Sedan 2015 pågår en satsning på förlossningsvård och kvinnors hälsa. Inom ramen för satsningen har regeringen ingått flera överenskommelser med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) genom vilka regeringen fördelat stimulansmedel till regionerna. Satsningen innefattar även lagändringar och uppdrag till myndigheter. Vi har i uppdrag av regeringen att följa upp satsningen åren 2023–2025, och att analysera utvecklingen på området.
Ylva Kalin har projektlett arbetet med den delrapport som vi publicerar i dag.
Vad ser ni i er kartläggning?
– Vi ser bland annat att de hälsotillstånd som orsakar störst sjukdomsbörda för kvinnor är cancer och hjärt-kärlsjukdomar, samtidigt som de har minskat avsevärt de senaste 20 åren tack vare tidigare upptäckt, förbättrade behandlingsmetoder och ändrade levnadsvanor.
– Vi ser också att psykiatriska tillstånd påverkar flickor och kvinnor i alla åldrar. Samma sak gäller smärttillstånd. För unga och medelålders kvinnor står depression, ångest, migrän och ländryggssmärta för en betydande andel av sjukdomsbördan. Bland äldre kvinnor domineras sjukdomsbördan av demenssjukdomar och kranskärlssjukdom, men psykiatriska tillstånd och smärttillstånd fortsätter att ha betydande hälsopåverkan. De utgör därmed en central utmaning för kvinnors hälsa genom alla livsfaser.
Hur ser det ut när det gäller hälsotillstånd som bara drabbar flickor och kvinnor?
– Kvinnospecifika tillstånd, till exempel bröstcancer och gynekologiska hälsotillstånd som PMS och endometrios, utgör en mindre del av den totala sjukdomsbördan. Sjukdomsbördan som är kopplad till graviditet och förlossning, och som har varit ett prioriterat område inom satsningen, utgör endast 0,03 procent av kvinnors totala sjukdomsbörda. Det beror på att vi generellt har en mycket god och säker förlossningsvård i Sverige.
– Samtidigt känner vi till att kvinnor som drabbas av graviditetskomplikationer, som graviditetsdiabetes, havandeskapsförgiftning och högt blodtryck, löper en ökad risk att drabbas av sjukdom senare i livet.
Ser ni några skillnader mellan kvinnors och mäns hälsa?
– Kvinnors och mäns sjukdomsbörda skiljer sig åt genom att kvinnor förlorar fler friska levnadsår på grund av tillfällig eller långvarig funktionsförlust, medan män oftare dör i förtid. Det beror bland annat på kvinnors överrepresentation i psykiatriska tillstånd, neurologiska sjukdomar och sjukdomar i rörelseorganen. Kvinnor har också en betydligt högre sjukfrånvaro än män, framför allt på grund av stressrelaterade tillstånd.
– De senaste 20 åren har medellivslängden ökat för både kvinnor och män, men mer för män. Det innebär att sjukdomsbördan av förtida död har minskat för båda könen, och att skillnaden mellan könen krympt. Sjukdomsbördan som är kopplad till funktionsförlust har däremot ökat för båda könen, och är omkring 30 procent högre för kvinnor än för män. Det är positivt att könsskillnaden i medellivslängd minskar, men för att hälsan ska bli mer jämställd behöver kvinnors sjukdomsbörda från funktionsförlust minska. Här kan det behövas insatser från hälso- och sjukvården, liksom från andra delar av samhället.
Det här är en delredovisning av uppdraget – hur går ni nu vidare?
– Vårt regeringsuppdrag fortsätter som sagt, och vi kommer med en slutrapport i maj nästa år. Då kommer vi att följa upp satsningen genom att bland annat kartlägga den statliga styrningen och följa utvecklingen av kvinnors hälsa och förlossningsvården.
Läs mer: Flickors och kvinnors hälsa i Sverige (PM 2025:5)
Faktaruta
Cancersjukdomar orsakar störst sjukdomsbörda för kvinnor i Sverige
För kvinnor i Sverige är cancersjukdomar den sjukdomsgrupp som orsakar störst sjukdomsbörda, följt av hjärt-kärlsjukdomar, psykiatriska tillstånd, rörelseorganens sjukdomar och neurologiska sjukdomar.
Figur. Sjukdomsgrupper som bidrar mest till sjukdomsbördan bland kvinnor i Sverige (2021). De ljusgröna staplarna visar andelen av sjukdomsbördan som utgörs av förtida död och de mörkgröna staplarna andelen som utgörs av funktionsförlust (förlust av friska levnadsår).
Sjukdomsbörda mäts i funktionsjusterade levnadsår, Disability Adjusted Life Years, DALY
Med begreppet sjukdomsbörda vill man fånga den påverkan som sjukdomen ger, både i förlorade levnadsår och i förlorade friska levnadsår.
Disability Adjusted Life Years, DALY är summan av år som förlorats i befolkningen på grund av för tidig död och friska år som förlorats på grund av funktionsförlust orsakad av sjukdom eller skada. Begreppet funktionsförlust omfattar både tillfälliga och varaktiga hälsokonsekvenser, där svårigheten av varje hälsokonsekvens värderas mellan 0 (full hälsa) och 1 (död).
Med DALY-måttet kan man jämföra olika sjukdomar med varandra, även om de ger upphov till olika typer av konsekvenser. Exempelvis kan sjukdomsbördan av hjärt-kärlsjukdomar, som i stor utsträckning leder till förtida död, jämföras med sjukdomsbördan av långvarig smärta som påverkar funktionsförmågan men inte livslängden.