Utmaningarna inom svensk äldreomsorg har fått stor uppmärksamhet i samband med covid-19-pandemin. Myndigheten för vård- och omsorganalys har nu gjort den första integrerade kartläggningen av äldreomsorgens struktur, organisation och innehåll i Sverige, Danmark, Finland och Norge. Undersökningen visar att de nordiska länderna arbetar med äldreomsorg på liknade sätt, och att de har liknande styrkor och svagheter.
Man har en hög ambitionsnivå på insatserna i äldreomsorgen i alla de jämförda länderna, samtidigt som man står inför samma utmaningar med en ökande andel äldre och svårigheter att rekrytera personal, säger Kerstin Gunnarsson, projektledare på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.
Undersökningen visar också att det i alla länderna finns brister i samordningen mellan omsorgen och hälso- och sjukvården. Situationen är särskilt komplex i Sverige, eftersom ansvaret är delat mellan kommuner och regioner. Äldreomsorgen i Sverige skiljer sig dessutom på några punkter från övriga nordiska länder. Bland annat saknas en tydlig reglering av möjligheterna att ge vård och omsorg till personer med nedsatt beslutsförmåga. Sverige lägger också en högre andel resurser på äldreomsorgen i förhållande till BNP jämfört med de övriga nordiska länderna – år 2018 lade Sverige 2,4 procent av BNP på äldreomsorg, jämfört med 2,3 i Norge, 2,0 i Danmark och 1,5 i Finland. Däremot går det inte att dra några slutsatser kring hur skillnaderna påverkar äldreomsorgens kvalitet i stort.
Vi kan se att de här skillnaderna finns, men det är svårt att bedöma om de påverkar kvaliteten på äldrevården, eftersom länderna definierar, kategoriserar och redovisar insatser och utfall på olika sätt. Här finns potential för ett gemensamt arbete och lärande inför den fortsatta utvecklingen av äldreomsorgen, säger Jean-Luc af Geijerstam, generaldirektör på Myndigheten för vård- och omsorgsanalys.
Rapporten Den nordiska äldreomsorgen. En jämförande kartläggning av struktur, organisation och innehåll finns att läsa och ladda ner på www.vardanalys.se.