Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har genomfört den svenska delen av undersökningen, hur befolkningen i Sverige anser att hälso- och sjukvården fungerar, och jämfört med svaren från befolkningen i tio andra länder. De flesta svaren lämnades i slutet av februari eller i början på mars i år, vilket innebär att undersökningen till stor del genomfördes före covid-19-pandemin.
Drygt 6 av 10 svenskar uppger att de fått vänta mer än två dagar på en tid hos läkare eller sjuksköterska senast de behövde vård som inte var akut, och tre av tio att de fick vänta mer än en vecka.
– Vi vet sedan länge att det är svårt att få snabb tillgång till primärvården. Omställningen som pågår mot en god och nära vård har en avgörande betydelse. Man ska kunna få snabb och bra hjälp och bedömning för att få rätt vård, och inte i onödan åka till akutsjukhusen, säger Jean-Luc af Geijerstam, generaldirektör på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.
I undersökningen uppgav även 17 procent av de svarande att de fick vänta fyra månader eller längre på ett besök hos specialist, och 15 procent att de fick vänta mer än fyra månader på en planerad och icke-akut behandling eller operation. Enligt vårdgarantin ska patienter som längst behöva vänta i 90 dagar på ett första besök i den specialiserade vården efter det att en remiss har gått iväg eller, om någon remiss inte är nödvändig, från det att den enskilde har sökt kontakt med den specialiserade vården.
Endast 6-7 procent av svenskarna uppger att de har avstått från att uppsöka vård eller att hämta ut läkemedel på grund av kostnaden. Däremot är det fler som avstått tandvård, 23 procent, på grund av kostnaden.
Ta del av fler resultat i undersökningen: Vården ur befolkningens perspektiv
Ytterligare resultat och utförligare analyser presenteras i en fullständig rapport i mars 2021.