Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (Vårdanalys) har enligt sin instruktion till uppgift att ur ett patient-, brukar-, och medborgarperspektiv följa upp och analysera verksamheter och förhållanden inom hälso- och sjukvården, tandvården och omsorgen. Dessa perspektiv har också varit vägledande för Vårdanalys yttrande kring den föreliggande departementspromemorian.
Vårdanalys ser principen om jämlikhet och fördelning av resurser efter behov som centrala utgångspunkter i hälso- och sjukvården, och som väsentliga värden ur ett patient- och medborgarperspektiv. Vi delar bilden att privata sjukvårdsförsäkringar är en utmaning i förhållande till det offentligfinansierade hälso- och sjukvårdssystemet. Vårdanalys avstyrker dock promemorians förslag eftersom vi bedömer att promemorian inte utgör ett tillräckligt beslutsunderlag. Vi anser att det finns brister i bakgrundsbeskrivningen och att det saknas en analys av förslagens konsekvenser för patienter och medborgare.
Det finns exempelvis oklarheter kring vilka verksamheter som berörs av förslaget samt hur dessa hanterar offentligt respektive privat finansierade patienter och därmed på vilket sätt förslaget kan förväntas få effekt. I detta avseende hade varit önskvärt med en precisering av på vilket sätt och i vilka situationer som det problem som förslaget avser att lösa uppstår samt en mer uttömande beskrivning av hur marknaden för privata sjukvårdsförsäkringar ser ut och fungerar. Utifrån informationen i promemorian är det svårt att bedöma huruvida förslaget kommer föranleda några, och i så fall vilka, förändringar jämfört med idag. Eftersom det ofta saknas behovsindikatorer för patienter som står på väntelistorna, är det svårt att följa upp och avgöra huruvida patienter prioriteras på ett korrekt och konsekvent sätt oberoende av finansieringsform. Det kan också vara svårt att avgöra ifall prioriteringsordningen åsidosätts hos en privat aktör så länge som denne fullföljer sitt uppdrag gentemot landstinget inom givna tidsramar. Till följd av dessa svårigheter är det möjligt att förslaget medför få eller inga effekter.
Samtidigt finns det åtminstone en teoretisk risk för att förslaget leder till ytterligare tudelning mellan offentligt och privat finansierad hälso- och sjukvård. Om de aktörer som i dagsläget utför både offentligt och privat finansierad vård, till följd av förslaget väljer att enbart utföra vård inom ramen för de privata sjukvårdsförsäkringarna kan den offentligt finansierade vården på kort sikt komma att gå miste om utförare, vilket i sin tur kan innebära minskad produktionskapacitet inom det offentliga systemet. Detta kan förstås få negativa konsekvenser för tillgängligheten i det offentliga hälso- och sjukvårdssystemet, vilket i sin tur även kan komma att innebära att fler kommer att vända sig till marknaden för privata sjukvårdsförsäkringar, med en accelererande trend för privata sjukvårdsförsäkringar som följd.
Det är inte Vårdanalys avsikt att genom detta remissvar göra en komplett analys av vilka effekter som är möjliga och mest sannolika. Frågan om de privata sjukvårdsförsäkringarnas roll är komplex och för att kunna ta ställning för förslaget, och avhjälpa det problem som beskrivs, behövs först ett vidgat resonemang och en djupare analys.
Beslut om detta yttrande har fattats av myndighetschefen Fredrik Lennartsson. Utredaren Åsa Ljungvall har varit föredragande.