Pandemin har medfört en svår balansgång mellan att omhänderta patienter med covid-19 och samtidigt möta befolkningens övriga vårdbehov. Ytterst har vården behövt ställa om för att ta omhänderta ett snabbt ökat antal allvarligt sjuka i covid-19. Samtidigt har många i befolkningen valt att inte söka vård för övriga behov, trots att de skulle behöva det. Vård- och omsorgsanalys ger därför en övergripande bild av de vårdkonsumtions­förändringar som ägt rum till följd av pandemin under 2020. Vi fokuserar på de förändringar i vårdefterfrågan och vårdutbud som pandemin haft på annan vård än för omhändertagande av sjuka i covid-19.

Vi vill särskilt lyfta fram följande resultat från vår enkät:

  • Nära 40 procent av befolkningen har antingen avstått från eller väntat längre med att söka vård och då inte sällan utövat egenvård under pandemin.
  • Av dem som undvikit eller väntat längre med att söka vård anger 77 procent att ovilja att belasta vården påverkat sökbeteendet. Nära 60 procent anger också att rädsla att smittas av covid-19 under vårdbesöket bidragit till att de avstått eller avvaktat att söka vård.
  • Drygt 15 procent av befolkningen anger att vården antingen nekat, ställt in eller senarelagt deras vård på grund av pandemin. Var sjätte person anser att det under pandemin varit svårt att få kontakt med vården.
  • Av dem som på grund av pandemin undvikit att söka vård eller påverkats av vårdens ransoneringar, bedömer 58 procent att de har kvarvarande behov av vård.
  • 7 procent av befolkningen anger att de under pandemin fått ett försämrat hälsotillstånd på grund av vård som de antingen avstått från själva eller blivit inställd på vårdens initiativ.

Vi kommer fram till följande slutsatser:

  • Det krävs bearbetning och kvalitetssäkring för att presentera statistik från väntetidsdatabasen.
  • Efterfrågan på annat än covid-19-vård har minskat kraftigt – både självupplevd och medicinskt bedömd.
  • Medvetna ransoneringar, smittskyddsåtgärder samt personal- och materialbrist har minskat utbudet av övrig vård under pandemin.
  • Åtgärder för att minska smittspridning har lett till ökad användning av digitala vårdkontakter.
  • Vårdens omställning och befolkningens ändrade vårdsökarbeteende har lett till ett uppdämt vårdbehov som är större än vad nationell statistik visar.
  • Riskgrupper och personer med långvariga hälsobesvär har minskat sin vårdkonsumtion mest.

Vi lämnar följande rekommendationer:

  • Regionerna bör förstärka tillgängligheten i första linjens vård, öka inslaget av gemensam produktions- och kapacitetsplanering för att hantera det uppdämda behovet av operationer samt fortsätta uppmana befolkningen att söka vård vid behov.
  • Regering, berörda myndigheter och regioner bör särskilt följa upp hur pandemin påverkat vårdbehovet för personer med långvariga hälsobesvär och riskgrupper för covid-19 i syfte att motverka risker för undanträngning.
  • Regeringen bör ge myndigheter i uppdrag att analysera vårdkonsumtionens utveckling genom befolkningsundersökningar för att få aktuella och kompletterande uppgifter.
  • Regeringen bör verka för god datakvalitet i väntetidsdatabasen och parallellt införliva motsvarande information i ett utvidgat nationellt patientregister enligt officiell statistik.

Sammanfattning av rapporten

Ladda ner presentationen som pdf.