Styrningen av den svenska välfärden är i stor utsträckning decentraliserad, men allt oftare ses en ökad centralisering eller ett ökat statligt ansvarstagande som en lösning på de utmaningar som svensk hälso- och sjukvård står inför i dag, till exempel bristande effektivitet, jämlikhet och samordning. En rad initiativ har tagits mot en ökad statlig styrning av vården, bland annat nationell läkemedelslista och nationell högspecialiserad vård. I juni 2023 tillsatte regeringen en parlamentarisk kommitté, Vårdansvarskommittén, för att ta fram beslutsunderlag för ett helt eller delvis statligt huvudmannaskap.
Tre nordiska länder har genomfört strukturreformer som inneburit en ökad grad av centraliserad styrning av vårdens organisering och finansiering – Norge (2002), Danmark (2005) och Finland (2023). De specifika angreppssätten skiljer sig dock mellan länderna.
Projektet har följande frågeställningar:
- Hur har reformerna genomförts och vilka förändringar de gett upphov till?
- Vilka effekter har reformerna haft på exempelvis vårdens effektivitet, kvalitet och tillgänglighet?
- Vilka centrala utmaningar kvarstår inom hälso- och sjukvården i respektive land?
Målet är att ge beslutsfattare i Sverige kunskap om vilka vägval som prövats i Norden när det gäller hälso- och sjukvårdens övergripande styrning.