Vi har analyserat indikatorer för att identifiera skillnader mellan landsbygden och andra delar av Sverige. Vi har även undersökt förutsättningarna för en ändamålsenlig kompetensförsörjning och digitalisering av primärvården. På så sätt har vi identifierat centrala utvecklingsområden för primärvården i landsbygden och viktiga förutsättningar för en god hälsa för befolkningen.

Våra slutsatser är:

  • Vissa aspekter av tillgänglighet och kvalitet skiljer sig åt i olika delar av landet. Exempelvis är långa avstånd, brister i kontinuiteten och sämre resultat för medicinska utfallsmått i bland mer uttalade i landsbygden. Ändå framstår inte skillnader mellan kommuntyperna som den viktigaste utmaningen för en god hälsa och vård på lika villkor. Skillnader mellan personer med olika hälsa och socioekonomi framstår istället som mer centrala. Samtidigt är dessa utmaningar större i landsbygden som en konsekvens av svårare demografiska förhållanden.
  • Generellt sett har de som bor i landsbygden inte andra förväntningar, utan förväntningarna beror på andra faktorer än bostadsort. Det finns ett gap mellan befolkningens förväntningar på vården och hur vården uppfyller dem. Det finns därmed ett behov av att utveckla vården för att bättre möta befolkningens förväntningar.
  • Kompetensförsörjningen framstår som en särskilt stor utmaning i landsbygden. Det finns ett behov av kontinuerliga insatser för att förbättra förutsättningarna för kompetensförsörjning. Det handlar om att attrahera, rekrytera och behålla personal. Viktiga områden för insatser är utbildning, arbetsmiljö och levnadsvillkor i landsbygden.
  • Digitalisering kan öka tillgängligheten och kontinuiteten, samt ha extra stor betydelse för landsbygdens specifika utmaningar. En ökad digitalisering kräver liknande insatser i landsbygden som i andra delar av landet, bland annat en gemensam digital infrastruktur. De digitala lösningarna måste ha en tydlig funktion och anpassas utifrån verksamhetens och individens förutsättningar och behov.
  • Privata vårdgivare upplever att det är svårare att etablera sig i landsbygden. Det handlar om svårigheter i kompetensförsörjning, hur avtalen utformas och förutsättningar för planering. Flera regioner använder olika former av glesbygdsersättning för att kompensera ett ökat resursbehov, men regionerna skulle även kunna använda andra metoder för att stimulera privata vårdgivare att etablera sig.
  • Behovet av insatser för att utveckla vården finns på alla nivåer och i hela landet. Insatserna måste anpassas utifrån lokala förutsättningar. Det finns behov av forskning och utvärdering för att identifiera kostnadseffektiva insatser för att utveckla vården i landsbygden.
  • Omställningen till en god och nära vård har förutsättningar att vara framgångsrik i landsbygden. På samma gång finns det riskfaktorer, som exempelvis ett något sämre resultat för medicinska utfallsmått, som noga bör följas i samband med omställningen.

Vi ger tre rekommendationer:

Utifrån det behov av insatser som vi ser har vi identifierat tre centrala utvecklingsområden där vi lämnar rekommendationer.

  • Regeringen, regionerna och kommunerna bör säkerställa kontinuerliga insatser för att förbättra förutsättningarna för kompetensförsörjningen i landsbygden.
  • Regeringen, regionerna och kommunerna bör säkerställa att en bredd av digitala verktyg ska kunna användas och utvecklas.
  • Regeringen, regionerna och kommunerna bör noga följa hur omställningen till en god och nära vård påverkar kvaliteten på vården i landsbygden.

Sammanfattning

Ladda ner sammanfattningen som pdf.