Kunskapsläget kring postcovid och flera närliggande tillstånd är fortfarande begränsat och, när det gäller postcovid, i snabb utveckling. Det ställer särskilda krav på hur hälso- och sjukvården organiserar sin kunskapsstyrning – det vill säga hur kunskap tas fram, sprids och används för att säkerställa en kunskapsbaserad, jämlik och ändamålsenlig vård.
Vi har fått i uppdrag av regeringen att kartlägga och beskriva hur ett urval av andra länder arbetar med kunskapsstyrning och förutsättningar för implementering av kunskap, när det gäller postcovid och andra tillstånd som ME/CFS, PANS/PANDAS och POTS. Kartläggningen ska utgå från ett patient- och jämlikhetsperspektiv.
Läs mer om uppdraget på regeringens webbplats: Uppdrag till Myndigheten för vård- och omsorgsanalys att kartlägga kunskapsstyrningen i andra länder gällande sjukdomar eller tillstånd med svagt kunskapsläge
Om kartläggningen och urvalet av länder
Vi har valt ut sex länder som alla har nationella kunskapsstöd för postcovidvården. Kartläggningen ska genomföras genom dokumentstudier och intervjuer och utgå från följande övergripande frågor:
- vilka aktörer, på olika nivåer, som ansvarar för kunskapsstyrningen inom vården av patienter med postcovid och närliggande tillstånd eller syndrom
- hur kunskapsstyrningen inom området är organiserad, inklusive ansvarsfördelning och samverkan mellan olika nivåer och aktörer
För att sätta resultaten i ett sammanhang jämförs varje lands kunskapsstyrning inom postcovidområdet med hur kunskapsstyrningen generellt är organiserad i landet. Det ger en bild av om och hur arbetssätten skiljer sig åt när vården gäller tillstånd där kunskapsläget är svagt och under utveckling.
Kartläggningen handlar om hur kunskapsstyrningen är organiserad och hur kunskap tas fram och används i vården. Däremot granskar vi inte innehållet i de rekommendationer och riktlinjer som finns i länderna.
Uppdraget ska redovisas senast den 30 april 2026.