Vårdanalys har sammanställt forskning och genomfört fördjupande analyser av befolkningens förtroende för hälso- och sjukvården. I en ny rapport presenteras ny kunskap om förtroendets orsaker och varför det är viktigt att regeringen och landstingen genomför insatser för att säkerställa ett stort förtroende även på sikt.
– Vi ser att omkring 65 procent av befolkningen har ett stort förtroende för hälso- och sjukvården. Det är en tillgång som behöver värnas eftersom förtroendet påverkar vårdens effektivitet och patienters och medborgares sätt att agera i vården, till exempel benägenheten att söka vård och följa behandlingsråd, säger Isabelle Carnlöf, utredare, Vårdanalys.
Särskilt stort förtroende har befolkningen för hälso- och sjukvårdspersonalen och sjukhusen, medan förtroendet för vårdcentralerna, hur hälso- och sjukvårdssystemet fungerar och vårdens styrning och ledning är mindre. Det finns också stora skillnader mellan olika landsting.
– Svagheterna i förtroendet för vården behöver hanteras för att inte befolkningens förtroende ska minska på sikt. En del i det är att stärka tillgängligheten, personcentreringen och utveckla styrningen och ledningen. Regeringen och landstingen behöver också beakta förtroendet mer i utvecklingen av vården, säger Karin Nylén, vikarierande generaldirektör, Vårdanalys.
Förtroendet påverkas av samhällsutvecklingen i stort och hänger samman med flera andra attityder som tillit till andra människor och nöjdhet med demokratin. Men hur vården fungerar ur ett patient- och medborgarperspektiv är kärnan i förtroendet och det som regeringen och landstingen bör fokusera på.
– Upplevelse av brister i tillgänglighet, kontinuitet och i relationella faktorer som att bli tagen på allvar och att bli lyssnad på i mötet med vården är vanliga orsaker till att ha ett litet förtroende för hälso- och sjukvården, fortsätter Isabelle Carnlöf.
Rapporten Förnuft och känsla. Befolkningens förtroende för hälso- och sjukvården finns att läsa och ladda ner på www.vardanalys.se.