Omslag med flaggor

Strukturreformer i hälso- och sjukvårdssystem

Hur hälso- och sjukvården styrs och organiseras är av största vikt för patienter och medborgare, eftersom det påverkar vilken slags vård som erbjuds. I förhållande till andra länder visar svensk hälso- och sjukvård generellt sett goda medicinska resultat till måttliga kostnader. Men utmaningar såsom förändrad demografi, krav på kostnadskontroll och vissa omotiverade regionala skillnader i tillgänglighet och behandlingsresultat väcker frågor om behovet av nya sätt att styra och organisera hälso- och sjukvården.

BESTÄLL

TRYCKT PUBLIKATION

  • Rapport: Strukturreformer i hälso- och sjukvårdssystem
  • Artikel­nummer: Rapport 2014:8

Det är kostnadsfritt att beställa rapporter. Maximalt antal är 5 exemplar. Har du behov av fler exemplar eller andra frågor, kontakta registrator@vardanalys.se.

  • Nedan finner du information om hur vi behandlar dina personuppgifter när du beställer rapporter.
Tack för din beställning!
En bekräftelse har skickats till e-postadressen du angav.
Något gick snett.
Vänligen försök igen.

För tillfället längre hanteringstid för rapporter

För tillfället kan det ta längre tid än normalt för oss att hantera och leverera rapportbeställningar. Alla rapporter finns även att läsa och ladda ner som pdf. Tack för tålamodet och för visat intresse för våra rapporter!

 

Så här behandlas dina personuppgifter när du beställer en rapport

 

De personuppgifter du anger i formuläret för att beställa rapporter behandlas av Myndigheten för vård- och omsorgsanalys för att kunna skicka de beställda rapporterna till dig och för att kunna meddela eventuella problem med leveransen. Behandlingen sker med stöd av dataskyddsförordningen*, eftersom den är nödvändig för att utföra en uppgift av allmänt intresse.

 

När vi har hanterat din rapportbeställning tar vi bort personuppgifterna så att vi inte har aktiv tillgång till dem, men de sparas för back-up i upp till 5 veckor. Vår IT-driftsleverantör (som enligt nuvarande avtal är Ekonomistyrningsverket) får del av personuppgifterna för att kunna genomföra sitt uppdrag att hantera vår IT-drift. Även vår webbdriftsleverantör (som enligt nuvarande avtal är Bazooka AB) får del av personuppgifterna för att kunna genomföra sitt uppdrag åt oss. Eftersom myndigheten omfattas av offentlighetsprincipen kan vi också komma att lämna ut uppgifterna vid en eventuell begäran om att få ta del av dem.

 

Du har rätt att begära ett så kallat registerutdrag över de personuppgifter vi behandlar om dig, rätt att få felaktiga uppgifter rättade eller raderade, rätt att begära begränsning samt rätt att invända mot behandlingen. Är du missnöjd med hur vi behandlar dina personuppgifter har du även rätt att lämna in ett klagomål till Datainspektionen. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (org.nr 202100-6412) är personuppgiftsansvarig för behandlingen av personuppgifterna, vilket innebär att vi ansvarar för att personuppgifter behandlas i enlighet med gällande lagstiftning.

 

Detta är myndighetens kontaktuppgifter:

E-postadress: registrator@vardanalys.se

Telefonnummer: 08-690 41 00

Postadress: Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Box 6070 102 31 Stockholm

 

Om du har frågor kring personuppgiftsbehandlingen är du välkommen att kontakta myndigheten enligt ovan eller myndighetens dataskyddsombud på följande e-postadress: dataskyddsombud@vardanalys.se.

 

*Artikel 6.1.e Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (dataskyddsförordningen).

LÄS VIDARE

En dekorativ ikon formad som en nedåtpekande pil.

Vi har i denna rapport analyserat hur några europeiska länder har genomfört stora förändringar av sättet att styra och organisera sjukvården, så kallade strukturreformer. De aktuella reformerna är kommunalreformen i Danmark, sjukhusreformen i Norge, Labours reformer under slutet av 1990- och början av 2000-talet i England och sjukvårdsförsäkringsreformen i Nederländerna år 2006. Syftet med analysen är att belysa dessa länders erfarenheter av att genomföra  reformerna och vilka effekter reformerna har lett till. Vår förhoppning är att denna internationella utblick ska kunna ligga till grund för den fortsatta och viktiga diskussionen om hur sjukvården i Sverige ska styras och organiseras.

Några av rapportens resultat:

Reformerna har syftat till att möta flera liknande utmaningar som de som finns i Sverige. Det rör sig till exempel om bristande geografisk jämlikhet, långa väntetider, svårigheter att koncentrera specialistvård och behov av kostnadseffektivitet. Det finns dock skillnader i ländernas strukturella förutsättningar som gör att betydelsen av reformerna  bör tolkas försiktigt i ett svenskt sammanhang.

Reformernas direkta effekter är blandade och ofta otydliga. Det rör sig om både positiva, negativa och uteblivna effekter. Samtidigt är det viktigt att betona att flera av reformerna har haft långsiktiga perspektiv, som syftat till att öka sjukvårdssystemens förutsättningar att hantera framtida utmaningar.

I Danmark och Norge tog staten ett ökat ansvar för sjukvården och nya regionala nivåer inrättades. Dessa förändringar tycks ha lett till ett antal olika effekter, bland annat har sjukhusen slagits ihop till större och totalt färre sjukhusorganisationer. I vissa avseenden tycks också väntetiderna ha kortats och den geografiska likvärdigheten blivit något större. Samtidigt har det uppstått utmaningar i att skapa en sammanhållen och förebyggande vård.

I England infördes en nationell målstyrning kombinerat med stora resurstillskott. Effekterna är även här skilda, bland annat har tillgängligheten blivit bättre och förtroendet för sjukvården större. Ett viktigt mål för reformerna, vid sidan av ökad tillgänglighet och förtroende, var att minska skillnaderna i hälsa mellan olika grupper i befolkningen. Här syns dock inga större effekter av reformerna.

I Nederländerna infördes ett system med konkurrerande försäkringsbolag och avreglerad prissättning. Nederländerna har ett försäkringsfinansierat hälso- och sjukvårdssystem, till skillnad från de övriga länderna i studien som har skattefinansierade system. Reformen har bland annat skapat förutsättningar för en mer sammanhållen och integrerad vård för patienterna.

 

Dela sidan