Myndigheten för vård- och omsorgsanalys har undersökt hur befolkningen i Sverige anser att hälso- och sjukvården fungerar, och jämfört med svaren från befolkningen i nio andra länder. En motsvarande undersökning gjordes 2020. I Sverige besvarades enkäten av 2 300 slumpmässigt utvalda personer över 18 år. Förutom Sverige deltog Australien, Frankrike, Kanada, Nederländerna, Nya Zeeland, Schweiz, Storbritannien, Tyskland och USA i studien.
En stor del av frågorna rör kontinuitet i primärvården, personcentrerad vård och tillgänglighet och här har Sverige fortsatt svagare resultat än andra länder. Endast 32 procent av de svarande i Sverige anger till exempel att de har en fast läkarkontakt i primärvården, medan genomsnittet i hela undersökningen är 81 procent. Sverige tillhör också de länder där högst andel, 40 procent, svarade att det problem som de hade när de senast besökte en akutmottagning på ett sjukhus i stället hade kunnat behandlas på deras ordinarie mottagning om personalen hade varit tillgänglig.
– Det svenska resultatet ser ungefär likadant ut som vid tidigare undersökningar, vilket tyder på att inriktningsmålen i omställningen till en god och nära vård – ökad kontinuitet, tillgänglighet och delaktighet – ännu inte avspeglas i befolkningens upplevelser, säger Agnes Lindvall, analytiker på Vård- och omsorgsanalys.
Årets undersökning inkluderade nya frågor om att bli orättvist behandlad och att ens hälsobesvär inte har tagits på allvar inom hälso- och sjukvården. Där presterar Sverige sämre än andra länder – 38 procent uppger att de känt att deras hälsobesvär inte har tagits på allvar.
– Upplevelser av att inte ha blivit tagen på allvar eller att ha blivit orättvist behandlad är särskilt förekommande bland yngre, kvinnor och bland personer med sämre hälsa. Det är viktigt att ta reda på vad som ligger bakom detta för att kunna säkerställa en god vård på lika villkor för hela befolkningen, säger Agnes Lindvall.
På några områden i undersökningen har Sverige bättre resultat än genomsnittet. Det gäller användningen av digitala verktyg och tjänster, att få avstår vård på grund av kostnaden och att många har hälsofrämjande samtal. Men trots en hög användning av digitala verktyg och tjänster är patienterna i Sverige mindre nöjda med distansbesök än patienterna i andra länder.
– Vår slutsats är att utvecklingen av digitala verktyg och tjänster går framåt, men att det är viktigt att säkerställa att även vård på distans utgår från individens behov och förutsättningar, säger Agnes Lindvall.
Läs rapporten: Vården ur befolkningens perspektiv
Läs mer om International Health Policy Survey