Våra slutsatser är följande:

  • Överenskommelserna svarar mot kända behov, men täcker inte hela problembilden och saknar en horisontell prioritering.
  • Inom primärvården syns få tecken på en positiv utveckling, och det kan behövas ytterligare insatser, bland annat för att stärka jämlikheten.
  • Även om vi ännu inte kan följa upp utvecklingen inom neonatalvården tycks satsningen ha förbättrat förutsättningarna för utvecklingsarbete.
  • Graviditetsvårdkedjan har till viss del blivit mer kunskaps-baserad och säker, men tillgänglighet, jämlikhet och person-centrering är utmaningar som kvarstår. Eftervården har stort förbättringsutrymme och kompetensförsörjningsbehoven är fortsatt stora.

Vi ger fyra rekommendationer

Regeringen bör:

  • utforma framtida överenskommelser så att de innehåller tydliga, mätbara mål och utgår från en analys av horisontella prioriteringar
  • ge lämplig aktör i uppdrag att ta fram ett kunskapsstöd om metoder för insatser riktade till svårnådda grupper
  • säkerställa en fortsatt uppföljning av utvecklingen inom graviditetsvårdkedjan, med särskilt fokus på jämlikhet
  • verka för att det genomförs en utvärdering av effekten av vårdtider i samband med förlossning, med fokus på utfall för både mamma och barn.

Regionerna behöver genomföra ett antal åtgärder för att komma till rätta med kvarstående utmaningar inom graviditetsvårdkedjan:

  • fortsätta arbeta för en stärkt kompetensförsörjning
  • se över behovet av ett nationellt vårdprogram för graviditet, förlossning och eftervård, för att öka den regionala jämlikheten
  • genomföra en särskild översyn av vården och uppföljningen av kvinnor som har fött barn
  • förstärka insatserna mot språkliga och kulturella tillgänglighetsbarriärer
  • säkerställa förutsättningarna för en personcentrerad vård genom att följa upp patienternas upplevelser och erfarenheter samt följa upp och utvärdera befintlig information.

Sammanfattning av rapporten som webbpresentation

Ladda ner presentationen som pdf.

Dela sidan