Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har haft i uppdrag att följa upp och analysera införandet av kostnadsfria preventivmedel till unga under 21 år. Syftet med kostnadsfria preventivmedel var att värna unga kvinnors rätt till sexuell hälsa utan oönskade graviditeter. Vi har analyserat statistik för uthämtade hormonella preventivmedel och antalet tonårsgraviditeter innan och efter att preventivmedel blev kostnadsfritt. På så sätt har vi försökt att se hur kostnadsfriheten har påverkat andelen kvinnor som har hämtat ut preventivmedel och förekomsten av oönskade graviditeter.

Våra slutsatser är:

  • Efter att kostnadsfriheten infördes 2017 har andelen kvinnor i åldern 15–20 år som har hämtat ut och antagligen använder preventivmedel ökat. Framför allt har andelen kvinnor som har hämtat ut långtidsverkande preventivmedel, som spiral och p-stav, ökat.
  • Vissa grupper har hämtat ut preventivmedel i mindre utsträckning, särskilt kvinnor som bor i områden där en stor andel personer har utländsk bakgrund.
  • Antalet aborter och tonårsfödslar har minskat men varierar mellan grupper med olika socioekonomiska förhållanden. Minskningen kan vara en följd av en ökad användning av långtidsverkande preventivmedel och införandet av kostnadsfria preventivmedel.

Vi ger fyra rekommendationer:

  • Regioner och kommuner bör fortsätta att stärka tillgängligheten till preventivmedel och preventivmedelsrådgivning för att minska förekomsten av oönskade graviditeter och säkerställa en jämlik tillgång till preventivmedel.
  • Unga bör även i fortsättningen erbjudas kostnadsfria preventivmedel.
  • Regionerna bör överväga att ta fram kunskapsstöd för ungdomsmottagningarnas verksamhet, inom ramen för den nationella strukturen för kunskapsstyrning och tillsammans med kommunerna.
  • Regeringen bör ge en lämplig aktör i uppdrag att ta fram ett kunskapsstöd om metoder för riktade insatser till svårnådda grupper.

Sammanfattning av rapporten som webbpresentation

Ladda ner presentationen som pdf.

Dela sidan