Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har på regeringens uppdrag undersökt hur befolkningen i Sverige anser att hälso- och sjukvården fungerar, och jämfört med svaren från befolkningen i tio andra länder. De flesta svaren lämnades i slutet av februari eller i början på mars förra året, vilket innebär att undersökningen till stor del genomfördes före covid-19-pandemin. I december 2020 presenterades delar av resultaten. Den här rapporten innehåller fler resultat och en fördjupad analys.
Undersökningen visar bland annat att personer som kontinuerligt får träffa samma läkare eller sjuksköterska har bättre erfarenheter av sin vård än dem som enbart har en ordinarie vårdcentral.
– De som har en ordinarie vårdkontakt upplever sig mer delaktiga och involverade, att personalen bättre känner till deras sjukdomshistoria, ger dem tillräckligt med tid och förklarar på ett sätt som de förstår, säger Peter Nilsson, utredare på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.
Personer med en ordinarie vårdkontakt får även fler vårdinsatser i jämförelse med personer som enbart har en ordinarie vårdcentral. Till exempel rapporterar de en mer samordnad vård, får fler stödinsatser vid psykisk ohälsa samt bättre stöd och uppföljning efter sjukhusvård.
De flesta i Sverige har en ordinarie vårdcentral som de går till för sin vård. Däremot har bara 35 procent en ordinarie vårdkontakt, medan motsvarande andel i övriga länder i undersökningen är mellan 80 och 98 procent. Det finns också skillnader mellan olika grupper som inte beror på skillnader i hälsa – till exempel har personer i glesbygd mer sällan en ordinarie vårdkontakt än personer i städer.
– Sverige visar låga resultat för faktorer som är centrala i en personcentrerad vård, till exempel kontinuitet, tillgänglighet och samordning. Regeringen och regionerna bör i arbetet med att öka de ordinarie vårdkontakterna se till att det sker utifrån behov och utan omotiverade skillnader, säger Jean-Luc af Geijerstam, generaldirektör på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.
Rapporten Vården ur befolkningens perspektiv 2020. En jämförelse mellan Sverige och tio andra länder finns att läsa och ladda ner på www.vardanalys.se.
Om IHP-undersökningen
Sverige deltar sedan 2009 i en årlig internationell jämförande undersökning av hälso- och sjukvården. Undersökningen, the International Health Policy Survey (IHP) genomförs i 11 länder. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har sedan 2014 i uppdrag av regeringen att genomföra den svenska delen. I den här rapporten redovisas 2020 års undersökning, där Australien, Frankrike, Kanada, Nederländerna, Norge, Nya Zeeland, Schweiz, Storbritannien, Sverige, Tyskland och USA deltog. Drygt 2 500 slumpmässigt utvalda personer i åldern 18 år och äldre svarade på den svenska delen av undersökningen.