Utmaningarna inom svensk äldreomsorg har fått stor uppmärksamhet i samband med covid-19-pandemin. Därför har vi gjort en jämförande kartläggning av äldreomsorgens struktur, organisation och innehåll i Sverige, Danmark, Finland och Norge. Syftet är att skapa en aktuell och fördjupad lägesbild av svensk äldreomsorg i nordisk kontext. Vi har undersökt vilka likheter och skillnader som finns mellan våra nordiska grannländer och på vilka områden det behövs mer kunskap.

Våra viktigaste resultat från kartläggningen:

  • På övergripande nivå är äldreomsorgens utformning liknande mellan länderna, men det är svårt att bedöma skillnader i insatsernas omfattning och ännu svårare att jämföra deras innehåll och kvalitet.
  • Länderna har liknande insatsformer, men det är vanligare med institutionsboenden i Norge och avlönad anhörigvård i Finland.
  • Tillgången till omsorg bygger på liknande behovsprövning, men egenavgifterna varierar.
  • I alla länderna kan kommuner lägga ut omsorg på privata utförare, men Sverige utmärker sig med en hög andel vinstdrivna utförare.
  • Personalen består främst av omsorgspersonal och sjuksköterskor, och alla länderna rapporterar att kompetensförsörjningen är en utmaning.
  • Sveriges uppdelning av huvudmannaskapet mellan vården och omsorgen kan försvåra integreringen av läkarvård och omsorg för personer med äldreomsorg.
  • Över lag ser vi stora likheter i den rättsliga regleringen av äldreomsorgen, men i Sverige saknas en tydlig reglering av möjligheterna att ge vård och omsorg till personer med nedsatt beslutsförmåga.
  • Jämförelser mellan länderna försvåras av betydande kommunal variation och avsaknad av gemensam terminologi och statistik.

Slutsatser

  • Det är stora likheter mellan länderna i en europeisk kontext: hög ambitionsnivå, liknande insatsformer och gemensamma demografiska utmaningar.
  • Sverige lägger högst andel av BNP på äldreomsorgen, men det är svårt att se en jämförelsevis större omfattning på insatserna.

Framåtblickande frågor för lärande, utveckling och styrning i äldreomsorgen

  • Ambitionsnivån i svensk äldreomsorg är jämförelsevis högre sett till finansieringsgrad än till andel äldre med insatser – vad beror det på?
  • I alla länder kan kommunerna lägga ut omsorg på icke-offentliga utförare, men hur påverkar det att Sverige har en högre andel vinstdrivande och lägre andel idéburna utförare?
  • Hur kan de gemensamma utmaningarna kring äldreomsorgens kompetensförsörjning bemötas?
  • Alla länder visar tecken på bristande samordning mellan omsorg och hälso- och sjukvård, men leder Sveriges delade huvudmannaskap till större utmaningar?
  • Hur kan vi säkerställa att äldre personer i Sverige som inte har förmåga att samtycka till en insats, eller som inte förstår innebörden av ett nekat samtycke, får den vård och trygghet som de behöver?
  • Hur kan lokal anpassning av äldreomsorgen kombineras med större nationell jämlikhet?
  • Hur kan vi öka förutsättningarna för att jämföra äldreomsorgens måluppfyllelse, inklusive brukarupplevd kvalitet, mellan och inom länder?

Sammanfattning av rapporten

Ladda ner presentationen som pdf.