkönade relationer
.
Regeringsbeslut I:7, 2011-06-16, U2011/3826/UH. Stockholm: Regeringen.
Regeringen (2014).
Uppdrag att fördela utvecklingsmedel och ge nationellt och
regionalt kompetensstöd för att kvalitetsutveckla arbetet med våldsutsatta
kvinnor, barn som har blivit utsatta för våld eller som har bevittnat våld samt
våldsutövare
. Regeringsbeslut II:8, 2014-11-27, S2014/8440/FST. Stockholm:
Regeringen.
Regeringen (2015).
Uppdrag att samla och sprida kunskap om våld och andra
övergrepp mot barn
. Regeringsbeslut II:3, 2015-06-17, S2012/275/FST. Stockholm:
Regeringen.
Regeringen (2016a).
Makt, mål och myndighet – feministisk politik för en jämställd
framtid. Regeringens skrivelse 2016/17:10
. Stockholm: Regeringen.
Medel mot våld

Referenser
Regeringen (2016b).
Uppdrag att fördela utvecklingsmedel och ge nationellt och
regionalt kompetensstöd för att kvalitetsutveckla arbetet mot våld i nära
relationer och och stöd till våldsutsatta kvinnor och barn m.m.
Regeringsbeslut
II:3, 2016-01-28, S2011/11337/FST S2016/00633/FST (delvis). Stockholm:
Regeringen.
Regeringen (2017).
Regionalt uppdrag att förebygga och bekämpa mäns våld mot
kvinnor
. Regeringsbeslut II:14, 2017-12-18, S2017/07420/JÄM (delvis). Stockholm:
Regeringen.
Regeringen (2018).
Uppdrag avseende kompetensutveckling i psykiatrisk
traumavård för anställda i barn- och ungdomspsykiatrin
. Regeringsbeslut I:4,
2018-04-12, S2018/02371/FS (delvis). Stockholm: Regeringen.
Regeringen (2019).
Regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslag 3:1 Särskilda
jämställdhetsåtgärder
. Regeringsbeslut II:10, 2019-12-19, A2019/02322/JÄM
A2019/02286/SV. Stockholm: Regeringen.
Regeringen (2020a).
Regleringsbrev för budgetåret 2020 avseende anslag 3:1
Särskilda jämställdhetsåtgärder
. Regeringsbeslut II:1, 2020-04-16, A2020/00866/
JÄM. Stockholm: Regeringen.
Regeringen (2020b).
Uppdrag att fördela utvecklingsmedel och ge kompetensstöd
för arbete mot våld i nära relationer m.m.. Regeringsbeslut I:5, 2020-03-12,
S2020/01591/SOF (delvis)
. Stockholm: Regeringen.
Regeringen (2021a).
Regleringsbrev för budgetåret 2021 avseende anslag 3:1
Särskilda jämställdhetsåtgärder
. Regeringsbeslut II 5, 2021-06-03, A2021/01302.
Stockholm: Regeringen.
Regeringen (2021b).
Regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende anslag 3:1
Särskilda jämställdhetsåtgärder inom utgiftsområde 13
. Regeringsbeslut I 5,
2021-12-22 A2021/02395, A2021/02318(delvis). Stockholm: Regeringen.
Regeringen (2021c).
Regleringsbrev för budgetåret 2022 avseende
Jämställdhetsmyndigheten
. Stockholm: Regeringen.
Regeringen (2021d).
Uppdrag om arbete mot våld i nära relationer och hedersrelaterat
våld och förtryck med mera 2021
. Regeringsbeslut I:19, 2021-03-18, S2020/01591
(delvis). Stockholm: Regeringen.
Regeringen (2022a).
Uppdrag om ökad upptäckt av våld m.m. 2022–2024
. Regerings
beslut I 6, 2022-06-02, A2022/00842. Stockholm: Regeringen.
Regeringen (2022b).
Utkastet till lagrådsremiss: Ett fönster av möjligheter – stärkta
rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende.
https://www.regeringen.se/
rattsliga-dokument/departementsserien-och-promemorior/2022/08/utkastet-
till-lagradsremiss-ett-fonster-av-mojligheter–starkta-rattigheter-for-barn-och-
vuxna-i-skyddat-boende/
[2023-06-30].
Medel mot våld
130

Referenser
Regeringen (2023a).
Nu inleds arbetet med nya åtgärdsprogrammet mot mäns våld
mot kvinnor
.
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2023/03/nu-inleds-
arbetet-med-nya-atgardsprogrammet-mot-mans-vald-mot-kvinnor/
[2023-10-09].
Regeringen (2023b).
Regeringen tillsätter utredning om bättre förutsättningar
för att utveckla en kunskapsbaserad socialtjänst
.
https://www.regeringen.
se/pressmeddelanden/2023/06/regeringen-tillsatter-utredning-om-battre-
forutsattningar-for-att-utveckla-en-kunskapsbaserad-socialtjanst/
[2023-10-06].
SKR (2022).
Frågor och svar om arbete med våldsutövare
https://skr.se/skr/
demokratiledningstyrning/manskligarattigheterjamlikhet/kvinnofrid/
forandringsarbetevaldsutovare/fragorochsvaromarbetemedvaldsutovare.64021.
html
[2023-06-19].
SKR (2023a).
Skyddat boende för våldsutsatta
.
https://skr.se/skr/demokratilednings
tyrning/manskligarattigheterjamlikhet/kvinnofrid/boendeforvaldsutsatta/
skyddatboende.58232.html
[2023-06-19].
SKR (2023b).
SU-Kvinnofrid – projekt för systematisk uppföljning av stöd
till våldsutsatta
.
https://skr.se/skr/integrationsocialomsorg/socialomsorg/
uppfoljningsocialtjansten/systematiskuppfoljningvaldsutsatta.28096.html
[2023-
09-15].
Socialstyrelsen (2011).
Utvecklingsmedel för att stärka stödet till våldsutsatta kvinnor
och barn som bevittnat våld. Slutredovisning av 2007–2009 års satsning samt
redovisning av 2010 års fördelning av medel
. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2012).
Utvecklingsmedel för att stärka stödet till våldsutsatta
kvinnor och barn som bevittnat våld – delrapport för 2010 och 2011
. Stockholm:
Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2013).
Att förstärka och kvalitetsutveckla stödet till våldsutsatta
kvinnor, barn som bevittnat våld och våldsutövare – en uppföljning av 2011 års
utvecklingsmedel.
Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2015).
Att kvalitetsutveckla arbetet mot våld i nära relationer. En
slutredovisning om utvecklingsmedel och kompetensstöd 2012–2014
. Stockholm:
Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2019).
Kvalitetsutveckling av arbetet mot våld i nära relationer.
En slutredovisning av kompetensstödet och utvecklingsmedlen 2016–2018
.
Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2020).
Myndighetsgemensam genomförandeplan gällande
uppdraget att ge kompetensstöd för arbete mot våld i nära relationer m.m.

Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2020–2022).
Återrapportering av utvecklingsmedel.
Stockholm:
Socialstyrelsen.
Medel mot våld

Referenser
Socialstyrelsen (2021a).
Delredovisning av uppdraget att fördela utvecklingsmedel
och ge kompetensstöd för arbete mot våld i nära relationer. Redovisning av
2020 års utvecklingsmedel och stimulansmedel samt kompetensstöd
. Stockholm:
Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2021b).
Kartläggning av datamängder av nationellt intresse på
hälsodataområdet – slutrapport
. Stockholm: Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen (2022a).
Anvisningar för att ansöka om särskilda stimulansmedel för
2022 för arbete mot våld i nära relationer m.m.

https://statsbidrag.socialstyrelsen.
se/globalassets/dokument/anvisningar/statsbidrag-pafyllnadsmedel-
stimulansmedel-2022.pdf
[2023-09-20].
Socialstyrelsen (2022b).
Kvinno- och tjejjourer
.
https://statsbidrag.socialstyrelsen.
se/organisationer/kvinno–och-tjejjourer/
[2023-08-21].
Socialstyrelsen (2022c).
Utvecklingsmedel för arbete mot våld i nära relationer
till ideella föreningar och stiftelser
.
https://statsbidrag.socialstyrelsen.se/
organisationer/utvecklingsmedel-for-arbete-mot-vald-i-nara-relationer-till-
ideella-foreningar-och-stiftelser2/
[2023-07-04].
Socialstyrelsen (2022d).
Öppna jämförelser 2022 – Våld i nära relationer.
https://
www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/oppna-
jamforelser/2022-6-7933.pdf
[2023-09-15].
Socialstyrelsen (2023a).
Ansökan om statsbidrag till kommuner 2024 för att
stärka arbetet med att hjälpa våldsutsatta att ordna stadigvarande boende
.
https://statsbidrag.socialstyrelsen.se/kommuner/statsbidrag-for-att-starka-
kommunernas-arbete-med-att-hjalpa-valdsutsatta-ordna-stadigvarande-boende/

[2023-06-19].
Socialstyrelsen (2023b).
Kunskapsguiden: Vad är våld i nära relationer?

https://
kunskapsguiden.se/omraden-och-teman/vald-och-fortryck/vald-i-nara-
relationer/vad-ar-vald-i-nara-relationer/

Socialstyrelsen (2023c).
Om Socialstyrelsen
.
https://www.socialstyrelsen.se/om-
socialstyrelsen/
[2023-09-17].
Socialstyrelsen (2023d).
Stöd för systematisk uppföljning
.
https://www.
socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/evidensbaserad-praktik/
stod-for-systematisk-uppfoljning/
[2023-09-15].
Socialstyrelsen (2023e).
Tillfälligt statsbidrag för 2024 till ideella organisationer
för kvalitetshöjande åtgärder på skyddade boenden
.
https://statsbidrag.
socialstyrelsen.se/organisationer/ideella-organisationer-som-driver-skyddat-
boende/
[2023-09-20].
Socialstyrelsen (2023f).
Uppdrag att fördela utvecklingsmedel och ge kompetens
stöd för arbete mot våld i nära relationer. En slutredovisning av 2020 2022 års
kompetensstöd samt utvecklings- och stimulansmedel
. Stockholm: Socialstyrelsen.
Medel mot våld
132

Referenser
Socialstyrelsen (2023g).
Öppna jämförelser av våld i nära relationer.

https://www.
socialstyrelsen.se/statistik-och-data/oppna-jamforelser/socialtjanst/vald-i-nara-
relationer/
[2023-07-07].
Socialstyrelsen (utan årtal).
Utvecklingsmedel för arbete mot våld i nära relationer
till kommuner 2022 – påfyllnadsmedel
.
https://statsbidrag.socialstyrelsen.
se/kommuner/utvecklingsmedel-for-arbete-mot-vald-i-nara-relationer-till-
kommuner-2022—pafyllnadsmedel/
[2023-08-23].
Statskontoret (2021).
Mäns våld mot kvinnor. En analys av myndigheternas arbete
med den nationella strategin
. Stockholm: Statskontoret.
Universitetskanslersämbetet (2022).
Hur mäns våld mot kvinnor och våld i nära
relationer beaktas i högre utbildning. Rapportering av ett regeringsuppdrag
.
Stockholm: Universitetskanslersämbetet.
Unizon (2021).
Kvinnofridsbarometern 2021. En undersökning av kommunernas
arbete mot mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer
. Stockholm: Unizon.
Vedung, E. (2009).
Utvärdering i politik och förvaltning.
3.

[omarb. och uppdaterade]
upplagan. Lund: Studentlitteratur.
Vård- och omsorgsanalys (2023).
Bära eller brista. Erfarenheter av socialtjänstens
stöd vid hedersrelaterat våld och förtryck
. Stockholm: Vård- och omsorgsanalys.
Medel mot våld

Bilagor
Bilaga 1 – Intervjuer
Tabell 5
. Lista över vilka aktörer vi har intervjuat.
Myndigheter
Barnafrid
Jämställdhetsmyndigheten
Länsstyrelsen Halland
Länsstyrelsen Kalmar
Länsstyrelsen Kronoberg
Länsstyrelsen Skåne
Länsstyrelsen Stockholm
Länsstyrelsen Värmland
Länsstyrelsen Västerbotten
Länsstyrelsen Västernorrland
Länsstyrelserna (nationella samordnaren)
Myndigheten för delaktighet
Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck
Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK)
Socialstyrelsen
Kommuner
Arvika kommun
Danderyds kommun
Göteborgs stad
Karlstads kommun
Skellefteå kommun
Sorsele kommun
Södertälje kommun
Tingsryds kommun
Uddevalla kommun
Medel mot våld
134

Bilagor
Kommuner (fortsättning)
Växjö kommun
Årjängs kommun
Regioner
Region Blekinge
Region Dalarna
Region Jämtland Härjedalen
Region Kronoberg
Region Skåne
Region Stockholm
Region Uppsala
Region Värmland
Region Västerbotten
Västra Götalandsregionen
Ideella organisationer som har fått utvecklingsmedel
ASOV Stockholm
Ericastiftelsen
Kvinno- och tjejjourer i Norrbotten
Mansforum Örebro (numera Fri från våld)
Västerås stadsmission
WONSA
Aktörer som myndigheterna skulle samråda med
Sveriges Kommuner och Regioner (SKR)
Andra organisationer
1000 Möjligheter
GAPF
Maskrosbarn
Qjouren Väst
RFSL stödmottagning
Somaya
Storasyster
Talita
TRIS
Unizon
Medel mot våld

Bilagor
Våra intervjuer har varit semistrukturerade. Vi har tagit fram intervjuguider
med frågor som vi har haft som utgångspunkt för intervjuerna och vi har gjort
anpassningar under tiden intervjuerna pågått. Vi har till exempel ställt följdfrågor
utifrån det intervjupersonen berättat eller hoppat över frågor när intervjupersonen
självmant berättat om något vi tänkt fråga om.
Vi har också gjort anpassningar i intervjuguiderna över tid, till exempel när vi
har sett behov av att få mer information om någon aspekt av uppdraget. Vi har
också haft olika intervjuguider beroende på vem vi har intervjuat. På grund av
det väljer vi att redovisa några övergripande områden som har ingått i många av
intervjuerna i stället för att lägga in &#x0066006C;era intervjuguider. Några av områdena som
har ingått i många av intervjuerna är:
•
Uppdragets betydelse och resultat
•
Vad som har gjorts inom ramen för uppdraget
•
Målen
•
Synpunkter på utformningen av uppdraget
Fokus för intervjuerna har varierat beroende på vem vi har intervjuat. Till exempel
har intervjuerna med kommuner, regioner och ideella organisationer fokuserat mer
på utvecklingsmedlen, medan intervjuerna med myndigheterna har lagt större vikt
vid vad de har gjort inom ramen för uppdraget.
När det gäller målen har en del intervjuer haft fokus på vad självförsörjning av
baskunskaper innebär och i vilken utsträckning de intervjuade ser att uppdraget
har bidragit till målen för uppdraget. Andra intervjuer har snarare fokuserat
på vilka generella utmaningar som &#x00660069;nns kopplade till målen. Några exempel på
andra områden som har förekommit i en del av intervjuerna är kompetensstöd och
konsekvenser av att uppdraget inte fortsätter under 2023.
Medel mot våld
136

Bilagor
Bilaga 2 – Skriftliga frågor
Vi skickade skriftliga frågor till Socialstyrelsen, NCK, Barnafrid, Jämställdhets
myndigheten, alla länsstyrelserna och Nationellt centrum mot hedersrelaterat
våld och förtryck. Alla utom två länsstyrelser besvarade frågorna. Nästan alla
myndigheterna besvarade frågorna skriftligt, men några besvarade i stället frågorna
muntligt genom att vi intervjuade dem med utgångspunkt i frågorna vi hade skickat
ut. I några fall &#x00660069;ck vi in både muntliga och skriftliga svar samt hade kompletterande
intervjuer.
Vi skickade även ut kompletterande frågor till de regioner som vi inte intervjuade
om konsekvenserna av att uppdraget inte förlängs under våren 2023. Vi &#x00660069;ck in
svar från nio regioner: Region Blekinge, Region Halland, Region Kalmar, Region
Norrbotten, Region Värmland, Region Västerbotten, Region Västmanland, Region
Örebro, Region Östergötland.
Medel mot våld

Bilagor
Bilaga 3 – Enkäten till kommunerna
Nedan presenteras enkäten till kommunerna. Enkäten besvarades via webben och vissa frågor &#x00660069;ltrerades beroende på hur kommunerna
svarade på enkäten. Om en kommun till exempel uppgav att de inte hade tagit fram eget utbildningsmaterial &#x00660069;ltrerades frågan om vilken
betydelse utvecklingsmedlen haft för det bort.
Enkät om utvecklingsmedel och kompetensstöd för arbete mot våld i nära relationer m.m.
Välkommen till Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (Vård- och omsorgsanalys) enkät om utvecklingsmedel och kompetensstöd
till arbete mot våld i nära relationer, sexuellt våld, hedersrelaterat våld och förtryck, samt prostitution och människohandel för sexuella
ändamål. Vård- och omsorgsanalys har regeringens uppdrag att analysera måluppfyllelsen för
Uppdrag att fördela utvecklingsmedel
och ge kompetensstöd för arbete mot våld i nära relationer m.m.
.
•
Med
kompetensstöd
menar vi kunskaps och metodstöd, det kan till exempel vara utbildningar, webbutbildningar, utbildnings&#x00660069;lmer
och skriftligt utbildningsmaterial som handböcker.
•
När vi ställer frågor om
utvecklingsmedlen
är det utvecklingsmedlen för 2020–2022 som vi huvudsakligen är intresserade av.
•
När vi skriver
våldsområdet
i enkäten menar vi våld i nära relationer, sexuellt våld, hedersrelaterat våld och förtryck, samt prostitution
och människohandel för sexuella ändamål.
•
När vi skriver personal i
socialtjänsten
menar vi kommunens personal i socialtjänsten.
•
När vi skriver socialtjänsten eller
personal i socialtjänsten
avser vi hela socialtjänsten, vi inkluderar bland annat verksamhetsområdena
barn och ungdom, ekonomiskt bistånd, missbruk och beroende, funktionsnedsättning, våld i nära relationer och äldre.
För 2023 har Socialstyrelsen inte fått i uppdrag att fördela utvecklingsmedel till kommunerna, enkäten innehåller därför även några
frågor om nuläget i socialtjänsten.
Medel mot våld
138

Bilagor
Praktisk information
Det är möjligt att besvara enkäten i omgångar genom att spara dina svar och sedan fortsätta att besvara enkäten senare. Om du skulle
vilja skriva ut dina svar har du möjlighet att göra det i slutet av enkäten.
Stort tack för att du vill besvara vår enkät!
Inledande fråga om dig som besvarar enkäten
1
. Utifrån vilken roll besvarar du enkäten?
Chef
Strateg/samordningsfunktion eller motsvarande
Handläggare/socialsekreterare
Annan, ange i så fall gärna vilken din roll är
Medel mot våld

Bilagor
Kompetensutveckling (oavsett om den &#x00660069;nansieras med utvecklingsmedel eller inte)
I enkäten ställer vi både frågor som har fokus på utvecklingsmedlen och frågor som har ett bredare fokus på kompetensutveckling.
Anledningen till att vi även ställer bredare frågor är för att vi vill kunna sätta kompetensutvecklingen som &#x00660069;nansieras med utvecklingsmedlen
i perspektiv till all kompetensutveckling som görs på våldsområdet inom socialtjänsten i kommunen (oavsett om den &#x00660069;nansieras av
utvecklingsmedel eller inte).
Frågorna nedan är bredare frågor där ni ska uppge vad kommunen har gjort oavsett om ni har använt utvecklingsmedlen för att &#x00660069;nansiera
det eller inte.
2
. Har personalen i socialtjänsten* någon gång under 2020 till 2022 fått kompetensutveckling om…?
Ja, samtliga i
personalen
Ja, en majoritet
av personalen
Ja, en minoritet av
personalen
Nej, ingen
Ja, men vi har

ingen uppfattning

om hur många
Vet ej
Våld i nära relationer
Hedersrelaterat våld och förtryck
Prostitution och människohandel för
sexuella ändamål
Sexuellt våld
*Med socialtjänsten avser vi bland annat verksamhetsområdena barn och ungdom, ekonomiskt bistånd, missbruk och beroende, funktionsnedsättning, våld i nära relationer

och äldre.
Medel mot våld
140

Bilagor
3
. Har kommunen någon gång under 2020 till 2022 gjort följande för att kompetensutveckla personalen i socialtjänsten på våldsområdet? Kommunen
har…
Ja
Nej
Vet ej
…tagit fram eget utbildningsmaterial
…samverkat med andra kommuner kring utbildning
…samverkat med regionen kring utbildning
…samverkat med andra berörda verksamheter kring utbildning
Om du har svarat
Ja
på
…samverkat med andra berörda verksamheter kring utbildning
ange i så fall gärna med vilken eller vilka.
4
. Har kommunen under 2020 till 2022 haft någon eller några särskilt utsedda anställda som lägger en mindre eller större del av sin tjänst på att utbilda
personal i socialtjänsten om våld?
Ja
Nej
Vet ej
5
. Hur många personer la en
mindre del av sin tjänst
på att utbilda personal i socialtjänsten om våld?
Ingen person
1 person
Fler än 1 person
Vet ej
Medel mot våld

Bilagor
6
. Hur många personer la en
större del av sin tjänst
på att utbilda personal i socialtjänsten om våld?
Ingen person
1 person
Fler än 1 person
Vet ej
Kompetensutveckling och utvecklingsmedlen
Följande frågor fokuserar på utvecklingsmedlens betydelse för kompetensutvecklingen.
7
. Har kommunen någon gång under 2020 till 2022 använt utvecklingsmedel till kompetensutveckling av personal i socialtjänsten* om…?
Ja, till samtliga
i personalen
Ja, till en majoritet
av personalen
Ja, till en minoritet
av personalen
Nej, inte till
någon
Ja, men vi har ingen
uppfattning om till hur många
Vet ej
Våld i nära relationer
Hedersrelaterat våld och förtryck
Prostitution och människohandel
för sexuella ändamål
Sexuellt våld
*Med socialtjänsten avser vi bland annat verksamhetsområdena barn och ungdom, ekonomiskt bistånd, missbruk och beroende, funktionsnedsättning, våld i nära relationer och
äldre.
Medel mot våld
142

Bilagor
8
. Har kommunen någon gång under 2020 till 2022 använt utvecklingsmedel till kompetensutveckling av socialtjänstens personal om våld med fokus på …?
Ja
Nej
Vet ej
HBTQI-personer
Personer med missbruk
Personer med utländsk bakgrund
Personer som har funktionsnedsättningar
Personer som tillhör nationella minoriteter
Barn och unga
Äldre personer
Medel mot våld

Bilagor
9
. Från vilka verksamhetsområden har personal i kommunen med stöd av utvecklingsmedel fått ta del av…?

(Det är möjligt att kryssa i &#x0066006C;era alternativ.)
Barn och
ungdom
Ekonomiskt
bistånd
Missbruk och
beroende
Funktions
nedsättning
Våld i nära
relationer
Äldre
Annat verksamhets
område
Inga verksamhets
områden har fått det
Vet ej
Utbildningar/
föreläsningar med
externa* föreläsare
Webbkurser
Ärendehandledning
Handledning
som stöd vid
implementering av
nya metoder
Utbildningsövningar
att göra i grupp
Om du har svarat
Annat verksamhetsområde
ange i så fall gärna vilket eller vilka.
*Med externa menar vi andra aktörer än kommunen till exempel myndigheter, företag eller ideella organisationer.
Medel mot våld
144

Bilagor
10
. Vilken betydelse har utvecklingsmedlen haft för att personal i socialtjänsten har fått ta del av…?
Mycket stor
Ganska stor
Ganska liten
Mycket liten eller ingen alls
Vet ej
Utbildningar/föreläsningar med externa föreläsare
Webbkurser
Ärendehandledning
Handledning som stöd vidimplementering av nya metoder
Utbildningsövningar att göra i grupp
11
. Vilken betydelse har utvecklingsmedlen haft för att kommunen…?
Mycket stor
Ganska stor
Ganska liten
Mycket liten eller ingen alls
Vet ej
Har tagit fram eget utbildningsmaterial
Har samverkat med andra kommuner kring utbildning
Har samverkat med regionen kring utbildning
Har samverkat med andra berörda verksamheter utbildning
Medel mot våld

Bilagor
12
. Vilken betydelse har utvecklingsmedlen haft för att kommunen har någon eller några särskilt utsedda anställda som utbildar personal i socialtjänsten
om våld?
Mycket stor
Ganska stor
Ganska liten
Mycket liten eller ingen alls
Vet ej
13
. Vilken betydelse har utvecklingsmedlen haft för att öka kunskapen om våld hos personalen i socialtjänsten?
Mycket stor
Ganska stor
Ganska liten
Mycket liten eller ingen alls
Vet ej
Om du vill får du gärna kommentera vilken betydelse utvecklingsmedlen har haft för att öka kunskapen.
Medel mot våld
146

Bilagor
Tillgången till kompetensstöd och behov
Vi är intresserade av hur ni upplever tillgången till och era behov av kompetensstöd. I uppdraget de&#x00660069;nieras kompetensstöd som kunskaps och
metodstöd. Det kan till exempel vara utbildningar, webbutbildningar, utbildnings&#x00660069;lmer och skriftligt utbildningsmaterial som handböcker.
14
. Använde socialtjänsten kompetensstöd från följande aktörer i er kompetensutveckling på våldsområdet under 2020 till 2022?

För exempel på kompetensstöd se längre ner på sidan.
Ofta
Sällan
Aldrig
Vet ej
Socialstyrelsen
NCK (Nationellt centrum för kvinnofrid)
Barnafrid
Jämställdhetsmyndigheten
Länsstyrelsen (i ditt län)
Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck vid Länsstyrelsen i Östergötlands län
SKR (Sveriges kommuner och regioner)
Andra aktörer, till exempel företag, ideella organisationer eller andra myndigheter
Om du har svarat att ni använder kompetensstöd från
Andra aktörer
ange i så fall gärna vilken eller vilka.
Medel mot våld

Bilagor
Exempel på kompetensstöd från respektive myndighet
Om du vill se exempel på vad för kompetensstöd respektive myndighet tillhandahåller kan du läsa här, annars kan du gå direkt till nästa
fråga. (Observera att detta bara är exempel och att myndigheterna även tillhandahåller annat kompetensstöd.)
Socialstyrelsen:
•
Hedersrelaterat våld och förtryck – Utbildning för socialtjänsten
•
Våld i nära relationer och hedersrelaterat våld och förtryck – ett utbildningsmaterial för socialtjänsten
NCK:
•
Webbkurs om våld
•
Webbstöd för kommuner
Barnafrid:
•
Basprogram om våld mot barn
Jämställdhetsmyndigheten:
•
Webbutbildning om sexuell exploatering av barn, prostitution och människohandel
•
Webbkurs: Våld i nära relation – agera som chef eller kollega
Länsstyrelsen:
Vi ger inga exempel på kompetensstöd från länsstyrelsen eftersom det kan &#x00660069;nnas variation mellan länsstyrelserna.
Medel mot våld
148

Bilagor
15
. Vilken nytta har personalen i socialtjänsten haft av kompetensstödet från…?
Mycket stor
Ganska stor
Ganska liten
Mycket liten
eller ingen alls
Vet ej
Socialstyrelsen
NCK (Nationellt centrum för kvinnofrid)
Barnafrid
Jämställdhetsmyndigheten
Länsstyrelsen (i ditt län)
Nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck vid
Länsstyrelsen i Östergötlands län
SKR (Sveriges kommuner och regioner)
Andra aktörer, till exempel företag, ideella organisationer eller andra
myndigheter
Medel mot våld

Bilagor
Tillgången till kompetensstöd och behov
I fråga 16–20 avser vi kompetensstöd från externa aktörer.
16
. Hur bedömer kommunen att tillgången till kompetensstöd för
socialtjänsten är på våldsområdet generellt?
Mycket god
Ganska god
Ganska dålig
Mycket dålig
Vet ej
17
. Finns det något eller några områden där kommunen har ett stort behov
av mer kompetensstöd för socialtjänsten?
Ja, ange i så fall gärna inom vilket eller vilka områden
Nej
Vet ej
Medel mot våld
150

Bilagor
18
. Är det lätt eller svårt att hitta kompetensstöd som kommunen kan
använda vid behov av kompetensutveckling på våldsområdet för
socialtjänsten?
Mycket lätt
Ganska lätt
Ganska svårt
Mycket svårt
Vet ej
19
. Är det lätt eller svårt att välja vilka kompetensstöd kommunen ska
använda vid behov av kompetensutveckling på våldsområdet för
socialtjänsten?
Mycket lätt
Ganska lätt
Ganska svårt
Mycket svårt
Vet ej
Medel mot våld

Bilagor
20
. Har kommunen behov av mer kompetensstöd som innehåller praktiska
exempel som visar hur kunskapen kan omsättas i praktiken i socialtjänsten?
Mycket stort behov
Ganska stort behov
Ganska litet behov
Mycket litet eller inget behov
Vet ej
Utvecklingsmedlen
21
.

Hur har utvecklingsmedlen för 2020 till 2022 påverkat
socialtjänstens planering på våldsområdet?
Lett till en mer kortsiktig planering
Har inte påverkat i vilken utsträckning kommunen
planerar kort- eller långsiktigt
Lett till en mer långsiktig planering
Vet ej
Medel mot våld
152

Bilagor
22
. Vilken betydelse har utvecklingsmedlen för 2020 till 2022 haft för
kommunens utvecklingsarbete inom socialtjänsten på våldsområdet?
Mycket stor betydelse
Ganska stor betydelse
Ganska liten betydelse
Mycket liten eller ingen alls
Vet ej
23
. I vilken utsträckning har utvecklingsmedlen för 2020 till 2022 bidragit
till en långsiktig förändring av hur socialtjänsten arbetar med våld?
Mycket stor utsträckning
Ganska stor utsträckning
Ganska liten utsträckning
Mycket liten utsträckning eller ingen alls
Vet ej
24
. Vilken långsiktig förändring har utvecklingsmedlen bidragit till?

Medel mot våld

Bilagor
Synpunkter på utvecklingsmedlen som helhet
25
. Vilken nytta har utvecklingsmedlen för 2020 till 2022 haft för
socialtjänsten sammantaget?
Mycket stor nytta
Ganska stor nytta
Ganska liten nytta
Mycket liten eller ingen alls
Vet ej
26
. Vilka är de största styrkorna med upplägget med utvecklingsmedlen?
27
. Vilka är de största svagheterna med upplägget med utvecklingsmedlen?
28
. Utgick ni från att 2022 skulle vara sista året med utvecklingsmedel när
ni gjorde planeringen för 2023?
Vi utgick från att 2022 var sista året med
utvecklingsmedel
Vi utgick från att vi skulle få utvecklingsmedel för 2023
Vi tänkte inte på utvecklingsmedlen när vi gjorde
planeringen för 2023
Vet ej
29
. Hur &#x00660069;ck ni information om att det inte skulle komma utvecklingsmedel
för 2023?
30
. När &#x00660069;ck ni information om att det inte skulle komma utvecklingsmedel
för 2023?
Medel mot våld154

.Vad händer med socialtjänstens utvecklingsarbete på våldsområdetunder 2023 jämfört med 2022?
Vi planerar att genomföra mindre utvecklingsarbeteVi planerar att genomföra utvecklingsarbete i samma omfattningVi planerar att genomföra mer utvecklingsarbeteVet ej.Vad är den eller de främsta orsakerna till förändringen?(Det är möjligt att kryssa i &#x0066006C;era alternativ.)
Förändrade behov av utvecklingsarbete inom våldsområdetOrganisationsförändringarInga utvecklingsmedel från SocialstyrelsenMindre ekonomiska medel från den egna kommunen
till våldsområdetMer ekonomiska medel från den egna kommunen
till våldsområdetMindre smittspridning av covid-19Annat, ange i så fall gärna vadVet ej
Här &#x00660069;nns också möjlighet att kommentera orsaken till förändringen.
Medel mot våld

Bilagor
33
. Planerar ni att förändra bemanningen av särskilt utsedda anställda i kommunen under 2023 som…?
Ja, vi planerar att
minska antalet
personer eller arbetad
tid
Ja, vi planerar att öka
antalet personer eller
arbetad tid
Nej, vi planerar ingen
förändring
Vet ej
Samordnar våldsarbetet inom kommunen
Samverkar med aktörer utanför kommunen på
våldsområdet
Utbildar personal i socialtjänsten på våldsområdet
Gör annat utvecklingsarbete/strategiarbete på
våldsområdet
Vi är medvetna om att i vissa kommuner kan samma person ansvara för utbildning, samordning och utvecklingsarbete/strategiarbete.
Medel mot våld156

. Vad är den eller de främsta orsakerna till förändringen?(Det är möjligt att kryssa i &#x0066006C;era alternativ.)
Förändrade utbildningsbehovOrganisationsförändringarInga utvecklingsmedel från SocialstyrelsenMindre ekonomiska medel från den egna kommunen till våldsområdetMer ekonomiska medel från den egna kommunen till våldsområdetMindre smittspridning av covid-19Annat, ange i så fall gärna vadVet ej
Här &#x00660069;nns också möjlighet att kommentera orsaken till förändringen.. Har ni gjort några förändringar i planeringen av hur många i socialtjänsten som ska få utbildning under 2023?
Ja, vi planerar att ge färre utbildning Ja, vi planerar att ge &#x0066006C;er utbildning Nej, ingen förändringVet ej
Medel mot våld

157
. Vad är den eller de främsta orsakerna till förändringen?(Det är möjligt att kryssa i &#x0066006C;era alternativ.)
Förändrade utbildningsbehovOrganisationsförändringarInga utvecklingsmedel från SocialstyrelsenMindre ekonomiska medel från den egna kommunen till våldsområdetMer ekonomiska medel från den egna kommunen till våldsområdetMindre smittspridning av covid-19Annat, ange i så fall gärna vadVet ej
Här &#x00660069;nns också möjlighet att kommentera orsaken till förändringen.. Om du har några övriga synpunkter om kompetensstöd och utvecklingsmedel inom våldsområdet framför dem gärna nedan.
Medel mot våld
158

Bilagor
Tabell 6
. Andelen kommuner som uppger att de någon gång 2020–2022 använt utvecklingsmedel till kompetensutveckling av personal i socialtjänsten
inom olika områden.
Samtliga
En
majoritet
En
Personal har fått, men
Inga
Våld i nära
relationer (n = 163)
25 %
42 %
23 %
7 %
1 %
2 %
Hedersrelaterat
våld och förtryck

(n = 149)
10 %
27 %
48 %
9 %
4 %
2 %
Prostitution och
människohandel för
sexuella ändamål

(n = 109)
4 %
9 %
52 %
8 %
19 %
7 %
Sexuellt våld

(n = 118)
8 %
17 %
48 %
8 %
12 %
7 %
På grund av avrundning kan summan över- eller understiga 100 procent.

Källa: Vård- och omsorgsanalys kommunenkät 2023.
Medel mot våld
Måluppfyllelsen för utvecklingsmedel och kompetens
–
stöd till arbete mot våld i nära relationer
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har analyserat mål
uppfyllelsen för ett regeringsuppdrag om utvecklingsmedel
och kompetensstöd för att utveckla arbetet mot våld i nära
relationer, sexuellt våld, hedersrelaterat våld och förtryck,
samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål. Vi
ser att utvecklingsmedlen till kommuner, regioner och ideella
organisationer haft stor betydelse. Samtidigt har det funnits brister
i framförhållning i uppdragets styrning. Uppdraget har bidragit
till mer myndighetssamverkan kring kompetensstöd, men bilden är
delad när det gäller vilket mervärde denna samverkan har tillfört.
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys
uppgift är att ur ett patient-,
brukar- och medborgarperspektiv följa upp och analysera hälso- och
sjukvården, tandvården och omsorgen. Vi har patienternas och brukarnas
behov som utgångspunkt i våra analyser. Myndigheten ska också verka för
att samhällets resurser används på bästa sätt för att skapa en så god hälsa
och patient- och brukarupplevd kvalitet som möjligt. Syftet är att bistå vården
och omsorgen i att förbättra kvaliteten och effektiviteten – förbättringar som
ytterst ska komma patienter, brukare och medborgare till del.
ISBN 978-91-88935-88-5
ård- och publikationemen ange alltid källa.Rapporten &#x00660069;nns publicerad på www.vardanalys.seBeställning av tryckta publikationer:registrator@vardanalys.seBox 6070, 102 31 Stockholm© Myndigheten för våromsorgsanalys, 2023Graisk design och produktion: Omslagsbild: Shutterstock
Rapport 2023:7
Medel mot våld
Måluppfyllelsen för utvecklingsmedel och kompetensstöd till arbete mot våld i nära relationer

Publicerad: 30 november 2023