Vården ur primärvårdsläkarnas perspektiv

Resultaten visar på både styrkor och svagheter i primärvården i Sverige. Vi ser förbättringar på många områden, samtidigt som primärvården inte har stärkts på flera centrala områden. Det gäller framför allt arbetsmiljö och samordning med andra delar av hälso- och sjukvårdssystemet, där Sverige har fortsatt svaga resultat. Sammantaget visar resultaten att primärvården inte har stärkts tillräckligt för att kunna ta rollen som vårdens nav i framtiden.

Resultat i korthet

Det här är rapportens resultat i korthet. Se även statistik över Sveriges resultat i jämförelse med övriga länder.

Arbetsmiljö

• Arbetsmiljön i primärvården i Sverige har inte förbättrats sedan 2019 och är sämre än genomsnittet för länderna i undersökningen.
• Två av tre läkare i Sverige har upplevt psykisk ohälsa på grund av arbetet och lika många upplever arbetet som mycket stressigt.
• En av tre läkare i Sverige har symtom på utmattning.

Digitalisering

• Primärvården i Sverige har, jämfört med de andra länderna, god tillgång till digitala verktyg för patienterna, till exempel för att kontakta vården och ta del av provresultat.
• Vårdcentralerna i Sverige har även jämförelsevis goda möjligheter till digitalt informationsutbyte mellan vårdgivare, till exempel för att dela journaldata.

Samordning

• Trots god tillgång till digitala verktyg brister samordningen av information mellan olika delar av hälso- och sjukvårdssystemet.
• Samordningen mellan primärvården och specialistvården och sjukhusvården har försämrats sedan 2019.

Patientuppföljning

• Vårdcentraler i Sverige följer i internationell jämförelse i hög grad upp behandlingsresultat, läkemedelsförskrivningar och patientrapporterade utfallsmått.
• Uppföljningen i svensk primärvård har ökat sedan 2019.

Läs mer i nyheten från 2026-03-11: Primärvårdsläkare rapporterar brister i arbetsmiljö och samordning