Studien International Health Policy Survey (IHP) genomförs årligen i samarbete med den amerikanska stiftelsen The Commonwealth Fund. Syftet är att ge underlag till ett förbättrat beslutsfattande i hälso- och sjukvården. I ett rullande treårsschema vänder sig studien till tre olika grupper: befolkningen som helhet (från 18 år), den äldre delen av befolkningen (från 65 år och äldre) och läkare i primärvården. Deltagande länder utöver Sverige är Australien, Frankrike, Kanada, Norge, Nederländerna, Nya Zeeland, Schweiz, Storbritannien, Tyskland och USA.

2021 års studie riktade sig till befolkningen från 65 år och äldre. Drygt 3 000 slumpmässigt utvalda personer i åldersgruppen svarade på den svenska delen av undersökningen som genomfördes under våren 2021. Här visar vi ett urval av resultaten. Samtliga resultat från studien, tillsammans med en djupare analys, publiceras i mars 2022.

Resultaten i korthet

Andelen över 65 år som har en fast vårdkontakt har ökat sedan 2017

I Sverige har 69 procent av personer som är 65 år och äldre en fast läkare eller sjuksköterska de går till för vård. Det är en ökning med 8 procentenheter sedan 2017. Sverige är dock fortsatt det land i jämförelsen som har lägst andel med fast vårdkontakt. SKR och regeringen har ingått en överenskommelse under 2021 för en god och nära vård med fokus på primärvården. I det ingår en satsning på att öka andelen i befolkningen som har en fast vårdkontakt. Det är möjligt att den ökning vi ser är ett resultat av det arbetet. Myndigheten för vård- och omsorgsinslags har ett pågående uppdrag att följa upp denna satsning.

Vården av personer med kronisk sjukdom har förbättrats på flera områden

Fler personer som har en kronisk sjukdom har fått en behandlingsplan som de kan använda i vardagen. Drygt 70 procent med kronisk sjukdom har idag en sådan behandlingsplan, vid förra mätningen 2017 hade ungefär 40 procent en behandlingsplan. Varannan person med kronisk sjukdom har haft diskussioner med vårdpersonal om mål och prioriteringar med behandlingen. Även här ser vi en tydlig ökning från 2017 då endast ungefär var tredje person med kronisk sjukdom uppgav att de haft en sådan diskussion med vårdpersonal.

Patienter rapporterar fortsatt brister i samordningen av vården

Sverige har i jämförelse med andra länder en hög andel patienter som rapporterar att samordningen av information mellan den ordinarie läkare och specialistvården inte fungerar tillräckligt bra. Till exempel så svarar 25 procent att de har varit med om att deras ordinarie läkare saknat information om den vård de fått från specialistvården. Det har även skett en försämring sedan 2017.

Patienter rapporterar fortsatta långa väntetider till icke-akut vård

Den svenska befolkningen 65 år och äldre rapporterar bland de längsta väntetiderna i jämförelsen till vård som inte sker på akutmottagning på sjukhus. Långa väntetider är något som svenska patienter återkommande har rapporterat om IHP-undersökningarna och vi ser inga tydliga förbättringar. Till exempel har andelen som fick vård inom två dagar minskat något sedan den senaste undersökningen 2017.

Läs tidigare undersökningar inom International Health Policy Survey (IHP)

Om undersökningen

Resultaten baseras på  The Commonwealth Fund’s 2021 International Health Policy Survey of older adults in 11 countries. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har genomfört den svenska delen av undersökningen sedan 2014. Vissa år undersöks läkarnas syn på hälso- och sjukvården och vissa år befolkningens.

Statistiska centralbyrån (SCB) har på uppdrag av Vård- och omsorgsanalys genomfört enkätundersökningen i Sverige. På uppdrag av The Commonwealth Fund har SSRS ansvarat för den internationella samordningen av undersökningen. Huvudsaklig finansiering av ”The Commonwealth Fund’s 2021 International Health Policy Survey of older adults in 11 countries” kommer från The Commonwealth Fund. Följande organisationer är medfinansiärer: Ontario Health; the Canadian Institute for Health Information; Commissaire à la santé et au bienêtre du Quebec; Ministère de la Santé et des Services sociaux; La Haute Autorité deSan té; the Caisse Nationale d’Assurance Maladie des Travailleurs Salariés; the Directorate for Research, Evaluation, Studies, and Statistics of the French Ministry of Health; German Ministry of Health and BQS Institute for Quality and Patient Safety; the Dutch Ministry of Health, Welfare and Sport and Radboud University Medical Center; the Swedish Agency for Health and Care Services Analysis (Vård- och omsorgsanalys); the Swiss Federal Office of Public Health; The Health Foundation.

Metod och genomförande

Här beskrivs sammanfattat metoden för undersökningen 2021. En utförligare metodbeskrivning kommer i samband med att rapporten publiceras i mars 2022.

Enkäten och den övergripande metoden för undersökningen utformas av den oberoende sjukvårdsstiftelsen The Commonwealth Fund i USA. De deltagande länderna har sedan haft möjlighet att ge synpunkter på frågorna och göra vissa anpassningar utifrån lokala förutsättningar.

Enkätundersökningen genomfördes under perioden 10 mars till 28 april 2021. Populationen för undersökningen utgjordes av alla folkbokförda personer i åldern 65 år och äldre. Urvalsramen i undersökningen skapades med hjälp av SCB:s register över totalbefolkningen (RTB). Från urvalsramen drogs ett stratifierat obundet slumpmässigt urval om 7 002 personer. Urvalet stratifierades utifrån geografiskt läge, svensk/utländsk bakgrund, utbildningsnivå samt ålder.

Totalt gjordes tre utskick med post till urvalet utifrån folkbokföringsadressen. I informationsbreven som skickades ut ombads urvalspersonerna att besvara frågorna via en webbenkät eller via en telefonintervju. Om personen önskade telefonintervjun var det upp till hen själv att kontakta SCB och boka eller kopplas direkt till en intervju.

Totalt svarade 3 018 personer på undersökningen, vilket ger en svarsfrekvens på 43,5 efter att den övertäckning (personer som avlidit eller emigrerat) som identifierats i urvalsramen tagits bort. De allra flesta, cirka 92 procent av de svarande, valde att svara enkäten via webb.  Svarsfrekvensen är i linje med andra enkätundersökningar som genomförs till befolkningen. En bortfallsanalys visar att bortfallet är större bland framför allt utrikes födda och lågutbildade. För att minska skevheten i bortfall har vikter beräknats som tar hänsyn till skillnader i svarsbenägenhet beroende på kön, ålder, utländsk bakgrund, urbaniseringsgraden för den boendes bostadsort, utbildningsnivå samt civilstånd. Även om mycket av skevheten i bortfall kan reduceras effektivt med vikter finns det en risk att en viss skevhet ändå kan kvarstår.

Taggar

IHP