Den nya socialtjänstlagen (2025:400) har ökat fokus på att socialtjänstens arbete ska vara kunskapsbaserat och ställer krav på att verksamheten ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Det har saknats övergripande och samlad kunskap om hur styrningen med kunskap i socialtjänsten ser ut, och om den stödjer socialtjänsten i att arbeta kunskapsbaserat. Vi har därför kartlagt och analyserat kunskapsstyrningssystemet på nationell, regional och lokal nivå. Vår analys utgår från både den nationella styrningen med kunskap och social­tjänstens eget perspektiv och arbete. Vi lämnar också rekommendationer för att stärka förutsättningarna för en kunskapsbaserad socialtjänst.

Våra övergripande slutsatser

  • Vår samlade bedömning är att kunskapsstyrningssystemet inte fungerar som ett sammanhållet och ändamålsenligt system för styrning med kunskap inom socialtjänsten. Centrala beståndsdelar finns på plats, men sammantaget framstår strukturen som svåröverskådlig och splittrad på nationell och regional nivå.
  • Det är stora skillnader i förutsättningar mellan den nationella och den lokala nivån i systemet. Ambitionerna i den nationella kunskapsstyrningen är höga, men det finns flera faktorer som hindrar kommunerna från att utveckla och bibehålla robusta organisationer för kunskapsutveckling. Förväntningarna på De regionala samverkans- och stödstrukturerna, RSS, kan stödja kommunerna, men deras sammantagna kapacitet räcker inte för att leva upp till förväntningarna.
  • Viktiga aktörer för en kunskapsbaserad socialtjänst saknas i systemet, vilket gör att vissa perspektiv hamnar i skymundan. Arbetet för en mer kunskaps­baserad socialtjänst skulle stärkas av en ökad professionsmedverkan och ett konkretiserat brukarperspektiv. Vi ser också att universitet och lärosäten behöver ha en mer framträdande roll.
  • Samordningen gentemot den lokala nivån brister. Dagens kunskapsspridning är intensiv och gör att kommunerna har svårt att navigera och prioritera i utbudet. När både myndigheter och tre olika stödstrukturer – RSS, FoU-miljöer och länsstyrelser – erbjuder verksamhetsnära stöd behövs också samordning för att undvika överlappande stöd och dubbelarbete.
  • Kunskapsstöden svarar inte fullt ut mot kommunernas behov av tydliga stöd. Samtidigt kan inte myndigheterna fullt ut möta efterfrågan på vägledande kunskapsstöd, bland annat för att det saknas forskning inom en del områden. En central utmaning för tillgången till viss kunskap är också att det saknas en nationell struktur för att förvalta metoder.
  • Kunskapsstyrningssystemet som helhet skulle gynnas av en starkare lokal kunskapsutveckling och mer spridning av lokal kunskap. Vi menar att socialtjänstens verksamheter och brukarna bör vara en större del i kunskaps­utvecklingen. Den kunskap som utvecklas lokalt riskerar också att stanna inom den egna kommunen eller i länet, eftersom det saknas fungerande strukturer för att sprida lokal kunskap till nationell nivå.

Vi lämnar rekommendationer inom fyra områden

Vi ser att det krävs åtgärder på statlig, regional och kommunal nivå för att långsiktigt stärka det kunskapsbaserade arbetet inom socialtjänsten. Vi lämnar därför ett antal rekommendationer till regeringen, myndigheterna och kommunerna inom fyra områden:

  • Rekommendationer för en mer samordnad, effektiv och behovsanpassad styrning med kunskap.
  • Rekommendationer för bättre samordning i det praktiknära stödet till kommunerna.
  • Rekommendationer för tydligare, mer tillgänglig och mer behovsanpassad kunskap.
  • Rekommendationer för stärkt implementering och mer lokal kunskapsutveckling.

Läs mer i nyheten från den 29 januari 2026: Bättre samordning krävs för en kunskapsbaserad socialtjänst

Webbinarium den 11 februari kl. 9:00–9:50

Onsdagen den 11 februari anordnar vi ett webbinarium där vi presenterar rapportens resultat och våra rekommendationer. Läs mer och anmäl dig här.

Läs

publikationen
Publicerad: 29 januari 2026