Den internationella enkätundersökningen International Health Policy Survey (IHP) undersöker i ett rullande treårsschema befolkningens, de äldres respektive primärvårdsläkarnas erfarenheter av vården.
2023 års undersökning riktade sig befolkningen och i Sverige besvarades enkäten av 2 300 slumpmässigt utvalda personer över 18 år. Senaste gången motsvarande undersökning gjordes var 2020.
Förutom Sverige ingår Australien, Frankrike, Kanada, Nederländerna, Nya Zeeland, Schweiz, Storbritannien, Tyskland och USA i studien.
Sverige jämfört med andra länder
- Inom områdena kontinuitet, personcentrering och tillgänglighet har Sverige fortsatt svagare resultat än andra länder. Dessa kvarstående brister tyder på att inriktningsmålen i omställningen till en god och nära vård ännu inte avspeglas i befolkningens upplevelser.
- Årets undersökning inkluderar nya frågor om att bli orättvist behandlad och inte tagen på allvar inom hälso- och sjukvården. Där har Sverige sämst resultat i hela undersökningen.
- Det finns några områden där Sverige har bättre resultat än genomsnittet. Svenska patienter har en jämförelsevis hög användning av digitala verktyg och tjänster, få som avstår vård på grund av kostnaden och hög användning av hälsofrämjande samtal.
- Trots en hög användning av digitala verktyg och tjänster, är både patienter och läkare i Sverige mindre nöjda med distansbesök än i andra länder.
- Nederländerna utmärker sig som det land med bäst resultat för många frågor i undersökningen. Det gäller särskilt personcentrering, kontinuitet och tillgänglighet där de svenska resultaten visar störst brister.
Utveckling över tid av de svenska resultaten
- Allt fler använder digitala verktyg och tjänster i hälso- och sjukvården och hälsofrämjande samtal har blivit vanligare.
- Personcentrering och vård till personer med kroniska sjukdomar har försämrats.
- Väntetiderna till den specialiserade vården har blivit kortare, men tillgängligheten till vård på kvällar och helger samt möjligheten till svar samma dag vid kontakt med vårdcentralen har försämrats.
- Informationsöverföringen från primär- till specialistvård har förbättrats, men överföringen från specialistvård till primärvård har försämrats.
Skillnader mellan olika grupper i befolkningen i de svenska resultaten
- Personer med kroniska sjukdomar och sämre självskattad hälsa har sämre erfarenheter av vården. Mer kunskap behövs om primärvårdens förutsättningar att ge vård till dessa grupper, inte minst eftersom patientsäkerheten kan påverkas.
- Yngre samt personer med utländsk bakgrund och lägre utbildningsnivå är andra grupper som har mer negativa erfarenheter av vården än befolkningen i stort.
- Personer med fast läkarkontakt har bättre erfarenheter av vården än dem med ordinarie mottagning.
Läs mer i nyheten från den 15 mars 2024: Sveriges befolkning har sämre erfarenheter av vården än befolkningen i nio andra länder
Läs
publikationen
Bilaga till PM 2024:3
Metodbeskrivning (pdf)